Sitter på sjukhuset i Sundsvall nu och vakar hos min pappa som är döende...

Kontakten med mina föräldrar har väl inte varit den bästa och det är kanske 2.5 månader sedan jag var hem till dom sist.
Märkte ju att pappa magrat av och kunde ana en viss gulhet på hans ögonvitor men tänkte inte så mkt på det utan såg hans avlagringar som en del av åldrandet, han fyller 80 om 3 veckor...
Men Lilla pappa kommer inte bli 80 år ty han har inte långt kvar nu.

Mamma ringde mig igår morse och sa att pappa skulle in med ambulans på sjukhuset eftersom han hade legat mestadels i 1.5 veckas tid och inte ätit just något alls.
Han hade dessutom börjat kräkas upp blod så därför hade hon ringt efter ambulans.
Jag ringde till akuten efter någon timme och hörde hur det var med honom men de kunde inte säga så mycket då.

Ringde igen igår kväll och då hade han fått kommit upp på en avdelning och jag fick veta att han var i rätt dåligt skick och att röntgen skulle göras.

Ringde avdelningen igen i morse och då var pappa på väg ner till röntgen, frågade han som ringde hur det var med honom och då hade pappa sagt att han hade känt sig bättre.... Skulle ringa upp igen senare för att få veta om röntgen visat något.

Vid lunchtid ringer telefonen och det är från avdelningen, de anser att jag och Mamma borde komma ner hit för pappa hade blivit sämre.
Några minuter därpå ringer läkaren och berättar att pappa är döende. Röntgen hade visat cancertumörer i bukspottkörteln, magen och ena lungan. Elakartad och långt gången...

Nu är vi så här på sjukhuset och i sängen intill fåtöljen som jag sitter i ligger min lilla pappa och sover, i den andra ligger mamma och försöker få lite sömn.

Pappa var vaken förut och sa att han hade lite ont så han har fått en smärtstillande spruta och sover rätt djupt och avslappnat nu.

Sköterskan här på avdelningen tror pappa är en kämpe eftersom han aldrig sagt något, att han haft ont eller någonting. Sån är min pappa...en kämpe!

Men detta går inte att kämpa emot...nu är det bara att vänta...vänta på att han somnar in i en sömn mycket djupare än vad han sover nu...den eviga vilan.

Lilla lilla pappa...jag älskar dig!
Gör ont att se dig...du behöver inte kämpa mer...

Har i över 2 veckors tid haft dumma drömmar nu.
Drömmar som tar ner min sinnesstämning rejält och som gjort att jag dagligen haft huvudvärk.
Drömmar om att älskade hjärtat lämnar mig, att han hittat någon annan, att han dör, att han bara försvinner.
Drömmar om att andra i min omgivning dör, att de är elaka mot mig.
Vaknat varje natt (ibland flera gånger)av att jag gråter och att det gör så ont inombords.
Det är INTE kul :-( blir så ledsen!!!

Hjärtat säger att jag måste hitta ett sätt att hantera mina drömmar på och att jag inte ska ta mig så vid av dessa... Försöker, men det är svårt... Påverkas ändå av dessa.

Livrädd för att det jag drömmer ska ske...

Klockan är strax 04.00 och jag sitter på jobbet...känner hur tröttheten kommer krypandes och bara längtar tills klockan blir 07.00 så jag får åka hem och krypa ner under täcket någon timme innan det är dags att styra kosan upp till Torpshammar för att hämta barnen.

Guldkornsfredag ju :-)

Det är dagens datum det...

Klockan passerar snart lunchtid och jag sitter uppkrupen hemma i soffhörnet och slökollar på teven samtidigt som jag sitter och kollar runt lite på nätet, känner mig otroligt tung i huvudet i dag och har ingen lust till å göra någonting...

Hjärtat är på jobbet och kommer hem vid 17 tiden, blir middag då han kommer hem och sedan så blir det till å vila någon timme för mig för sen ska jag ut och jobba natten med start 20.45 till 06.45 i morgon bitti.

Hem och sova efter jobb i morgon bitti och sedan iväg upp till Torpshammar för att hämta de älskade guldkornen som ska vara hos oss i helgen...på söndag då vi skjutsar upp dom igen är det dessutom badkalas för yngsta tösen och hennes "låtsasbror"...kalaset skulle varit för någon vecka sedan men hela familjen hos deras pappa åkte så lägligt på magsjuka just då så därför blev kalaset uppskjutet men nu är det ätnligen dags.

På lördag blir det därför till å slänga ihop några muffins och någon annan kaka som kan tas med som fika då...lär väl misslyckas som vanligt med bakandet men får väl göra så gott jag kan :S

Ja det är väl vad som hunnits med sista tiden...som jag inte skrivit något om och kring.

