Låg vaken länge i natt som var, kunde inta komma till ro föränn klockan var runt 4-tiden...hade en klump i magen till morgon när klockan ringde halv 7...en sådan klump som jag ALLTID får då barnen skall vara hos sin pappa och inte kommer vara hos mig på någon dag. 

Jag saknar dem från första stund som de inte är här, saknar de ju till och med på dagarna då de är i skolan....

mina älskade guldisar!!

När jag skjutsat dem till skola och förskola så gick luften ur mig totalt och jag gick faktiskt upp och la mig under täcket en stund...somnade till och vaknade vid 11 tiden...jätteledsen....bara jätte jätteledsen...utan att ens veta direkt varför.
Visst, ledsen är jag ju till och från hela tiden...men nu kunde jag inte sätta fingret på det riktig...ja, kanske för detta med barnen...kanske hade jag drömt något...kanske pga allt som hänt...jag vet inte...kände mig bara så jävla ledsen!

Fick besök här på dagen, en av mina vänners man kom förbi på en kopp kaffe och lite surrande också kom en kompis hit och kaffade och surrade också en bra stund. En av mina gospel kör kamrater kom också hit på eftermiddagen ett tag innan vi skulle åka ner till kören...såna här dagar gillar jag, då jag får besök...då får jag dels tankarna på annat och sedan känner jag mig inte så ensamen som jag faktiskt kan göra emellanåt.

När jag är ensam så snurrar det ju tusen tankar i huvudet på mig och det är mycket känslor som brottas...och det är inte alltid så bra kan jag tala om. Jag både känner och tänker FÖR mycket i bland...

Har haft bilen på lagning i dag hos mitt ex, är så tacksam att han finns där och hjälper mig trots allt som varit...dock är inte allt klart ännu så jag får vänta någon dag till innan jag kan besikta den...har ju till den 7e på mig för ombesiktning och skulle det vara så att jag inte hinner innan dess så får det ju bli en nybesiktning då...men det är bara 1 sak kvar att fixa så vi får se. Den 7e är ju inte föränn nästa tisdag så...

Ja det var ju övning med gospelkören nu i kväll och som alltid så får det en att må bra för ett tag...sång ger en så mycket och jag är så glad att jag tagit upp den biten igen. Önskar dock att jag på något vis kunde känna att jag utvecklades men...ja man utvecklas väl kanske inte så mycket då man sjunger i en kör?!

Kom hem här nu i kväll och satte mig ner i soffan framför teven...och då...då kom ensamheten över mig. Inga barn bredvid mig i soffan, inga skratt, inget bus, inget kramande och mysande...bara tomt och tyst...och ensamt...

Jag borde inte behöva vara ensam för barnen är ju inte hela min familj men....jaa, jag vet faan inte snart...jag kan ju som sagt inte skriva någonting om mina känslor, tankar och funderingar på den biten...men jag håller på att gå sönder totalt snart!!! Så mycket kan jag säga i alla fall....jag faller sönder pga...omständigheter...

Gruvar mig för att gå upp och lägga mig...sover så jävla dåligt då jag är ensam...eller jag sover nästan inte alls och när jag väl somnar så sover jag bara kortare stunder...vaknar och somnar en kort stund osv....så nu har jag väl 3 nätter framför mig med minimalt med sömn igen...och tusen tankar snurrandes...

  SUCK