I dag har huset varit fullt från mitt på dagen och tills nu...först kom min vän Tobias hit och det var passande eftersom han fyllde år i dag så då fick jag bjuda in honom till att stanna kvar och äta middag med mig och barnen och eftersom jag i dag gjorde älggryta så bjöd jag även hit min kusin Lise-Lotte och hennes 2 barn. Lise Lotte kom vid halv 1 och barnen kom med skolbussarna då de slutat skolan....så i dag har jag haft sällskap och huset har verkligen levt upp :)

Skulle ha bytt gardiner i köket var det ju tänkt i dag men det blev ingeting av med det utan det får jag fixa och stöka med i morgon i stället. Mycket musik har spelats i dag och jag lyckades även denna dag hitta på en "spräcka bubblan låt" och jag är så glad då jag lyckas med något sådant...inte glad på DET viset utan jag ser det väl mer som ett tecken på att man faktiskt har ett förtroende hos personen i fråga som öppnar upp sig på det vis man faktiskt gör då ens bubbla på något vis spricker....antingen skrattar människan som en tok eller så faller tårar eller så börjar denne prata om sådant den ej pratat om tidigare. Jag är glad att jag har förtroende till sådant hos mina vänner....

Nu är klockan iaf 19 och kusinbarnen är kvar här fortfarande men det ska väl snart bli dags att börja avrunda och skjutsa hem dom til sin mamma....det värmer så i hjärtat då jag ser tremänningarna tillsammans för de har ju funnits i varandras liv sedan start i stort sett kan man säga. Mellan min kusins äldsta och min äldsta är det 8 månader...den dag J föddes testade jag positivt med Hannah och samma dag som min kusin testat positivt med S hade jag testat positivt med A....skiljde bara en dag mellan dom på beräknat datum men S förlöstes med kjejsarsnitt 1 vecka innan bf och Astrid gick jag över tiden 3 veckor med så det skiljer 22 dagar mellan dom.
ÄLSKADE UNGAR <3

I förmiddags då jag höll på leta efter en lampa så hittade jag på ett par saker som påminde mig om det som varit och det gjorde ont kan jag säga...jag som trott såren var läkta till 110% nu fick känna på att såren fortfarande fanns kvar där. Sakerna jag hittade eldade jag dock upp i kökspannan så nu hoppas jag det inte finns någonting mer kvar i någon gömma som ska kunna påminna mig åter igen...jag har gått vidare och lämnat det som varit!
Att saker kan göra ont, ok...men det ska inte få påverka mig till det negtiva åter igen.