termometern visar på +23 i skuggan nu klockan 10 så i dag lär det bli VAAAAAARMT!

Tänker dock hålla mig i skugga och inomhus större delen av dagen i dag för det bränner efter gårdagens solande på mina axlar och fram på mitt bröst.

Katterna är utsläppta i sin kattgård och de trivs ypperligt av att få vara ute nu kan sägas...de brukar ligga och sova där i solen och må så gott som bara katter kan...för katter, de kan konsten att njuta och fånga stunden dom!

Ska banne mig bli katt i mitt nästa liv....

I eftermiddag åker jag till H-E tills i morgon...han ska ut och spela sedan här i helgen så det blir bara över natten jag blir hos honom. Hade iofs jättegärna följt med honom på en spelning men det ges väl tillfällen till det längre fram kanske...sen kanske han inte vill ha med mig heller ens.

Men några timmars närhet och umgänge blir det ju i alla fall :)

Sommarvärme, solsken från en klarblå himmel +27 i skuggan...mjaa, inte alls tokigt att leva nu kan sägas :)

Har suttit uppe hos min kusin på hennes torpställe och kaffat, surrat och njutit utav solen så nu bränner det lite väl mycket fram på bröstet och på axlarna...borde lärt mig vid detta laget att smörja in mig med solskyddskräm men nääädå, får smörja in mig med after sun nu i stället i kväll.

I dag har finaste H-E funnits med i mina tankar mest hela dagen, har kommit på mig själv med att le många många gånger under dagens lopp...ÅH vad jag älskar den mannen!!! Och känslorna bara växer sig allt starkare för var gång som vi ses...underbart, lovely!

Skickade en påminnelse här på eftermiddagen till en person som varit skyldig mig lite pengar under en period och nu verkar det som jag kommer få dessa endera dagen äntligen...det är ju ingen stor summa det rör sig om så jag förstår egentligen inte varför det ska ha dröjt i över 2 månader och att man ska ha måst påmint om det så många gånger som jag fått gjort. Pengarna kommer dock försvinna till räkningar så det blir ju inget jag kommer märka utav men det är skönt att kunna peta in dom för skulder som finns....

Var i väg till fränsta en sväng här i eftermiddags på erikshjälpen för att kolla lite men hittade inget som var av intresse...har inte funnits något på länge nu. Skulle vilja haft ett par snygga och bekväma jeans men det fanns inga som jag hade kunnat tänkt mig att köpa...hittade ett par för snart 2 år sedan men de har utav någon underlig anledning blivit lite trånga (behöver gå ner 3-4 kilo!).

Sitter och lyssnar på musik nu och läppjar på svartvinbärsdryck...önskar nästan jag haft en öl för hade jag haft det hade jag nog knäppt en sådana i stället och mått gott men svartvinbärsdryck får duga. Funderar på om jag ska göra mig en sväng till systemet i morgon och köpa mig några öl...fast egentligen, varför ska jag det?!

Nä nu ska jag slänga i lite ny kulör i håret, min utväxt ser allt annat än bra ut...är ju jätteljusblond normalt sett men har ju rött hår nu så det syns ju väldigt då håret växer melan färgningarna...nu denna gång var det nog 1-1½ cm utväxt men jag hoppas det ser okej ut med den kulör jag valt denna gång...älskar färg!!!

Jag borde inte ha reagerat och kommit med de funderingar som kom tidigare i eftermiddag för det resulterade i att kvällen blev långt från bra...jag är inte snäll med mig själv kan sägas som håller på så här.

Vad faan är det att reagera över, egentligen?!

Faan, jag måste ju TRO....både på mig själv men framför allt på kärleken i mitt liv.

Han älskar mig, det vet jag ju...varför känner jag mig då så här jäkla osäker?!

Varför låter jag då min usla självkänsla och det obefintliga självförtroendet ta överhanden pga något så fånigt och banalt som en status fundering?!

Tankarna har snurrat på i det oändliga nu i kväll och jag är på väg att ge upp dagen redan nu med hjälp utav en sömntablett faktiskt för jag orkar inte med det som rör sig inombords...orkar inte med mig själv när det blir så här :(

Livet är ju så bra nu...så VARFÖR blir det så här?!

I morgon är en annan dag och jag hoppas den blir till det bättre...eller det vet jag ju att den blir för detta är väl bara en utav alla dessa tillfälliga svackor...

God natt alla fina <3

Så fick osäkerheten och den usla självkänslan och självförtroendet sig en törne...frågade hjärtat om jag skulle låta min relationsstatus stå kvar som singel på facebook och om jag fortfarande skulle se mig själv som så och till svar fick jag "låt det stå kvar så"...jag hade ju så klart hoppats att jag kunnat fått ändra det till "i en relation" men eftersom han inte tycker det så kan jag inte ändra på det...och det gav mig en inre törnetagg.

