Klockan har passerat 19.00 och guldkornen har precis blivit hämtade utav sin pappa...deras fina fina pappa, i kväll var en sån där kväll där det kändes ett stygn i hjärtat då han kom  men det antar jag är något som alltid kommer att följa mig. Han var ju trots allt min första (och hittills största) kärlek, vi hade nära 11 år tillsammans och vi skapade 2 underbara mirakel...han kommer alltid vara en del utav mig.

Det är rätt märkligt att huset kan bli så där fruktansvärt tyst och tomt så snart barnen lämnat huset, det blir en helt annad tystnad och tomhet än då de tillexempel är i skolan om dagarna under mina veckor...men det beror väl på att jag ju nu vet att det dröjer 1 vecka tills de kommer och huset lever upp igen...

Sitter nu ner i soffan och har gjort mig en kopp kaffe och tagit mig en bit mörk choklad med pistagebitar i...gott!
Sitter och tänker på finaste H-E och vet ni  vad...han kommer till mig i kväll och sover med mig och det känns så bra.

Dock blir det ju en tidig morgon för honom eftersom han jobbar i morgon bitti men vill han komma och vill han kliva upp en timme tidigare än han behöver för att åka till jobbet så inte säger jag emot. Jag ser ju varje stund utav närhet och umgänge med honom som något dyrbart...och det slår mig att detta blir 3e natten denna vecka som vi sover intill varandra :)

Fick ett meddelande via fb i morse vid 03.30 där han skrev "saknar dig!!!!!!!!" & sedan "du är en del utav mig"....och DET måste jag säga värmde mitt innersta. Jag vill så gärna tro på hans ord men utav speciella anledningar har jag väldigt svårt att ta till mig sådant, speciellt då jag vet att personen som säger/skriver det har varit på fest och druckit...sen antar jag att min självkänsla spökar också för min första tanke var "inte en sån som mig?"...

Men en gemansam bekant till oss båda säger att han nog är väldigt seriös i detta och jag HOPPAS ju så klart att det är så eftersom jag börjar känna så som jag känner...jag hoppas bara jag inte återigen blir sårad och bränd, det skrämmer mig liksom eftersom jag vet hur illa jag tar vid mig sådana gånger och hur ledsen jag kan bli.

Må det bli RÄTT denna gång <3

Nu blir det kura en stund i soffan tillsammans med mina 3 kurrisar och kolla lite på teven eller kanske lyssna på lite skön avslappnande musik...ja nåt sånt får det bli :)