av SAMMA person som kommenterade mina julklappsinköp...i alla fall så kom det från samma IP nummer...MKT intressant!!

(känner för övrigt bara 3 personer i det lilla område dit ip adressen är knuten så VEM av er kan det vara som vet så mkt...och nu har jag inte spårat ip via nätet, utan via telefonkoll...)

Denna gång lyder det:

"Skärp dig! Du kan väl inte önska ett ofött barn något ont?
Det du precis skrivit kan anmälas som hot.
Du måste förstå att ingen annan än du själv rår över hur du mår. Du är en vuxen 2barns förälder som borde skämmas"

Jaa lilla du...mig veterligen så skrev jag inte att jag önskade BARNET något ont utan jag skrev att jag hoppas det därefter går fel...och väljer du att tolka det som att jag önskade barnet det så får det vara upp till dig men så var inte fallet...annat kan ju gå fel, eller hur? Behöver inte vara riktat mot någon människa precis....

Sedan detta med hot...haha...jaadu..för det första så har jag inte hotat...det är vad jag KÄNNER...och känslor och hot står mig veterligen väldigt långt i från varrandra? Sedan kan jag säga som så...du ska bara veta vilka hot jag fått riktade emot mig sista åren...har en diger lunta du kan få läsa om du är nyfiken?

Sedan skriver du att man själv rår över hur man mår...men du kanske ska ta och läsa lite psykologi så kanske du förstår att man PÅVERKAS hela tiden utav ens omgivning.
En människa som misshandlas utav sin partner...rår hon/han över sitt mående?
En människa som förlorat någon eller något...rår hon över sitt mående?
En människa i krig...rår hon/han över sitt mående?
En människa med RA...om hon går in med inställningen att allt är bra, tror du smärtan försvinner då?

Nej...man PÅVERKAS...av saker, av andra människor, av sin omgivning, av sin situation...ALLT!

Men du kanske sitter inuti en glasbubbla och har det bra...du påverkas inte utav någonting?

Har du någonsin mått dåligt? Har du någonsin råkat ut för något som förstört ditt liv, dödat din själ? Har du varit drabbad utav sjukdom eller psykiskt dåligt mående? Ångest? Panikångest?

Nej, trodde inte det..för då hade du förstått.

Något mer att anmärka på när du ändå håller på?

Och skämmas...det är det sista jag ska göra.

Är det något jag tagit till mig från mina samtal i sundsvall så är det att inte skämmas för vare sig känslor eller tankar...för dom är MINA och ingen annans...jag tänker inte ljuga, jag tänker inte luras...framför all tänker jag inte ljuga för mig själv och jag tänker definitivt inte lura mig själv...det har jag gjort tillräckligt länge i mitt liv!

Och sist...bara för att man är frisk betyder inte det att allt är bra pang bom...livet är en berg och dalbana, för alla...men för en del är den svårare att åka.

Och vad beträffar mina barn så tar jag god hand om dem...och dem älskar jag gränslöst!

men jag tror att migränen försvunnit nu...somnade på soffan en stund förut efter att ha druckit 2 stora glas vatten och haft en våt handduk över pannan och då jag vaknade såg jag inga blixtar och kände inget "dunk, dunk" i huvudet...bara en lätt gnagande huvudvärk...alltså en "vanlig" huvudvärk.

Masade mig upp och fixade lite att äta och det känns faktiskt helt okej...

Ringde äldsta guldkornet förut och talade om att vi åker till Birsta i morgon...men se då lät det som om det var något hinder i från hennes fars sida och hans nya jävla idiotiska fruntimmer.

Ja det får han lösa....jag och äldsta tösen SKA åka till birsta i morgon och ha en mamma-dotter dag!

Bad att han skulle ringa men det återstår att se om han gör det eller inte...

Inuti hjärtat har han ju fortfarande sin speciella plats men gud ska veta vad jag hatar den människan, för allt ont han gjort mig...att han gjorde mig så sjuk...att han svek familjen...att han ljög...att han nästan såg till att hans barns mor kanske inte hade funnits här på jorden...att han misshandlade min själ på det vis han gjort...och fortfarande gör.

Och jag hatar honom för att han inte kom till mig med barnen mer än 1 gång under det halvår som jag låg på sjukhuset....han tog 6 månader från mig...6 månaders förlorad tid med mina barn...

Jag ber dagligen om att han ska få vara med om något så att han får känna samma sorg som mig, att han får må lika dåligt...att han hamnar i samma situation...Att han ska gråta varenda dag utav sorg och saknad......att han blir lika sjuk som jag blev och att det förhållande han lever i i dag ska gå åt helvete! Att han blir så sviken och sårad så som han sårade och svek....

