Dagen har varit så där...hade kunnat varit bättre om jag inte varit så öm och stel i nacken, axlarna och ryggen och om inte bröstkorgen brände som eld emellanåt iom inflammationen...men annars en rätt ok dag, bara en mindre svacka här på kvällen då saker poppade upp men men...

Medicinen Imovane är uthämtad så i natt kan jag sova...tänker dock försöka somna på egen hand men har jag inte somnat före 00 så blir det en sömntablett, på den vet jag att jag åtminstonde får 5-6 timmars sammanhängande sömn och i bland mer än så.

Seroxaten hade de dock inte hemma utan den får jag hämta ut på fredag men jag har ju några liggande så jag börjar med dom i morgon bitti...på dom tar det ju upp till 4 veckor innan man ser/känner skillnad men det kan gå snabbare än så...biverkningar har dom ju dock och den vanligaste är att man blir ännu mer nedstämd och mår sämre innan det vänder...första gången jag åt dessa så fick jag inga biverkningar och märkte av skillnaden efter 2½ vecka...andra gången mådde jag ännu sämre första 3 veckorna innan jag vaknade en morgon och konstaterade att solen sken...får se hur det blir nu denna gång då jag börjar med dom, hoppas jag slipper biverkningar bara för blir måendet sämre nu första tiden då blir det inte kul...men jag vet ju att det vänder och jag VET att dessa tabletter kommer få mig att må bättre, inte bra dock men bättre....

Fick en kallelse i brevlådan i dag, ner till sjukhuset för att kolla mina njurar och det redan på fredag!?!

Har väl aldrig varit med om att man får kallelsen bara 3 dagar innan men kanske fick de in en återbudstid och såg att jag stod på tur?!?!

Anledningen att jag ska dit är ju den att mina njurar tog rejält med stryk på grund av saker och ting och det är ju något jag får dras med...njurfunktionen är inte tipp top om man säger så men ej heller livshotande...men jag antar de ändå vill hålla koll och det är väl 1 år sedan jag var ner nu sist och kollade, har inte ens tänkt på det.....problemet är bara det att jag vet inte om jag kan åka nu på fredag så det måste jag kolla upp under morgondagen.

Har burit ut lite grovsopor också i kväll, har ju hur mycket som helst som skal köras i väg till tippen men då jag inte har någon dragkrok så har jag lagt allt under en stor pressenning bakom uthuset till dess jag kan låna ngn bil + släp eller har råd att hyra något...det var ju bara en droppe av allt jag ställde ut nu iom att man inte får ställa ut mer än 1 kubik eller 200 kg...blev typ 5% av allt skräp som ligger där. Men jag ska försöka fixa bort allt för det är faan inte kul när det ser ut som en soptipp ute :-(

Fick för mig att byta gardiner och lampor i köket också nu i kväll och kunde konstatera att jag behöver köpa nya gardiner...har 2 fönster i köket men bara 1 uppsättning utav gardiner som skulle passa i köket så nu får jag väl åka på erikshjälpen och kolla om de har några gardiner, billigast möjligt...sen önskar jag att jag kommer kunna fixa köket här i höst åtminstonde det värsta...men jag hyser inge förhoppningar. Inne kommer jag säkert kunna fixa till det rätt billigt men att byta fönster gör man inte billigt och fönstren MÅSTE bytas :-(

Jaja....

Nu är klockan halv 11 snart och jag ligger och tittar på en film...slog i gång äldsta tösens film "i taket lyser stjärnorna", en fin film...eventuellt kommer min vän förbi en stund här och gör mig lite sällskap men det får vi se hur det blir med det...

Ja det visade klockan sista gången jag kollade på den innan jag till sista då lyckades somna....också slog jag upp ögonen för en stund sedan och klockan är nu 10 i 9.

JAG BLIR VANSINNIG !!!

I dag är det jag som åker på apoteket och hämtar ut mina medeciner...har bara 2 stycken numera och det är seroxat som är serontoninhöjande samt imovane som är för sömnen...det funkar inte längre...om inte annat så funkar inte JAG länge till om detta skall fortsätta.

Är väl en idiot egentligen som inte ens äter seroxaten, min serontoninhalt i hjärnan torde ligga på MINUS vid det här laget och är den halten låg...ja då blir man deprimerad och låg. Vet ju att de hjälper att lyfta mig i sinnesstämmningen och får mig att hamna i skaplig balans i alla fall för som det är nu är jag definitivt INTE i balans i kroppen och själen.

