Japp, i dag har projekt "röja kattvind nr 1" påbörjats och hittills har resultatet blivit 6 sopsäckar som skall slängas + en massa tavlor och böcker efter de tidigare ägarna av huset....och när jag röjt bland det som varit mitt har jag gjort det med tanken "det som inte använts senaste året åker"....så det fanns en hel del i den kattvinden som jag inte använt sista året kan jag säga.

Tanken med denna kattvind är att det sedan ska upp hyllor på ena långväggen och sedan någon form av förvaringsbackar och sedan ska det bli plats för sängkläder, handdukar, dukar, gardiner och även kläder åt oss alla, ja inte alla kläder ska in där utan man ska kunna hänga undan tex vinterkläder och sådant där inne. Som vi har det nu ligger alla handdukar inne på badrummet, sängkläderna ligger lite överallt där det finns plats och vinterkläder har bara stoppats ner i säckar och ligger "under trappen"....och gardiner och dukar har jag ingen pejl på alls vart jag har uatn de får jag leta överallt då jag ska till att byta.

Behöver jag säga att det kommer att bli så skönt den dag då var sak finns på sin plats här i huset...känner ett visst hopp faktiskt att huset så småningom kan komma att kännas som ett hem :)

I natt som var så har jag i alla fall sovit rätt okej men drömt en massa otrevligheter...antar det är någon bearbetningsprocess som är igång inombords igen i det undermedvetna. De säger ju att drömmar är en form av bearbetning så....glad att jag fick sova okej i alla fall vilket ju då ledde till att jag fick den här energin till att börja röja...och jag är glad att jag har hjärtat som peppar mig i allt detta och pushar på mig att ta tag i saker och ting.

ÄLSKAR DIG HANS-ERIK <3

Fick främmande en stund här på eftermiddagen, blev lite kaffande, surrande och musiklyssnande...ett välkommet avbrott i allt stök och bök.

I morgon är det fredag och det var egentligen tänkt att barnen skulle ha kommit till mig efter skolan i morgon men det blir antingen på lördag eller söndag som de kommer ty ett av deras "styvsyskon" fyller år i morgon och då ville de vara kvar hos sin pappa...och för mig är det så klart helt okej. Tycker det bara är bra om barnen själva kan vara med och bestämma lite i vart de vill vara och att man inte är stenhård på detta med varannan vecka. Deras pappa fyller år i veckan som kommer dessutom så då antar jag att de vill åka och gratta honom den dagen och det är ju självklart att de ska göra det...

Vår äldsta tös fyllser också snart år...13!!! Kan inte tro att det är så många år sedan vår äldsta älskade tös kom till världen och jag minns den morgonen/dagen/kvällen som om det var i går....älskade älskade Hannah <3

Nu blir det lite soffa och slå på teven en stund innan det är dags att krypa ner under täcket...fredag i morgon, barnen kommer inte men min älskling kommer i morgon efter jobbet...behöver jag säga att jag längtar <3

Natten som var bjöd inte på mycket sömn och under de få kortare stunder jag väl lyckades sova så drömde jag om sådant som jag absolut inte ville drömma om...bilder från barndomen kom upp, drömde om saker som hänt under livet och då enbart ledsamma saker, saker som gör ont att drömma om.

Så då klockan ringde hade jag en huvudvärk som verkade vara från helvetet och ögonen ville knappt hålla sig uppe men det var bara till att kliva upp eftersom jag hade en tid att passa på arbetsförmedlingen i Ånge...och jag kan väl säga som så att dagen blev inte ett dugg bättre efter det mötet!

Fick veta att jag blir utförsäkrad från sjukförsäkringen i slutet av mars och då kommer jag under en period bara få lägsta ersättningen som ligger på 225:-/dag FÖRE skatt...dvs så kommer jag kanske få 3500 efter skatt / månad och där raserade allt för mig kan jag säga. För hur i HELVETE ska man kunna klara sig på det då man har boendekostnad, en bil som ska tankas och betalas försäkring på samt 2 barn?!

Jag fattar inte hur jag ska få det att funka och jag känner mig rätt oroad ska jag erkänna...

Efter 3 månader med lägsta nivå kunde man visst få ersättning på nytt utifrån sjukförsäkringen om försäkringskassan beviljar det men om de inte gör det då blir det fortsatt lägsta nivå....FAAN också, jag är väldigt väldigt uppjagad och ångestfylld i skrivande stund och jag har sen jag kom hem i dag haft 2 rejäla ångestattacker...vilket har varit rätt tufft...trodde ju jag skulle slippa få sådana igen nu då det varit så bra, då jag mått så bra och då livet vänt till något väldigt väldigt positivt och bra...men efter dagens orosnurr så kanske en ångestattack var att vänta :( eller två rättare sagt....och än är inte dagen slut...tro hur natten kommer bli denna natt då?!

Har mailat soc och ställt frågor i fall jag kan få hjälp i från dom under dessa månader så jag får vänta och se vad de svarar, sen måste jag sätta mig ner och kolla lite om detta med fonder och i fall det finns några fondmedel att söka för tex sommaren med barnen...något vill jag ju kunna göra med dom men det kommer jag inte kunna med den låga ersättningen...så jag hoppas det finns någon fond jag kan söka från...det blir faan inte roligt detta!

Kommer iaf få börja gå någon förberedande kurs med coaching och samtal innan det är dags för arbetsträning på något ställe..vad det  blir eller vart det blir har jag ingen susning om men jag har ju gett lite förslag och önskemål etc så vi får väl se.

Nu sätter jag mig iaf ner i soffan och kollar på teven en stund för att försöka varva ner och komma till ro innan det är dags att krypa ner under täcket. I morgon ska jag försöka röja vidare uppe på den ena kattvinden...ut med en massa skit!!!