På långfredagen så var hjärtat och jag med på en ageltävling i grannbyn där hjärtat har sin stuga...tävlingen pågick mellan 07.00-13.00 så det  blev tidigt uppstigande då. Solen lyste från en klarblå himmel men gäddorna var inte alls på hugget...inte ens en fällning hade vi på våra angeldon, eller jo 2 fällningar fick vi men det var utav abborrar som drog ut linan och sen släppte så vi fick noll med fisk.

På eftermiddagen var det sen dags för after angling och där blev det surr och en del att inta i flytande form...blev en del meingsskiljaktligheter frampå kvällen så vi bröt upp och åkte hem rätt tidigt. Inte alls roligt när det blir så :(

På påskdagen hade vi en 18 åring i huset, hjärtats dotter fyllde nämligen myndig då och hon och hennes pojkvän var hos oss då och hon grattades med både tårta (som hon själv gjort) och presenter från både oss och sin mor med sambo samt sin tremänning med familj. Vad underbart det är att kunna fira tillsammans med sin kärestas ex och det känns bra...på samma sätt som det faktiskt kännts då jag och hjärtat har träffat mitt ex och hans nya...det är så det ska vara, att man kan umgås :)

På påskdagsmorgonen var förresten jag och hjärtat iväg till krykan och sjöng med kyrkokören på påskdagens gudstjänst...kan konstatera att det (tyvärr) blir allt färre och färre människor som besöker kyrkan. Undrar varför det är så? Man behöver faktiskt inte vara troende för att gå i kyrkan om nu någon tror det...kyrkan är öppen för alla och ett utmärkt tillfälle att finna ro en stund i dagens stress och jäkt.

Förra veckan hade barnen påsklov från sina skolor också så de har varit hos oss ett par dagar. Har väl inte gjort så mycket de dagar som de varit här men vi var och bowlade ena dagen i alla fall...jäkligt kul faktiskt även om jag mest fick klotet i "rännan"...haha!

Gällande vårt kommande hem så händer det grejer. Lånen är klara, bygglov är sökt och snickare är bokad...nu bara längtar jag tills det blir maj/juni och vi kan börja så smått å riva i huset dit vi ska flytta ty det ska byggas om helt och hållet...till ett riktigt drömhus, 10 meter från sjön! 

4 månader trodde snickaren att det kunde ta och göra allt så siktet har vi inställt på färdigt för flytt i december och vi firar jul där i vårt nya hem allihop, i år är nämnligen alla barnen hos oss på julen.

På jobbet rullar det på och jag kommer återigen bli upphöjd något i procent...hur länge vet jag inte men jag vet att jag har vikariat fram till sista augusti i alla fall. Sen får jag väl söka in till Bergsjö och skola in mig på de olika boendena där kanske...kommunen har dessutom precis tagit det idiotiska beslutet om att stänga hemmet  jag jobbar på, flytta de brukare som bor där och bygga om skiten helt till en annan form av boende.

Behöver jag ens säga att de gamla är rätt oroliga nu...och vi i personalen mår inte heller så bra.
Idioti politiker...blir så förbannad och arg så jag skulle kunna skriva insändare efter insändare...BLÄH!!!

Men vi får väl se...överklagan och listor skall lämnas in kring detta beslut så vi får väl se vad som händer och sker...man ska inte ge upp hoppet föränn allt är över.

I morgon är jag ledig från jobbet och då hoppas jag att vädret bjuder på sol och fint väder...det är fint i dag också men det blåser som tusan ute. Hade tänkt kratta och började så smått men insåg att det inte var lönt å kratta då det blåser så som det gör...så därför hoppas jag att blåsten ger med sig tills morgondagen så jag kan vara ute och kratta.

Nu ska jag invänta att hjärtat kommer hem från sitt jobb och sen får vi se vad vi gör utav resterande del av dagen...

Har alltid varit, och kommer nog alltid att vara, en känslomänniska och det är både på gott och ont...
Just nu är det på ont kan jag säga då lite av dåtiden gjort sig påmind och jag försöker hitta ett sätt att hantera det hela på...vilket är långt från lätt.

Jag är ju helt färdig med vad barnafödande heter men i hjärtat har en sorg och saknad gjort sig påmind efter de små jag valde bort i ung ålder och de jag förlorat.

Har funderat mycket kring "mina änglar" och det hela är ganska svårhanterligt stundvis...det blir ju inte enklare utav att inte hjärtat verkar vilja finnas och stötta/hjälpa mig igenom detta.

Han tror att jag vill ha fler barn men det vill jag absolut inte...jag är HELT klar på den biten!

Det jag däremot inte är klar med är allt det som känns just nu...vet att sorg och saknad är något som följer en genom livet och att den inte alltid känns vid, men just nu känns den och det gör ont.

Och det måste den få göra...tar mig väl ur detta på egen hand också så som jag tidigare gjort, men lite stöttning hade inte skadat dock :-(

Också har dagarna sprungit iväg igen...19 dagar sen sist jag skrev något.