Så apoteket blir det i dag...

Sitter och väntar på att vattnet ska komma upp i duschvänlig temperatur och sedan ska jag hem till "lillsyrran" på morgonkaffe...har egentligen typ 1000 saker att fixa med här hemma men jag känner att jag behöver hemifrån en stund också får jag ta tag i hemmet senare i dag. Det är grovsophämtning i morgon så jag ska väl bära ut lite grejor till vägen också här...

Får se hur denna dag blir nu då...

Var upp till Ånge en sväng förut i dag för att hälsa på mina goa vänner Kari och Anita samt titta på de gudoliga småvalparna.

När jag åker därifrån så lyckas jag komma en stund efter det att en trafikolycka mellan 2 bilar i en större korsning inträffat. Ena bilen såg inte värst trevlig ut vid första titt och den andra var rejält i hoptryckt framtill så troligen frontalkrock då.

Stannade till och frågade den räddningspersonal som hunnit till plats om det fanns ngt jag kunde göra (som tex springa i väg med skyltar som påvisar att en olycka inträffat) men då de sa att allt var under kontroll så åkte jag vidare hemåt.

Passagerarna i de båda bilarna hade tagit sig ur dem på egen hand och klarade sig oskadda men blev säkerligen rejält skakade, 2 barn fanns med i bilarna och det var totalt 7 personer allt som allt...

Det var ju inte så länge sedan jag var bland de första vid en annan trafikolycka...där det tyvärr blev dödlig utgång för 2 utav de 3 inblandade så tankarna for ju tillbaka till den kvällen.

OTÄCKT !!!

Ja så sjunger ju Thorsten Flinck i sin låt...

Jag har senaste åren fallit så många gånger och jag har lyckats resa mig MEN nu i natt kom jag till en punkt där känslan utav att inte klara av att resa mig igen kom över mig och så även rädslan för att falla ännu en gång OM jag lyckas resa mig...jag har med andra ord ramlat ner igen och denna gång med ansiktet före känns det som.

Ligger med ansiktet nerborrat i den svarta jorden och jag får ingen luft och försöken att resa mig misslyckas och jag blir mer och mer utmattad....så KÄNNS det.

Det är inte det förflutna som får mig och falla utan det är NUET...många tror ju att jag sitter och ältar och ältar det som varit men så är ej fallet utan det är nuet som får mig att falla och har så fått länge nu...inte det gamla, inte det förflutna...utan hur allt är just här och nu.

Det förflutna kan man lämna men nuet, hur lämnar man det?
Jo genom att ge upp...och det alternativet finns inte i min värld i dag.

Jag har velat ge upp så många gånger men ändå sitter jag här...jag har rest mig så många gånger...alla säger jag är en stark människa men just nu känner jag mig allt annat än stark.

Känner mig så liten och svag, skulle vilja få krypa in i någons famn och få gråta ut allt som jag känner...men ingen famn finns att tillgå.

Skulel vilja ställa mig upp och skrika ur mig all sorg, smärta, ilska, hat, förtvivlan och annat skit.

Jag känner mig ensam, jag saknar någon och jag saknar mina guldkorn så mammahjärtat gråter.

Jag förbannar hela den situation som är just nu med allt vad den innebär...det är faan inte kul nu!!!

Det är nuet som gör detta med mig, inte det förflutna :-(

Jag som minns typ ALLT...vilket är på både gott och ont   

Det GILLAS skarpt kan jag säga....mer sådana här dagar tack !!!

Blev väldigt lite sömn nu i natt som var också...somnade väl någon gång efter 4 tiden, sista gången jag kollade klockan stod den på 03.56 Klockan halv 8 ringde klockan så då blev det upp och gnugga ur gruset ur ögonen och ha in sig i duschen för att sedan åka hem till min kusin och hennes familj för ÖPPET HUS på deras alpackagård.

Har nu varit där hela dagen och kom hem nu vid 18 tiden.

Vädret har varit helt underbart i dag, blev lite orligta i går kväll då det spöregnade men i dag har solen och värmen varit med oss hela dagen och just nu...ja som rubriken säger, +26.4 i skuggan.