Löjligt kanske men genast kände jag ett uns utav osäkerhet gentemot honom och just nu vet jag faktiskt inte ens hur han ser på det vi har...har vi något överhuvudtaget?! Är vi inte i en relation? Är allt bara lek?
Jag har ju under en rätt lång tid sett det som att det är vi men nu vet jag inte alls...den lilla och osäkra AM dök nämnligen upp här igen.

Men jag funderar väl i vanlig ordning på tok för mycket och då blir det bara så fel allting många gånger...borde sluta fundera...och bara vara i nuet i stället...

I måndagskväll tog jag en sömntablett för att kunna komma mig till ro och somna så gårdagen gick lite i trötthetens tecken och jag vaknade nog inte till riktigt föränn på eftermiddagen...fick ingenting gjort alls i går kan sägas.

Var hem till min kusin Katarina i Stöde och fikade lite nybakad sockerkaka och kaffe på kvällen och då jag satt där fick jag ett meddelande i från finaste H-E där han skrev att han satt ensam hemma och det hade varit trevligt med lite sällskap...så jag begav mig hemåt, släppte in katterna och packade ner tandborsten och sedan begav jag mig hem till honom och tillbringade natten i hans närhet.

Man är väl kanske inte klok som åker 6 mil enkel resa för att tillbringa en natt tillsammans med den man älskar men jag skulle kunna göra det varje natt om det gavs möjlighet till det för jag vill vara honom nära så mycket och ofta det bara går...skulle lätt och ledigt kunna "bosätta" mig hos honom de veckor som jag inte har barnen i fall han skulle föreslå det. Finns dock ett problem med katterna men allt går att lösa bara man vill...men ännu är det på tok för tidigt att ens tänka denna tanke och detta med att eventuellt bo tillsammans får ligga väldigt långt i framtiden om det nu skulle bli så överhuvudtaget.

I bland så kommer en skrämmande känsla över mig gällande vår relation som gör att jag inte vet om jag vågar älska någon så som jag gör åter igen med tanke på hur allt blev vid separationen från barnens pappa...om inte vår relation blir något hållbart, kommer jag gå sönder på samma sätt åter igen? Det skulle jag inte klara av...det var ju med näppe jag klarade av att ta mig upp från den avgrund jag ramlade ner i då...tänk om jag hamnar där nere igen?! Om.....

Jag vet att jag inte kan tänka så för då kommer jag aldrig våga älska igen, då kommer jag aldrig våga inleda något seriöst....men det har jag ju redan gjort?!... för jag älskar någon återigen och vi har inlett någonting vi två...men ändå vet jag inte?!

Det låter ju fasen knäppt men jag vet inte hur han ser på det som vi har...egentligen!?

Att han tycker om mig (älskar mig) tvivlar jag inte på men ... mer då?

Jag vet inte...jösses!?!

Nu så har jag nog brottats klart med de dumma tankarna och dumma känslorna...blir så ARG på mig själv!

KLart som faan att jag är värd att älskas och bli omtyckt, klart som faan att det finns de som faktiskt kan älska mig, klart som faan att jag är värd att få må bra och skratta och känna lycka....jag är ju exakt lika värdefull som någon annan!!!

GAAAAAAH!!!!

Så, nu har jag fått avreagera mig också...vad skönt!

Det fick jag göra ute tidigare i kväll också då jag klippte gräset, dels för att klipparskrället stannade stup i kvarten eftersom gräset var så långt och klipparn inte hann mata ut det utan blev "full" och sedan tog bensinen slut då jag bara hade lite kvar att klippa...MORR! Så i morgon må det köpas bensin så jag kan klippa klart det jag inte klippt + att jag måste köra runt allt en gång till för det ser fasen inte klokt ut...sticker upp längre grässtrån lite här och där men det blir ju så då gräset blivit för långt för att klippas snyggt...då får man köra 2 ggr i stället...

Klockan är strax 22 nu och jag funderar allvarligt på att krypa ner under täcket snart och lägga mig och läsa lite...har ju inte blivit så väldans mycket sovet om nätterna sedan i torsdags..sover förvisso väldigt gott i H-Es famn men vaknar flertalet ggr då antingen han eller jag vänder på oss...är väl inte riktigt van ännu att ha någon intill sig som rör på sig så det är väl därför man vaknar till antar jag...men jag vänjer mig väl kanske ;)

Älskade fina hjärtat...pratade med honom om det jag tänkt och känt tidigare här i dag och det känns bra att kunna prata om allt som rör sig. Har ju varit en väldigt tyst person i det förhållande jag hade med barnens pappa och det var mycket därför han till sist lämnade mig så jag har lärt mig att öppenhet och att prata är oerhört viktigt i alla relationer...nu kanske jag nästintill surrar "ihjäl" folk emellanåt i stället...hahaha!!!