Å vad har då hänt under dessa 19 dagar?

Jo vi har kommit några steg närmare vårt nästa boende...har funderat om vad gäller renovering utav stället så som det ser ut nu. Vi har haft dit en snickare som ska hjälpa oss att renovera där...dock kan man istället för renovering säga att det blir en hel ombyggnation och om nu allt blir så som vi vill ha det så kommer det bli hur bra som helst...nästan för bra :P
Vi planerar en öppen planlösning mellan kök, matrum och vardagsrum, taket ska bytas och vi ska ta upp taket "till nock" och får då en ordentlig takhöjd och rymd, köket ska rivas ut och det ska in med nytt, tvättstuga/badrum ska bli större och det ska monteras in panoramafönster längs hela sidan som ligger ner mot sjön + att det ska byggas ut med ca 50kvm. När allt är klart kommer vi bo 8 meter från sjökanten....kan säga att jag längtar nu!!!

Ca 4 månader kommer det att ta att bygga om vårt drömhus, 4 månader...sen har vi vårt drömboende!

Vidare så har vi haft ett födelsedagsfirande i familjen, det var min yngsta tös som fyllde 9 år den 23 mars så vi firade henne den 22a eftersom hon inte var hos oss den dag hon fyllde.

Angeltävling har vi också hunnit med men det bidde inte någon fisk alls för vår del men vi hade i alla fall oerhörd tur med vädret...strålande sol från en klarblå himmel och ca 5 grader +. Blåste dock lite och det hade det väl kunnat fått låtit bli med men vi fick några fina timmar ute på sjön ändå med fika och korvgrillning.

Nu i helgen som gått skulle barnen ha varit hos oss men det blev inget av med det eftersom magsjuka härjade i pappans familj och vi ville ju inte riskera att åka på det eländet vi också så barnen fick bli kvar hos sin pappa.

Hjärtat och jag åkte då iväg till hans stuga och sov över där mellan lördag och söndag och på lördagkvällen tog vi med oss lite vin och snacks och gick till en bekant där i närheten och surrade av några timmar.
Skönt att bara vara ibland....

Snart är det dags för mig att åka iväg på jobbet, jobbar kvällspass i kväll men ska vara där tidigare eftersom vi ska ha arbetsplatsträff i dag...hoppas kunna få lite klarhet på alla de frågeteckan som många utav oss har nu iom att det ev kommer bli så att stället jag jobbar på kommer bli nerlagt....inget beslut är dock taget ännu men det är väl ändå så gott som klart att det är så det kommer bli :(

Solen skiner och den känns "vårvarm" och det får mig att känna mig rätt okej....
I dag är det min enda lediga dag den här veckan och mest av allt hade jag velat åkt och hälsat på någon men det ser ut som jag får bli hemma och städa, tvätta och diska istället :/...roligt när det är ens enda ledig dag?! Näe....

Bilen behöver städas och tvättas även den så jag ska väl försöka hinna med det också...så jag har väl det jag gör kan man väl säga.

Började iaf dagen med en promenad på cirka 50 minuter innan jag åt frukost...behöver röra på mig mer ty det finns kilon som jag vill ska försvinna innan det blir sommar, 10 kilo + lite till helst!

Har kommit till en punkt igen där jag inte tycker om mig själv nå vidare. Gjorde ju en GBP i november 2009 och tappade över 100 kilo...vill INTE dit igen! Har väl ökat kanske 20 kilo nu från det att jag vägde som minst efter min operation men jag vill inte ner dit heller eftersom jag då såg sjuk ut men 10 vill jag då ska bort i alla fall.
Gillar inte heller all den löshud som är, det dallrar och skakar och hänger och slänger....jag är inte vacker :( känner mig inte vacker alls.

Hade jag möjlighet skulle jag göra en arm och lår plastik + ta bort överskottshuden kring stussen men sånt kostar ofantligt mycket så det kommer aldrig kunna ske...om inte miljonerna trillar in då förstås,  hahaha!!!

I kväll är det övening med kören och i kväll blir det till å "hård repa" på ett verk som heter "förklädd gud"....ett verk vi ska framföra tillsammans med symfoniorkester i dagarna två till helgen. Blir en tuff helg då jag först jobbar 7-14 på lördag och sen direkt till kyrkan och repa i x antal timmar innan själva koncerten börjar 18.00 och pågår väl till 20 tiden....sen hem och sova och sen upp och jobba 7-12 på söndag och sen rep kl 14 i grannbyns kyrka och konert kl 17....lär nog vara rätt mör efter denna helg skulle jag tro...men det ska bli kul, sjunga ÄR ju kul!

Nackdelen är ju att detta innebär att inte barnen kommer till oss denna helg....får längta efter dom ända till nästa fredag nu.