Dom ska visst ha barn nu framöver och därefter hoppas jag också att allt ska gå fel...fattar inte ens hur i helvete han ska kunna ta hand om ett till barn som gnäller över att dom knappt klarar sig som det är nu?!?

Men men..kan ju be till högre eller lägre makter att de ser till att olyckligheter vänds över till norra sidan... som förstör allt med tiden!

Jag HATAR honom för allt ont han åsamkat mig!!!

För hans jävla svek...för hans lögner...men ändå....jaaa, ändå har han sin plats där i hjärtat...fy faan!!!

Nu kanske ni tycker jag låter jävlig...men då kan jag säga som så...det finns INGEN som vet ALLT om vad som hänt...även om jag berättat mycket för många så har jag inte berättat allt...så om ni visste allt skulle ni förstå mitt hat...och ni skulle även förstå att jag i allt hat som jag känner ändå fortfarande bär han i mitt hjärta.

Nä, nu blir det tidig kväll...birsta i morgon med älskade gudlkornet

Ja årets andra dag började ju bra....vaknade med en dunkande och blixtrande migränhuvudvärk.

Så snart jag slog upp mina blå så var det blixtrar i yttre synfältet runtom och i huvudet lät det "dunk, dunk, dunk"...så var liksom denna dag förstörd.

Mammsen är ingen bra mamms i dag så mina gundkorn får vara hos sin pappa i dag och i natt också...längtar efter dom så mammahjärtat värker MEN med denna migrän så funkar jag inte som människa knappt. Till och med katterna känns jobbiga då dom kommer och bufflar på mig emellanåt...detta är faan inte kul!

Hjärtat åkte hem förut och då kom rätta explosionen i skallen...blev soffläge. När jag år denna migränhuvudvärk hjälper inga medikamenter utan det som kan lindra något är ryggläge, blunda, trycka lätt med tummarna mot tinningarna och dricka en massa vatten...men i och med att jag haft sådan här migränhuvudvärk rätt ofta sista tiden så lär det nog vara läge för att boka en tid på vårdcentralen och få det uppkollat så att jag kanske kan få rätt sorts medicin så jag slipper vara däckad en hel dag...för det är inte kul detta!

Det kändes jäkligt att säga till guldkornen att de inte kunde komma till mig men vad skulle jag ha gjort...pallar ju liksom inte med att ställa mig och laga mat och det enda jag duger till i dag är att ligga här på soffan...att ligga och skriva detta blogginlägg tar ju nästan kål på mig och det lilla jag skrivit hittills  har tagit tid...får skriva några ord, blunda, skriva några ord till, blunda.....ja, ni hör ju...

Skulle behöva äta med bara tanken på mat får mig att tjöjas i nuläget...fick i mig en smörgås i morse i alla fall så det är ju inte helt tomt i magen på mig...kan ju hoppas detta släpper under kvällen så jag kanske kan få i mig någonting innan jag lägger mig, annars får jag väl äta i morgon.

Denna migränhuvudvärk MÅSTE i alla fall försvinna under kvällen eller natten för i morgon SKA jag och äldsta guldkornet åka till Birsta för guldkornet ska få shoppa loss för de presentkort hon fick i julklapp...det har jag LOVAT henne så jag ber verkligen till högre maketr att det ska släppa...om inte annat kunna övergå till "vanlig" huvudvärk...för då kan ju i alla fall alvedon hjälpa...

Nu, ett stort glas vatten, ryggläge och blunda...

2012...vad kan det året ha att bjuda på kan man undra?

Jag har inte avgett några direkta nyårslöften men jag har önskningar för detta år och jag hoppas någon eller några utav dessa kan komma att uppfyllas...vilka önskningar det rör sig om förtäljer jag dock inte, än...

Har mina bloggläsare avgett några nyårslöften eller har några önskningar om 2012 tro?

Drömmar här i livet har vi nog alla och så även jag...att få ett jobb står högt, att bli skuldfri är också något jag SKA bli med tiden, att bära liv igen är också något jag SKA göra igen...om jag så ska göra en insemination och bli ensamförälder...att göra musik utav mina dikter och texter är något jag drömmer om och skriva en bok har också dykt upp i mina framtida drömmar...

Önskningar och drömmar brukar kunna gå hand i hand men inte så mycket i mitt fall...kanske till viss del förvisso men...

Nä, nu dags för sängen...mina guldkorn kommer ju senare i dag...