Hade ju tid för besiktning utav Pugh kl 9.30 i morse och det gick ju bättre än vad jag trott i alla fall trots att jag fick ombesiktning...

Handbromsen visste jag ju tog dåligt och sedan fick jag en anmärkning på vänster strålkastare fram som behöver justeras men bortsett från de 2 sakerna så är han okej för 1 år framåt igen...eller jaa, efter det att jag fixat dessa 2 då förstås. Hade trott jag skulle få anmärkning på fler saker men näpp...tack gode gud! Detta blir ju inte heller så dyrt så vi får väl se när "mekanikern" har tid att ta sig an detta...

Efter besiktningen så var jag in och hälsade på ett par bekanta och surrade + drack lite kaffe...eller lite, 3 koppar blev det! 

Halt som sjutton efter vägarna i dag och jag lyckades få till en jäkla piruett på vägen hem från Ånge....precis som med vattenplaningen är jag ytterst tacksam för att jag inte fick något möte! Hade en bil  bakom mig men den låg tack och lov långt bakom mig så det blev ingen kollission eller så....snodde bara runt på vägbanan och stod med baken ner i diket på motsatt sida men jag tog mig upp ur diket på egen hand och inga skador vare sig på mig eller bilen. Tursamt kanske också att jag låg under rekomenderad hastighet, annars kanske det hade blivit annat...
Hur jag lyckades få till denna sladd et jag däremot inte eftersom det var plan väg men på något sätt blev det i alla fall så...

När jag kom hem så strök jag gardiner och satte upp på yngsta tösens rum + bytte belysning där, i morgon ska jag stryka gardinerna till äldsta tösens rum samt byta blysningen även där...sen är det advent i alla fönster!

Har även fixat i ordning morgondagens middag som blir antingen köttfärrssås eller lasagne. Har alltså gjort en köttfärssås men funderar på om jag ska göra en lasagne, för det var länge sedan vi åt...barnen kommer ju i morgon och det är skönt att ha maten förberedd så jag kan tillbringa all tänkbar tid med dom då de komemr i stället för att stå vid spisen.

Nu strax ska jag gå över till byns skola på ett möte som har med byns framtid och överlevnad att göra kan man säga. Kommunen har planer på att lägga ner skolan här på byn inom några år och det gott folk kan jag säga har upprört många så i kväll hoppas jag på ett bra möte med många diskussioner...jag brukar inte ha gått på möten etc tidigare men jag känner att detta är ett måste....för det är ju NU vi kan påverka, den dag kommunen tagit sina beslut etc, då är det för sent....

Klockan 10 i dag hade jag tid hos min läkare på affektiva enheten.

Pratade om och kring det som varit och det som är...pratade om mitt mående och livet i stort.
Till största delen pratade vi om NUET...och det är just NUET som är jobbigt, det som varit har liksom lagts åt sidan mer och mer.

Han tyckte helt klart att det svängde väldigt och att det hela behövde stabiliseras och att jag behövde få komma till ro och få ordning på sömnen så han återinsatt en medicin som jag haft tidigare, den medicin som fick allt att vända från det riktigt usla till det bättre för 2 år sedan men som jag slutade åt för cirka 1 år sedan då läget kändes relativt stabilt.

Denna medicin skall hjälpa mig dels med sömnen men även att stabilisera och minska dessa svängningar som är i måendet...

Självklart kan man inte till 100% förlita sig på en medicin men den kan vara till god hjälp mot det bättre...jag har ju ätit den tidigare och VET att den hjälper mig uppåt...eventuellt kommer de sätta in ytterligare en medicin som jag ätit tidigare lite längre fram men han ville vi skulle börja med denna och se huruvuda den hjälpte till.

Fortsatt sjukskriven och nytt samtal inplanerat i februari någon gång och fram till dess vill min läkare att vi ska hålla mailkontakt och att jag berättar huruvuda jag märker av någon skillnad och vilken skillnad jag märker utav med denna medicindos...börjar på en rätt låg dos nu och skall trappa upp den eftersom under denna tid.
Rätt behändigt detta med mailkontakt tycker jag för det innebär att om jag mår skit mitt i natten så kan jag skriva och berätta hur det känns just där och då i stället för att minnas allt till varje inbokat samtal.