Cirka 60 besökare besökte gården och det har fikats, pratats, det har varit alpacka uppvisning och lite annat smått och gott.

Loppisbiten gick det väl inte så hävt på men det är svårt med sådant, det ska likaom vara rätt folk som kommer och man ska vara på rätt plats...får väl ta mig i kragen och fota alla saker och lägga ut på någon säljsida på facebook eller liknande, eller så åker det helt sonika till återvinningen alternativt blir inlämnat på erikshjälpen eller liknande.
Går liksom inte att spara på allt....

Nu sitter jag här som ett mähä...klockan är för lite för att gå och lägga sig och det är ju synd att göra det också då det är så fint väder. Känner mig lite märklig inombords men vet inte riktigt varför...kanske är det något jävelskap på gång, säger väl kanske snart bara KABANG också blir man golvad?! Vad vet jag...det visar sig, bara å ta skiten i så fall.

Eller så kan det vara för att jag känner mig ensam för den känslan kom över mig strax innan jag skulle till att fara hem från min kusin...det är en sak att VARA ensam men att KÄNNA sig ensam är nog snäppet värre kan jag tycka :-(

Och det har varit en trött dag kan jag säga eftersom jag inte lyckades somna föränn vid halv 6 i morse och klev upp strax efter 7 eftersom det var totalt jävla hopplöst att sova...säg nu inte att sömnen ska börja jävlas igen!!!

När jag inte kunde somna så slog jag ju i gång datorn i vanlig ordning och surfade runt lite samt hade fejjan på.
Började chatta med en gammal vän där...en vän som jag är så glad för att jag lärde känna en gång i tiden, som jag minns jag var så jäkla kär i då jag var tonåring...olyckligt kär dock kan man väl säga eftersom jag nog var rätt osynlig för honom eller så var det för att jag var för feg?! Det var på väg att kunna hända något vid ett par tillfällen men jag vet liksom inte varför det aldrig gjorde det....han sa i går att han måste ha varit väldigt dum som inte såg det men jag är tämligen säker på att det var jag som var för feg...

Jag berättade för honom vad jag hade känt för honom och delade med mig utav de minnen jag hade från tiden då vi umgicks...ojojoj...tänk om....tänk om OM inte fanns!

Nåja, vi satt i alla fall och chattade vid fejjan bra länge i natt om minnen och allt möjligt...la ut lite länkar till gamla låtar också och en del väckte minnen hos oss båda. Det finns 2 låtar som är STARKT förknippade med honom....2 låtar som vi kramades mycket till, för mer än kramar blev det tyvärr aldrig...

http://www.youtube.com/watch?v=SUMcA--ejOc

Och

http://www.youtube.com/watch?v=bG5N3GC-m20

Denne person var för övrigt en av de personer jag skrev om för ett bra tag sedan...som jag träffade då jag var ut för ett tag sedan och som jag inte hade träffat på nästan 18-20 års tid. 

Om man träffar en person som man var så kär i då man var ung och som man fortfarande får pirr i magen av att se...då måste man väl verkligen ha tyckt om den människan? För det är exakt vad denne person väcker hos mig...han får det att pirra i magen så som det gjorde då jag träffade honom första ggn då jag var 13 år gammal.

Ja jag vet inte, han är en fin människa och jag är glad att ha honom fått lära känna honom och att vi har återupptagit kontakten igen om än sporadiskt...får se om jag tar med mig barnen till han och hans familj något här framöver, skulle vara kul att träffa dem alla :-)

Nog om det....

I dag har jag plockat i hop lite loppissaker som jag ska ta med till min kusin då hon håller öppet hus på sin ALPACKA GÅRD i morgon också har jag varit där i eftermiddag och kväll och hjälpt till med lite saker. Hjälpte till att sätta över taket och väggarna på det tält som de satt upp och just då kom världens regnskur så jag blev ju dyngandes dyngsur men jag stannade kvar ute och tjurades på med tältet.

Då jag kom hem frös jag som en gnu så det blev en lång och varm dusch tills jag till sist tinade upp.

Strax efter 22 ringde en kompis och bad mig komma och hämta honom och hans familj hos ett par bekanta...de hade varit där och grillat + druckit lite vin så jag skjutsade hem dom.