Detta förhållande tänker jag verkligen se till att vårda ömt och jag hoppas det är något som kommer vara livet ut....

Jag förstod att det skulle komma någon form av bakslag efter allt det positiva och underbara som varit sista tiden...trodde dock att det kanske skulle komma över mig en släng längre fram men TJOFFS POFFS så kom det redan nu.

Anser just nu att jag är inget att ha, känner mig både ful, eländig och värdelösare än värdelösast. Jag är inte värd att må så här bra, att känna den lycka jag faktiskt känner och jag är definitivt inte värd att bli och vara älskad och omtyckt...egenvärdet ligger under fotsulorna och till och med det katten skiter är värt mer just nu i denna stund.
Det är den bild och känsla som kom upp hos mig precis :(...bakslaget utav allt positivt!

Blir så ledsen att det ska behöva bli så här...och ändå försöker jag mota bort dessa tankar och känslor.

Det dök upp en del andra tankar också men dessa är inga jag tänker nämna för det påvisar bara än mer hur jävla dum jag är...AM hamnade ur balans men hoppas snart vara tillbaka i det glada och positiva och varma igen...

Sist jag skrev ngt var i tisdags och nu har dagarna sprungit i väg och det har blivit måndag...och jag kan bara säga att det har varit underbara dagar.

I torsdags kom H-E upp till mig och barnen påeftermiddagen och med sig hade han en av sina fioler så huset fylldes ed fiolspelande och jag njöt! Att höra någon spela, vilket instrument som helst, ger mig verkligen frid i mitt inre på något vis...jag kopplar av. Saken gjorde ju inte det hela sämre utav att det  var så vackra låtar han spelade...låtar som han kommer spela tillsammans med spelmanslaget på midsommardagen, en utav dem gav mig rysningar och fyllde ögonen med tårar av någon anledning...det låg så mkt känsla i den melodin...och AM är ju en känslomänniska.

Då på kvällen frågade H-E om jag och barnen ville åka hem till honom i helgen och då jag frågade barnen om de ville det så blev svaret ja...så på fredagen efter det att äldsta tösen kommit hem från solan så åkte vi i 2 bils karavan hem till honom och paradiset som jag kallar hans hem.

Att få kliva ur bilen där hos honom med mina barn kändes väldigt speciellt för min del och det eftersom jag vet hur svårt han haft att släppa någon inpå sig sista åren och att det ska mycket till innan han ens gjort det.

Jag vet nu på fullaste allvar att detta är seriöst och det känns så jäkla underbart!!!

När vi kom dit så ville barnen att badtunnan skulle fixas i ordning det första vi gjorde men det är ju en hel del pyssel med det...vi skulle först och främst fixa med vattenpumpen så de kunde pumpa vatten från ån, tunnan skulle skrubbas ur och kloreras innan den kunde börja fyllas och sedan skulle den stå med vatten under natten för att träet skulle kunna svälla så tunnan blev tät...allt sker inte pang bom :)

På samma gård som H-E bor på så bor även hans kusin med familj och i den familjen finns 2 barn som är 1 resp 2 år äldre än yngsta tösen, tog lite tid innan yngsta gulden vågade bekanta sig med dem men efter det så lektes det hej vilt...äldsta tösen kanske hade det lite halvtråkigt kanske eftersom hon inte hade någon jämnårig eller så. Hon frågade då innan vi skulle åka om hennes bästis kunde få följa med men där sa jag i från eftersom det faktiskt var första gången vi skulle åka dit och då ville jag att det bara skulle vara vi och jag hade ingen lust heller att föreslå det för H-E första gången...men far vi dit fler gånger (klart vi gör!) så kanske hon kan få ta med sig en kompis dit.

Fredagen blev en lugn kväll och efter middagen så ropade barnen ut mig för de skulle visa någonting och då hade de sprungit ute på "ängen" utanför och noppat maskrosor och gjort detta konstverk som en morsdagspresent åt mig och mammahjärtat svämmades över utav kärlek till mina underbara guld....ögonen tårades och jag bara fylldes utav kärlek då jag såg detta....

2 stycken hjärtan utav de gulaste av gula blommor och lagda på marken utanför H-E....ja ni förstår ju, AM är en känslomänniska och där svämmade AMs känslor över totalt!
ÄLSKADE ungar.....och jag tror barnen kanske ville säga något med dessa, det kändes så :)

Då på fredagkväll då barnen lagt sig i H-Es säng på sovloftet och han och jag satt i soffan nedanför och tittade på teven så kändes ALLT bara så där riktigt jävla underbart. Där satt jag ihopkrupen i famnen på den jag älskar och från loftet hördes småsnarkandet från mina älskade guldkorn....LYCKA!!!