Efter samtalet  var jag och fikade med en bekant på sjukhuset och efter det var jag på ikea och inhandlade lite värmeljus och ljus...går åt mycket sådana nu denna årstid så nu är förrådet laddat för ett tag framöver.
Det var förresten ovanligt lite folk på ikea då jag var dit i dag...jag hade ju befarat att det skulle vara knökfullt eftersom det bara är "dagarna efter lön" men det var inte ens kö då jag kom till kassorna och det är jag ju tacksam för....

Normalt sett tar det ca 50-60 minuter att köra hem men nu blev det som så att jag rasade då jag var på väg hemåt och resan tog den dubbla tiden eftersom jag fick stanna ett par gånger efter vägen hem på grund av att jag inte klarade av att köra...dels på grund av ångestkänningar och hjärtklappning och dels på grund av att jag grät = en efter reaktion utav dagens samtal.

Dessa reaktioner tar ut en totalt så då jag kom hem var jag helt slut, psykiskt....inte så slut att jag känner att jag kan somna utan problem utan slut i själen kan man säga. Tom på något vis....

I morgon är det ju onsdag vilket innebär att guldkornen skulle komma men saker har rört i hop sig så jag skrev till barnens pappa och frågade om de kunde komma på torsdag i stället och blev ju givetvis ifrågasatt vilket ju i sin tur får mig att känna mig som världens sämsta mamma!

Men det vet jag ju att jag inte är....eller jag HOPPAS i alla fall att jag inte är en dålig mamma?! Men det KÄNNS som så då jag ifrågasätts och det på anspelan utav ev besvikelser.

Jag ÄLSKAR ju mina guldkorn av hela mammahjärtat <3

Jaa...hur kunde det bli så här?! :(

RÖRIGT !!!

Klockan är nu snart halv 9 och jag kommer på att jag inte har ätit någonting i dag mer än ha druckit 3 koppar med kaffe och ätit en blåbärsbakelse med min bekant där på sjukhuset...men eftersom det ändå snart är dags att lägga sig så "orkar"  jag faktiskt inte ställa mig och göra någonting, och ska jag vara ärlig så är jag inte ens sugen på någonting heller. En smörgås skulle jag i och för sig kunna göra men näe....jag äter i morgon!

Dumt kanske men....

Hela 4 timmars sömn blev det i natt som var och OJ såna drömmar jag haft...vaknade med rodnande kinder och det gott folk kan jag säga inte sker speciellt ofta!!

OJOJOJ....tro om man börjar bli utsvulten på närhet och intimitet?! ;-)

Nåja, det var en underbar dröm i alla fall och den var inte alls så snuskig som ni nog nu tänker eftersom jag rodnade....näädå, man kan faktiskt rodna utan att det behöver vara snusikigt!

Det var väl snarare så att det var en otroligt fin dröm...

I dag har jag bytt gardiner och belysning på nedre våningen...skulle ju sätta in innanfönstren också var det tänkt men jag hade ingen fetvadd eller fönsterlav hemma så jag får vänta med att sätta in dom till dess jag införskaffat detta. Blir ju liiiite krångligare att få dit dom när gardinerna sitter uppe men jag får väl försöka krångla dit dom på något vis. I värsta fall får jag plocka ner gardinerna då jag gör det...

Skulle byta gardiner och belysning i guldkornens rum också men hittade inte resten utav julgardinerna så det får bli en annan dag...letade efter den belysning jag brukar ha i tappen också men den hittade jag inte heller så jag vet inte om jag kanske måste införskaffa både ny belysning dit och nya gardiner till barnens rum. Tror jag ska göra mig en sväng in på erikshjälpen i morgon och se om man kan hitta något där...för varför köpa nytt om man kan hitta något second hand?

