Sov riktigt uselt i natt som var, somnade till men vaknade efter max 30 minuter och så höll det på i stort sett hela natten...fattar inte varför det ska vara så!? I helgen sov jag ju...så VARFÖR störs sömnen så väldigt här hemma?!
Är det något spök i dessa jävla väggar som omedvetet påverkar på detta sätt?

Ja jag vet inte...vet däremot att jag kommer kunna sova i natt som kommer eftersom jag ÄNTLIGEN har fått recept skrivet på imovane (sömntabletter) så nu kan jag ta en sådan vid behov och i natt känns det som det är behövligt med en sådan...faktiskt.

I dag rasade jag ner rätt rejält både vad gäller tankar och känslor, blev så där jätteförtvivlad och vände mig till vårdcentralen för att be dem sätta in något antidepp igen under en period eftersom jag känner vart det är på väg att bära iväg de ggr det blir så här....ligger med stor säkerhet väldigt lågt i min serotoninhalt och är också rätt säker på att mina järndepåer är usla, det skulle iaf vara en bra förklaring till mitt pendlande etc...nåväl, på vårdcentralen fick jag iaf ingen hjälp utan blev nästintill idiotförklarad eftersom jag enligt läkaren "ställde min egen diagnos"...men herrejävlar, jag har levt med detta i över 10 år så jag känner mkt väl igen symtomen etc....reste mig bara upp och gick därifrån, tänker INTE gå dit igen om jag inte får komma till "min läkare" som jag har där på vårdcentralen. I dag  var det nån jäkla stafettläkare som jag fick komma till, en som inte vet någonting om hur det varit utan bara läst i min journal...nä fy tusan! Mådde faan sämre då jag gick ut därifrån än vad jag gjorde innan och det var liksom det absolut sista jag behövde om man säger så...förståelse och stöd hade vart tacksamt!!!

Är glad att jag kommer få en kallelse ner till min läkare på affektiva någon gång innan jul, hoppas bara jag håller samman till dess. Har iofs skrivit ett mail till min läkare där nu i kväll och frågat i fall han kan skriva ett recept utan att vi träffs, beskrev hur det känns och hur jag mår etc så jag får väl vänta och se vad han svarar på det. 

I eftermiddag ringde hjärtat och berättade att han kommer upp till mig i morgon kväll och att hans bekant kommer med ett lass med björkved också då så jag har röjt undan i vedboden i dag så att jag ska få in all ved där. Kommer ett lass i morgon och sedan kommer nog ytterligare ett lass framöver beroende på hur mycket han får med första svängen. HJärtat har beställt för 4500:- så vi får se hur mycket ved det blir...kommer iaf inte behöva snåla på eldningen i vinter.

Fick lite utav en kärleksförklaringshandling också från hjärtat...i morgon så fyller han dels år men sedan spelar han favoritlag också match i hockey i morgon och eftersom han väljer att åka hit till mig så innebär det att han inte kan titta på den matchen eftersom jag inte har den kanal som matchen sänds på. Tycker det är väldigt fint att avstå från det till förmån att få vara här hos mig <3 speciellt med tanke på att det är hans favoritlag som spelar, ett lag som han följt under många många år.

På fredag börjar han jobba senare så han åker väl hemåt och till jobbet på förmiddagen men sedan så kommer han tillbaka till mig och barnen på lördag och är hos oss till på söndag. Det blir ett väldigt åkande för honom men jag säger inte i från om han vill komma och vara med och hos oss...detta är ju hans andra hem, hans hem lika mycket som mitt och barnens...för så ser jag det faktiskt som.

På fredag kommer ju de älskade guldkornen till mig och det ligger en mammavecka framför mig nu :) äldsta tösen ska dock ner till stan och övernatta hos en kompis på fredag så hon kommer inte till mig föränn hon kommer hem därifrån...och om det blir på lördag eller söndag får vi väl se.

Tog upp en sak med hjärtat nu i kväll, en sak som är av rätt stor vikt för mig men som han ser tämligen lätt på...förbannar mig själv lite över att jag ens tog upp den biten med honom. Skulle bara låtit det vara så som det är...men jag kan inte hjälpa att jag funderar så som jag gör, att jag reagerar på det som jag gör och att jag känner så som jag gör i detta. Eller är det så att man ska tiga och hålla tyst om man tex känner sig osynlig i bland...
Alltså IRL känner jag mig definitivt inte osynlig men på fb ... löjligt kanske men jag skriver varje kväll att jag älskar honom och jag lägger in bilder med kärleksförklaringar på hans sida men ALDRIG någon kommentar eller någonting. Jag har skrivit i att vi har en relation men han har inte "godkänt" det så det har blivit offentligt. Skitfånigt att reagera över detta tycker ni säkert men för mig skulle orden "älskar dig också" skrivna från honom EN ENDA gång betyda så mkt. Kanske jag behöver det som en bekräftelse och för att kanske slippa få ta emot en massa ifrågasättningar från andra...det finns dom som inte ens tror att han finns utan att jag har ett påhittat förhållande och i bland är det rätt jobbigt att ta sånt.

Men det är lagt åt sidan...han anser att det inte spelar någon roll eftersom det ju är i verkligheten vi skall leva och inte genom något "jävla internetmedia" (hans ord) så diskussionen avslutad. Jag sväljer det som jag känner i detta....

Nu är kl snart 23 och i natt kommer det med 110% säkerhet att kunna sovas iaf...kommer nämnligen ta ett snarkpiller (eller 2) nu då jag lägger mig och förhoppningen är en sammanhängande sömn på åtminstonde 6 timmar, gärna 8. Det som är bra med dessa snarkpiller är att man inte blir trött eller seg dagen efter som man annars brukar kunna bli på liknande preparat...så förhoppningvis ska jag kunna sova nu i några timmar och vakna pigg och utvilad i morgon. 

God natt....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

tiden rusar iväg alldeles för fort och jag hinner inte riktigt med...vad skrev jag sist nu då? Jo, växthusbygge....det står klart nu och vi har börjat fylla det. I nuläget har vi 1 paprikaplanta, en gurkplanta, dill och 11 sorters olika tomater (ja...

Då var det dags för ännu en vecka då...veckan som varit sprang iväg i ett rasande tempo och helgen som var likaså.I helgen var det bara yngsta dottern som kom till oss eftersom den äldsta skulle hitta på något tillsammans med några kompisar... I lö...

I dag är det 1 vecka sedan ditt liv tog slut och saknaden river än i mitt bröst...mitt fyrfotabarn, min prins.Tårarna som fallit senaste veckan har varit många och än är de inte slut. Tittar ut genom fönstret till altanen och väntar på att du ska s...

I fredagsnatt gick det hål i mitt hjärta...Min prins, min heliga birma Emil finns inte längre kvar hos oss... Strax efter klockan 23 i fredagskväll så knackade det på dörren och min sambo gick och öppnade...tog ett bra tag innan han kom in och jag ...

så ringde min läkare och talade om att det fanns inga avvikelser i mitt blod så då kan en sak uteslutas i alla fall....TACK GODE GUD!!!   #provsvar #lättad #tacksam ...