Nu är klockan 23.30 och jag sitter och kollar på film...får se när man lyckas somna i natt men jag hoppas på att få lite sömn i alla fall så jag är pigg i morgon då jag ska vara uppe hos min kusin hela dagen...hoppas på en kul dag med många besökare och fint väder...

I onsdags då de älskade guldkornen blivit hämtade av sin pappa och jag gråtit en skvätt i vanlig ordning så fixade jag mig i ordning och inväntade min kompis Jenny som skulle komma hit till mig innan vi sedan skulle gå fram till byns pizzeria/restaurang för grillkväll med trubadur.

Jenny och jag var väldigt nära kompisar/vänner förr men som ofta i livet glider man i från varrandra utav olika anledningar...vi konstaterade att det nog är minst 8 år sedan vi träffades och satt och fikade bland annat.

Pratade en massa gamla minnen och vi båda konstaterade att jävlar vad kul det hade varit om man för en kväll kunde samla i hop oss allihopa för att surra och bara ha kul....få UPPLEVA gamla minnen.

Nåväl, uppslutningen på grillkvällen var väl rätt skaplig, kanske inte så vrålmycket folk men jag hade jäkligt kul i alla fall. God mat, trevligt folk och en helt utomordentligt skön trubadur...eller dom var ju 2 och båda 2 var störtsköna. Det blandades gammalt och nytt, svenska visor med creedence, det berättades vitsar och historier och jag tror nog jag skrattade så jag fick kramp i käkarna ett tag....herregud vad underbart att få skratta för omväxlingsskull!!!

Träffade på folk här från byn som jag inte träffat/sett på länge och jag fick höra från många vad fin jag var....det tar man ju tacksamt emot men samtidigt känner jag det som "jaha, så då VAR jag alltså ful när jag var tjock"...men jag försöker suga åt mig allt beröm och positiva ord som sägs...kanske kan jag med tiden även känna mig så fin som de säger att jag blivit?!

Ja onsdagkvällen var kul men gårdagen resulterade i ett väldigt tungt huvud...bakis med andra ord!

Klockan var nog närmare 14 då jag tog mig ur sängen riktigt och fick på mig kläderna, innan dess hade jag bara varit upp på toan, druckit vatten och gosat med katterna. Någon mat fick jag inte i mig föränn vid halv 6 i går kväll....inte så bra direkt att inte äta något på en hel dag men det gick bara inte att få i sig något tidigare än så.

I går kväll åkte jag i väg på bilbingo till ljungaverk, gick lite + men inte var det många kronor då jag vann på 1 rad bara....hade väl kunnat fått vunnit på 3 i stället men men...ett + är ett + dock.

När jag kom hem från bingon så slog jag på en film och la mig på sängen, fick sedan filmsällskap också som stannade tills nu i morse klockan 7. Så skönt att ha någon att kunna titta på film med och ligga och prata med utan liksom tanke eller krav på annat...mår rätt bra i hans närhet, en bra VÄN som jag kan vara mig själv tillsammans med...

I bland kan jag kanske önska att jag kunde känna mer än så och kanske att han kände mer än så men samtidigt är jag rädd om vänskapen också...så det får stanna på detta plan, att umgås som vänner.

I dag ska jag försöka leta i hop lite saker som jag ska ta med och försöka sälja på loppis hos min kusin nu på söndag. Hon och hennes familj kommer att hålla öppet hus och visa upp sina alpackor, ha fika, tipspromenad, andra roligheter och smådjur också kommer hon ha lite loppisbord. Kommer inte ta med mig så mycket utan tar med sånt som jag tror man kan få sålt....svårt är det dock att sätta priser på allt...så det ska jag roa mig med under dagens lopp. En sväng ner till "lillsyrran" med familj blir det nog också skulle jag tro...

Kom en släng utav guldkornslängtan nu på morgonsisdan då jag var upp på toaletten, för att komma till toaletten måste man gå genom yngsta guldkornets rum och där var jag bara tvungen att sätta mig på hennes säng och snusa på hennes mjukistiger och mjukisskunk och jag ska väl erkänna att jag grät en skvätt också. Alla som har barn och har längtat efter dom vid något tillfälle kanske vet hur det kan kännas där i mamma/pappa hjärtat?

De är ju det finaste och mest dyrbara man har......ÄLSKAR ER ASTRID & HANNAH