Det som är gammalt för en är något nytt för en annan :-)

I morgon har jag tid nere i Sundsvall på affektiva för samtal med min läkare...blev ju något strul med min sista sjukskrivning så därför var jag tvungen att komma ner för att de skulle kunna fixa till det?! Va...fattar inte varför jag ska behöva åka dit för att dom gjort fel....men men...
Så nu HOPPAS jag inte det vräker ner en massa snö nu i natt eller att det fryser på och blir snorhalt eftersom mina däck inte är dom allra allra bästa och bilen jag har är väldigt lätt och lätt far omkring som en snorloska på vägen...ska banne mig ställa en slaktback med sand i bagaget så det blir lite tyngd! 

Praktiskt att ha också om man skulle råka köra fast ;)

Så  med tanke att man ska upp och köra bil i morgon så lär man väl snart försöka lägga sig...fast sova? Jaa, det blir väl som den blir med den saken....men jag lär ju försöka.

Om inte annat så kan jag ju ligga och tänka på min fina vän och le :)

Var och hämtade biljetterna till julkoncerten som vi ska på nästa vecka...en koncert jag ser fram emot...att få avnjuta skön julmusik med någon man tycker om är speciellt. Fick se programet för den koncerten och det kommer bjudas på många fina sånger och jag kommer säkerligen fälla en och annan tår...vissa julsånger har den inverkan på mig nämnligen. Vet inte varför men jag antar det har med minnen att göra....omedvetna sådana kanske?!

Börjar kännas tjatigt detta men det blev ännu en natt med lite sömn och det har känts av hela dagen kan sägas...

Förstår inte riktigt varför sömnen skall trilskas på detta vis...eller joo, delvis så förstår jag ju eftersom det är både oro, ängslan och allmänt rörigt i mångt och mycket runtom just nu och så klart att sömnen påverkas då MEN någon natt torde den väl kunna infinna sig och funka tycker man?

Ska jag behöva börja med mina nattinattpiller igen kanske?!!

I går tog jag en insomningstablett (inte sömntablett) och tänkte att den kanske skulle kunna få mig att känna ro och avslappning...men den hade samma effekt som om det hade vart en non stop karamell, dvs ingen effekt alls!

Så jag låg och snurrade runt, runt...läste lite...kolla datan...spela ordspel på mobilen...löste korsord...upp och drack  mjölk och vandrade runt. 10 över 5 kollade jag på klockan och någon gång därefter måste jag ändå ha lyckats somna för sedan då jag kollade nästa gång så var den 10 i 8 så lite fick jag sova i alla fall.

Men med så få timmar under så lång tid är faan inte bra  och i dag har denna "sömnbrist" känts av hela dagen.

Har inte alls känt mig nuvarande i nuet utan har gått som i en bubbla hela dagen och bara varit. Skjutsade mamma på affären förut i dag och det var ju tur att man var närvarande då i alla fall...men här hemma har jag gått omkring som ett tomt skal.

Skulle börja leta fram andra gardiner som jag tänkt börja sätta upp här men tror ni det blev något av det? Näe...
Joo, jag letade efter dom men hittade dom inte...typiskt! Hade jag hittat dom så kanske man kunnat kommit sig för att ha bytt dom i alla fall...men men, fortsätter leta efter dom i morgon och hoppas hitta dom då.

Det är ju första advent nästa söndag så det kan ju vara bra om man kan göra det nu i början av veckan, byta gardiner, sätta upp belysningen också ska innerfönstren in i köket och i vardagsrummet, skulle behöva sätta in ett par i mitt sovrum också men jag vet inte om det finns några att sätta in där. Må ut i boden och kolla det...

Hoppas kunna byta ut dessa fönster med tiden men det är ju en ekonomisk fråga så det lär dröja länge än....egentligen vill jag inte lägga ner så mycket pengar på detta hus eftersom det ju egentligen är ett hus jag inte vill bo i men så som det ser ut så är det enda alternativet så jag antar att man kanske bör fixa så smått med allt det som skall och behöver göras. Det behöver ju inte kosta så mycket.....kanske....

Nåväl, söndagkväll är det nu i alla fall och jag har satt mig ner i soffan med teven på, visas ett matlagningsprogram på teven och jag känner att jag faktiskt är hungrig! Något som jag ju inte känner av direkt nu för tiden sedan jag opererade mig men nu känner jag....ska värma lite rester utav laxen och potatisen som jag och min nufunne vän åt i fredags, antar att romsåsen gottat till sig riktigt ordentligt nu. MMMMM!!!