H-E berättade en sak för mig då där i natten som gjorde att jag först kände mig osäker men sedan då det sjönk in så tog jag det som något väldigt varmt och som en väldigt fin komplimang eller vad man ska säga. Jag var egentligen inte hans ideal, inte den han strävat och spanat efter tidigare men jag var jag och jag hade fångat honom och han älskade mig så som den jag är fastän jag inte alls hade varken en fast rumpa eller fasta fylliga bröst...som var något han tidigare kollat på hos kvinnor...och efter en viktnedgång på över 100 kilo kan ni ju själva räkna ut att min rumpa inte är fast och brösten är väl så långt från fasta och runda som man kan komma...men jag är jag, jag är älskad utav honom så som jag är...han erkände att det rört till väldigt hos honom då han insåg att han tyckte om mig, just pga den idealbild han haft utav kvinnor tidigare.

Han berättade att då han under denna tid känt utav detta "tvekande" bara hade behövt se mig i ögonen så hade det försvunnit...han hade tänkt "men gillar jag det här?"...för att stunden där på känna att han gjorde det.

Jag vet inte men jag tog det han berättade som en väldigt fin kärleksförklaring eller vad man ska säga, jag kände mig nästan förärad att han faktiskt tycker om mig och speciellt då jag vet att jag egentligen inte var någon han skulle vänt sig om efter om inte vi hade setts då första gången hemma hos finaste T i augusti förra året.

Han berättade att han redan då hade känt något men att det var där "konflikten" i hans huvud gällande hans ideal uppstått...men jag hade visst gjort något intryck ändå på honom redan där och då...

Underbara man.....

På lördagen när jag hörde yngsta tösen började vakna till så hörde jag att det första hon sa för sig själv där uppe på sovloftet va "i dag ska jag leka med mina nya kompisar och bada"...skruttunge!
Sen kom hon ner till mig och H-e och kröp upp med oss där i soffan och myspyste till dess storesyrran också vaknat....sen var dagen igång.

Vi var hem till H-Es mamma jag, äldsta tösen och H-E och klöv lite ved, vi åkte ut med hans båt och fiskade lite (fick inget) och sedan åt vi en helt underbart god middag bestående utav öring, pressad potatis, rårivna morötter och smält smör...barnen älskade det, jag älskade det och H-E älskade det...SEN kunde det börja eldas i badtunnan och gissa om det plumsades i där så snart temperaturen kommit upp i vattnet :)
BLÖTDJUR säger bara jag....haha!!!

H-E gjorde några goda drinkar till han och mig...baccardi razz, lime och kiwi...smakade helt underbart i den sommarvärme som faktiskt varit hela helgen. En och annan kall öl slank också ner. TOTAL avslappning kan sägas...med den omgivningen, med skrattande och lekande barn, med kärleken i mitt liv och....jaaaa, underbart!!

H-E och jag fick kliva ner i tunnan till sist i alla fall då på kvällen, precis så vi kunde skåda solnedgången däri och kramas och vara nära varandra lite...

Därefter tittade vi på film och gottade oss med lite godis och chips innan det var dags att krypa ner...natten mellan lördagen och söndagen blev väldigt "kli igt" för yngsta tösen och jag var nog upp på sovoftet 3-4 ggr och strök på klådstillande på henne...först vid 4 tiden kunde hon komma till ro riktigt och det var väl därikring jag själv kunde somna också.

Så var det tänkt att vi skulle åka hem efter frukosten i går eftersom H-E skulle ha åkt i väg och hjälpt till att spela gitarr på en låt som skulle skickas in till låt-SM men det blev ingeting av med det så vi  blev nog kvar hela dagen i paradiset :)
Jag och äldsta tösen gjorde oss en avstickare till dollar o Huddiksvall för att införskaffa lite sköljmedel och sådant medans yngsta tösen var kvar hemma med H-E och sina nya vänner.

Vid 18.30 styrde så barnen och jag kosan hemåt till "vardagen" igen...blev lite plockande och stökande då vi kom hem. Katterna fick gå ut och jag dammsög utav och bytte i kattlådorna...

Sen blippade det till i mobilen och H-E skrev att han ville komma och sova med mig så han kom och jag fick ytterligare en natt i hans famn tills nu till morgon....underbara älskade man!!! <3

I dag är det ju som sagt var måndag, guldkornen har precis kommit hem hit från skolan nu för att plocka i hop sina saker för klockan 14 kommer deras pappa och hämtar dom...huset blir sedan tyst och tomt i 1 vecka framåt eftersom det är pappavecka nu...får se om jag får möjlighet att åka hem något till H-E denna vecka...han hade väldigt mycket rep och övningar inför kommande spelningar hela denna vecka så det kanske inte blir någon tid över till oss denna vecka...men det blir till att längta desto mer i så fall :)