Dagarna går som sagt...

Glömde skriva att jag fick nattsällskap utav finaste H-E i fredags igen...han och min vän T spelade på en privat fest i Sundsvall då och i stället för att åka hem efteråt så valde han att åka dessa extra mil hit till mig bara för att få vara nära. VA....han är bara så underbar!! Och i hans famn vilar jag glad :)

I söndags kom de älskade guldkornen till mig på eftermiddagen och jag hade en överraskning till yngsta tösen då hon kom...hade lyckats få tag på en cykel till henne och hon ville ju cykla redan det första hon gjorde då.
Finaste H-E hörde av sig på kvällen då också och ville få komma hit och sova hos mig...och det sa ju jag så klart inte nej till. Alltså all tid jag får med honom är bara så underbar och han är otrolig som åker hit till mig fastän han ska upp på morgonen efter för att jobba...normalt har han 7-8minuters resväg till sitt jobb på morgonen, när han sover hos mig har han 1 timmes resväg...och att han gör det, det tar jag som ett tecken på att han faktiskt tycker om mig så som han säger han gör och vill att vi ska vara nära.

I måndags var jag med äldsta tösen till tandläkaren på morgonen och det var bara positivt från tandläkarens sida, inga hål men däremot flera tänder på väg att lossna...hon har ju många mjölktänder kvar än som hon inte tappat. Sedan till hösten ska hon bli kallad till specialisten för att kolla om det ev kommer behövas någon form utav tandreglering på hennes tänder...hon har ett mindre bettfel men det kan ju "gå till sig" då hon tappat sina mjölktänder och fått de rätta tänderna...men en koll till hösten blir det iaf.

Sedan hade jag och barnens pappa utvecklingssamtal för yngsta tösen och det var enbart positivt som fanns att säga och det gladde mammahjärtat och säkerligen pappahjärtat också....det har alla utvecklingssamtal gällande storesyrran också gjort. STOLT över våra vackra flickor !!!

I går var det premiär för våra katter att börja vara ute i sin kattgård...vädret var underbart +20 grader och solsken och de njöt av att få komma ut och detsamma gjorde vi. Gjorde också upptäckten utav årets första myggbett i går kväll....9 stycken på benen och de kliar som satan, så iom myggbetten kan man säga att sommaren är i analkande och man vet vad man har att vänta, myggorna älskar mig :( men jag älskar inte dom!!

I dag har jag varit till tandläkaren och skrapat tandsten, ska tillbaka dit en gång till i juni och skrapa lite till och även tillbaka i juni för att börja laga de hål som upptäcktes vid senaste besöket...hua, pengarna bara fladdrar...pengar som jag inte ens har!

Efter att ha varit hos tandläkaren var jag hem till min mamma och pappa och plockade bort stygnen på pappa som han fick satta då när han ramlade och slog hål i huvudet...det är dock 2 stygn kvar men dessa 2 får sitta någon dag till eftersom de satt fast i den stora sårskorpan som han fortfarande hade kvar...lilla pappsen, glad i alla fall att han verkade rätt så pigg då jag var dit. Han var ute och krattade på gården då jag kom...

I eftermiddag och kväll har jag och barnen varit ute och vi har tagit ut katterna i sele och koppel från kattgården....kattgård tänker säkert många nu men det är så här att det ju är raskatter vi har och vi bor så vi har rätt vältrafikerade vägar runtom vår tomt och jag är väldigt rädd om mina dyrgripar så därför är de innekatter MEN är ute i sin kattgård vår/sommar och höst. Jag skulle gå sönder om någon utav dem blev påkörd...har ju varit med om det tidigare och att förlora sitt djur är ju som att man förlorar en i sin familj.

Efter middagen tog jag och barnen en promenad till affären och köpte oss varsin glass, eller jag och äldsta tösen gick medans yngsta tösen cyklade. Då vi gick hem fick yngsta tösen syn på att barnen "nästgårds" var ute och lekte så då cyklade hon dit och var där en stund och äldsta tösen och jag gick hem och satt ute en stund + tog ut ena katten i sele + koppel lite.

Nu i kväll då jag satt där ute och såg solen börja gå ner så kom det en saknad över mig....jag saknade finaste H-E, bara så där! Kände hur jag hade önskat att han hade suttit där vid bordet med mig och sett solen börja sjunka ner...men det kommer att komma sådana kvällar framöver där vi är varandra nära och betraktar solnedgången, det är jag tämligen säker på :)

Och faktiskt är det rätt så skönt att känna denna typ utav saknad....jag har ju senaste åren bara känt utav en saknad som har gjort ont, det gör inte denna saknad.

Klockan är nu halv 10 och guldkornen ligger i sina sängar och jag har faktiskt krupit ner under täcket jag också...känner mig halvtrött och liksom lite småfrusen och öm i kroppen, ungefär som jag brukar kunna ha gjort innan någon förkylning har brutit ut men nu hoppas jag det inte är någon sån på gång....sånt skit kan jag klara mig utan...tvi tvi!!!