Mina tankar har i dag burit i väg till min fina vän lite till och från men jag har försökt ruska på mig och komma tillbaka till verkligheten då jag försvunnit...det är faan inte klokt detta!

Har en fråga jag ställer mig och det är VARFÖR?!

Känslor, vänskap & kärlek är faan inte lätt...det jag känner är så starkt och att behöva motarbeta det man känner är fasen inte lätt men ett måste. Jag har skrivit det tidigare många, många gånger och jag skriver det inget....inget skall få förstöra den vänskapsrelation vi har!

Visst, det kan komma in något i  bilden som gör att den förstörs men för en gångs skull tänker jag inte vara den som förstör något...har ju haft en viss tendens till att förstöra relationer tidigare då känslor fått övertaget och personer gått från mig och vänt mig ryggen...situationer där jag skrämt bort på grund av att jag velat för mycket men i detta fall får det INTE hända!

Kommunikationen oss emellan är och har varit öppen från första stund och jag hoppas och tror att så länge vi kan hålla den kommunikationen så är det ändå rätt "lugnt"...hoppas jag. Förlorrar jag honom som vän bara för att mitt känslomässiga får överstyr så kommer jag nog aldrig förlåta mig själv.....aldrig!

Tror ingen förstår hur mkycket hans vänskap betyder, varför den betyder så mycket och så....det är knappt jag förstår det själv, det  bara är så och har så varit från stund noll.

Någon mening skall det nog ändå finnas med att en del människor kommer in i ens liv och någon mening ska det finnas med min och T:s vänskap....tiden får visa på vad.

Klockan är 20 över 5 på lördageftermiddagen och jag har satt mig ner i soffan med datorn framför mig...luften gick ur mig nu efter det att jag ätit...PJUH!

I dag kan jag konstatera att det är jobbigt med vissa "kollisioner" som är just nu...kollisionen mellan hjärta och hjärna framför allt! I dag har det hittills varit en dag där jag varit väldigt disträ....mina tankar har inte varit där jag varit om man säger så. För att ge ett exempel så var jag på ICA i dag och handlade och där i kassakön måste jag ha försvunnit i väg helt någonstans för en stund för den som stod bakom mig fick lov att putta till mig då det var min tur att gå framåt i kön....snacka om att vara borta, i helt andra tankar.

I tankarna befann jag mig då rakt inte i kassakön på ICA kan jag säga...

Tur att jag var närvarande då jag satt bakom ratten då i alla fall för fy tusan om man burit i väg i tankarna där bakom! Det kan man ju förvisso göra i bland då man sitter och kör men man blir inte så "borta" som jag blev där i kassakön...höhrm!

Ja som sagt, hjärtat och hjärnan har hamnat i en kollision och hela jag påverkas utav denna...

I går eftermiddag satt jag "som vanligt" i soffan, framför teven och med datorn framför mig då telefonen ringde...och det var då denne "min nyfunne vän" som ringde och föreslog att vi kanske kunde äta tillsammans! Sagt och gjort, jag grävde fram en lax ur frysen och han kom ner till mig och sedan åt vi lax, pressad potatis, romsås och sallad...tänkt så mycket trevligare det är att äta då man inte är själv! Hade jag suttit själv så hade det blivit en macka eller 2 på sin höjd och detsamma hade det blivit även för han så i stället för att sitta och gnaga i oss smörgåsar i bådas vår ensamhet så slog vi oss samman....och det gott folk var MYCKET trevligt :-)

Det blev ju en massa prat, musik lyssnande och revy tittande och jag kan säga att det blir än svårare för varje gång som vi sitter intillvarandra att hålla sig i från att röra vid honom på något sätt. När han sträckte sig över mig för att knappa in något på datorn och hans arm snuddade vid mig så var det som eld...ÅH så denne man påverkar mig!!!

Satt och tittade på honom och ville bara ta fingrarna och dra genom hans hår, smeka honom bak i nacken lite så där försiktigt...bara få röra! Nej i stället satt jag där "stel som en pinne" och vågade ingeting....just av den enkla anledningen att jag var rädd för hans reaktion i fall jag hade rört vid honom, i fall jag hade dragit mina fingrar genom hans hår eller rört vid honom i nacken. Av RÄDSLA lät jag bli...och av rädsla kommer jag fortsätta låta bli.

Det är jobbigt ska jag villigt erkänna...men det får det vara för jag riskerar inte att något skall bli fel i vår vänskapsrelation. Dock känns det som att vi kommer närmre och närmre varandra i den relationen för varje gång vi ses....men jag vågar inget och jag vågar definitivt inte hoppas på att den blir till något mer...

Han är bara så fin !!!

Nåväl, klockan var väl runt kvart över 12 då han åkte hem och då skulle man ju försöka lägga sig och varva ner, slappna av och sova...men det misslyckades man ju med totalt kan jag säga. Låg väl vaken och snurrade på till klockan var strax efter 5 någon gång innan de blå till sist slöts och jag somnade. 3 timmar senare vaknade jag och trodde att jag bara sovit en liten stund eftersom det fortfarande var så mörkt...men det mörka berodde på vädret som var...grått, grått och åter grått har det varit hela dagen. Disigt och regnigt....BLÄSCH!

Dagen har som sagt varit loj och jag har varit delvis frånvarande, eller disträ kanske man ska säga....och nu då jag sitter här i soffan så kommer jag på mig själv med att befinna mig någon helt annanstans tankemässigt.
Kollisioner mellan hjärta och hjärna nu kan jag säga.....KABANG liksom!

En sån jäkla mörk och grå dag det har varit i dag...jag var tvungen att kolla på klockan 2 gånger i morse då jag vaknade eftersom jag inte alls trodde klockan var så mycket eftersom det var så pass mörkt och sen har mörkret hållt i sig hela dagen.
BLÄH så sånt väder kan påverka en negativt!!!

Dock har det ändå varit en bra dag :)

Var ner till "lillsyrran" och hennes man en stund mitt över dagen och satt där och pratade av en stund + givetvis, drack kaffe. Sen hem och slängde in en maskin med tvätt och åt en tidig middag bestående utav ris och kålpudding + sylt.
Satte mig vid datorn och slog upp en spellista på spotify med låtar som väcker minnen men konstaterade efter ett tag att det nog inte var någon bra idé eftersom en låt där tog fram väldigt smärtsamma minnen och det kändes som om jag gick sönder i miljoners miljarders bitar...ungefär som en kristallskål som tappas i golvet.

Stängde av datorn och la mig på soffan och drog filten över mig och var precis på väg att slumra till då det knackade på dörren och in kliver "min nyfunne vän" och ÅH så glad jag blev :-)
Detta är andra gången han kommer precis vid ett sånt tillfälle där jag varit på väg att "sjunka" ner i något...så i stället för att jag hade legat där under filten resten av kvällen så blev det en kväll med kaffe, sällskap, musik och prat...och detta med musiken lyfter mig något så oerhört! I kväll har jag lyssnat på sånt som fått mig att le, som fått mig att skratta, som fått mig att tänka och som fick mig att gråta på grund av att jag blev så tagen av låtens innebörd och text.

Efter några timmar så åkte han härifrån och jag måste tillstå att jag får allt svårare och svårare att "hålla fingrarna i styr" eller vad man ska säga...i tanken då han är här så rör jag vid honom och drar fingrarna genom hans hår men i verkligheten så vågar jag inte. Jag drunknar i hans vackra ögon och jag blir varm inombords...men jag försöker att inte känna.

ÅH vad jag önskar saker vore annorlunda!!!

Nåväl, en stund efter det att han åkte så kom det ett meddelande via facebook från en gammal kompis här på byn som frågade vad jag gjorde och om det gick att komma å hälsa på. Eftersom jag ändå inte kan lägga mig och koppla av och somna i normal tid så sa jag att det gick bra...

Vi 2 har haft mycket roligt i hop, många roliga fester och MASSA tokigheter men det är många år som vi inte haft någon kontakt alls just utan det har varit mest att man hälsat på varandra på affären typ...

Nu i kväll pratade vi om livet, hur det blivit och varit också pratade vi om vår gemensamma bekant Annika som tragiskt gick bort för 2½ år sedan och det tog fram både minnen och känslor.

I morgon ska jag dit och käka middag är det tänkt och då lär det bli fortsatt surrande...

I morgon ska jag försöka få undan lite "rat" här hemma också...det skall eldas upp en del om man säger så.
Dock inte föränn det blivit mörkt ute...eldar man så ryker det väldigt nämnligen....hrm....men i mörkret syns bara lågorna men inte röken ;-)

Jaaa, jag fick en släng utav en sjuka här i kväll...jag blev så där "kurasjuk" & "kramsjuk"!

Problemet är att det finns botemedel och motmedel mot denna typ av sjuka men nu fanns det ju inget sådant att tillgå så jag får väl se hur länge denna sjuka håller i sig...att den ligger liksom lite så där gnagande hela tiden har jag känt ett tag men det var nu i kväll som den slog till med full kraft tror jag, eller kanske kan den bli "värre"?!

Jaaa, vi får väl se huruvida denna sjuka utvecklar eller avvecklar sig...

ja så pass "mycket" sömn blev det...fast jag vet ite om man kan säga i natt eftersom jag inte somnade föränn någon gång mellan 5 och halv 6 i morse. Var helt jäkla hopplöst...vrida, vända, vända, vrida...men jag fick ju i alla fall de här timmarna i morse så jag har tagit mig genom dagen vaken!

Har varit till fränsta en sväng i dag. Mamma behövde på ICA så jag skjutsade henne också passade jag på att gå in på apoteket och hämtade ut sista asken med "nattinattpiller" på detta recept...hade tänkt sluta ta dessa nu då de jag hade tog slut men efter de senaste nätternas sömnstrul så konstaterade jag att jag nog fortsätter ta dessa ett tag till eftersom sömn är oerhört viktigt för ens mående men jag minskar ner dom till ½ tablett nu istf 1 hel.

Fick förlängningen på min sjukskrivning med posten i dag och i vanliga fall brukar jag aldrig be dem att skicka någon kopia hem till mig utan jag brukar be dem skicka intyg direkt till f-kassan men nu då jag fick förlängningen via telefon så skickade de en kopia hem till mig i alla fall och det var TUR kan jag säga för den var helt galen!
Dels så var den skriven i från helt fel datum så jag hade blivit utan ersättning i 9 dagaroch sedan så stod det att min sysselsättning var att städa på en skola flera mil härifrån!?!

Så nu hoppas jag att de rättar till detta fel nu så det inte blir något fel eller glapp med min utbetalning till veckan...

Fick besök utav "lillsyrrans" make och dotter här på eftermiddagen...kaffade och surrade och "mottels" gotroll målade och stökade på lite.

Efter det att de åkte hem så har jag tillbringat min tid vid datorn. Har lyssnat på musik och skapat spellistor på spotify + försökt få ordning på mina dikter och texter. Som de är nu ligger de skrivna i lite olika dokument och namn men nu håller jag på försöka lägga in alla på ett och samma + att jag faktiskt börjat på 2 nya också...

Klev upp på vågen nu i kväll och fick se att jag tappat 2.8 kilo....det är väl något som många skulle bli glada över men det kan jag inte säga att jag blev eftersom jag INTE vill gå ner mer. Det räcker nu, det räckte för flera kilon sedan. Anledningen till detta "ras" har jag ingen aning om men det kan ju ha att göra med att det pendlat så mycket i mitt mående sista tiden. Så nu ska jag väl försöka "fixa till" detta på nåt sätt eller åtminstonde se till att inte gå ner något mer...

Konstaterade att jag nog däremot skulle behöva börja träna och få bygga upp lite muskler för det är ingen vacker kropp jag har...när jag ställer mig framför spegeln så är det ju inte direkt att jag tycker jag är fin om man säger så. Med ett viktras på över 100 kilo så finns det ju en del överskott av hud och man är ju inte direkt spänd där musklerna en gång fanns...men det ska väl bli någon form av träning också, med tiden...

Men trots detta så måste jag ändå säga att jag är STOLT över mig själv som tagit mig igenom saker och ting och att jag sitter här i dag....