Saknar Hans-Erik gör jag också...så där väldigt jätte extra mycket nu faktiskt :(

Har precis satt mig ner i soffan och slagit på teven, sveriges mästerkock är vad som visas just nu och efter det är det visst en Maria Wärn...säkerligen ett avsnitt som jag sett förut men det duger nog att vila ögonen på till dess det är dags att krypa ner under täcket.

Var i väg en liten sväng här på eftermiddagen och lämnade in en kamerakabel till äldsta tösen hos hennes pappa och sen var jag hem till en kompis och surrade av en stund och drack en kopp kaffe. Hann bara komma hem så dök det in en kompis hit så det var bara till och slå på en perk med kaffe och plocka fram skorp påsen också blev det kaffande och surrande ända tills bara för en stund sedan...fick även äran att höra en nygjord låt och som de flesta av hans tidigare låtar så berörde den...speciellt då man känner till bakgrunden till dess text...en del av hans historia kan man säga och jag gissar att det kändes då texten kom till.

I morgon ska jag på arbetsförmedlingen på möte igen och undra vad som kommer sägas då. Sist la jag ju fram lite önskemål om ev platser att arbetsträna på och sen har jag haft lite endra funderingar kring vad som nu kommer att gälla och hända...känner på mig att det inte lär ha gått att ha fått fram en ev arbetsträningsplats inom vården i denna kommun eftersom detta är den kommun som svek mig och sa upp mig pga att jag varit sjuk...men jag kan ju hoppas på att det kanske gått att få fram någon i grannkommunen eftersom jag vet att det finns behov utav vikarier och det kanske kan öppna upp dörrar för mig.

Men någon sån tur lär jag väl inte ha utan det blir väl det värsta, nämnligen att gå och drälla på erikshjälpen bland en massa andra som varit långtidssjukskrivna eller arbetslösa....och det vill jag INTE!!! Skurar hellre toaletter med tandborste någonstans...nästan :(

Huffs, höffs, burr, hutter och fryyyyyyyyyys!!!

Sitter vid köksbordet med en kopp varmt te, tjock tofflorna på fötterna, go kofta på mig och en fleecefilt virad runt underkroppen och jag fryser....fryser något så gröndjävulskt inombords så jag vet inte vad jag ska ta mig till för att få upp värmen i kroppen och känna mig varm.

Det gör ont i fingerlederna och det känns som om hela skelettet har tjälat ihop...detta är verkligen baksidan av min magsäcksoperation! Förr frös jag nästan aldrig men nu fryser jag fastän det är varmt till och med :(

Funderar allvarligt på att knö ner mig i sängen under täcket en stund och se om jag kan lyckas få upp någon värme i den här tjäsfrusna kroppen...kan ju iofs bero lite på att jag bara hade drygt 16 grader inne till morgon då jag vaknade men det borde gett med sig tycker jag eftersom jag fått upp värmen inne och jag har både tofflor, kofta och filt på mig men nejdå...jag fryser, som en tok!!!

I dag har varit en väldigt seg dag som tillbringats till största delen i sängen i famnen på den vackraste...

I går var vi nämnligen på rock´n roll afton på byns lokala restaurang, en rätt trevlig tillställning må jag säga men det blev lite väl mkt flytande som imundigades...

Hjärtat kom till mig vid halv 4 tiden och då började vi med maten som skulle bli gäddfärsbiffar med kokt potatis, gräddsky och rårivna morötter. Vid kvart över 5 kom min kuisn Lise-Lotte hit till oss och då satte vi oss och åt den utsökta middagen och jag blir faan rent lyrisk då jag äter hjärtats gäddfärsbiffar! Första gången blev ag till och med alldeles tårögd och lycksalig.....så den som säger att gädda är äckligt borde prova på att göra gäddfärsbiffar!

Efter middagen blev vi pömsiga men började skåla så smått och slog igång lite musik.

Hjärtat kollade lite halvt som halt på hockeyn mellan Sverige & Finland och TYVÄRR blev det ju som så att finnjävlarna  vann på övertid...lite synd för det hade suttit fint med ett guld för Sveriges del.

Vid halv 10 kom "lillsyrrans" man hit och efter några snabba smultronshottar så begav vi oss av över till byns restaurang och där fortsatte vi kvällen i vänner sällskap och imundigade 50-60 tals musik från 3 grabbar från Bollnäs som kallades sig "The midnight shift"...helt okej musik och jag fullkomligt älskade att de hade ståbas som de spelade på.

Blev väl några öl, några shottar och smuttande på whiskey...klockan 01 slutade grabbarna spela och vi begav oss hemåt strax därefter.

I dag har som sagt varit en slö och seg dag...hjärtat och jag klev upp vid 11 tiden och tog oss varsin smörgås men sedan så återvände vi till sängen, kröp ner under täcket och somnade en stund i varandras famnar, vaknade till och myste lite tillsammans när plötsligt en gemensam bekant klev innanför dörren. Man kan väl säga att han tog oss på sängkanten :P

Strax före 17 så styrde hjärtat kosan hem till sig och i samma sekund som han åkte från min gård så kom saknaden över mig...alltså jag är hopplöst förälskad i den mannen och det finns ingen tvekan hos mig att han är den jag vill åldras med. Han har gjort mig hel och har fått mig att skratta och le igen...jag älskar dig Hans-Erik!!!

Kommer nog åka ner till honom på onsdag eftermiddag och vara hos honom tills på fredag då de älskade guldkornen är tänkt ska komma till mig...kanske vi åker till hjärtat över helgen eller så kanske han kommer hit till oss.

Det är ett pusslande och farande men det är värt var enda mil med bilen...det skiljer bara drygt 6½ mil mellan oss (tar ca 1 timme och åka) men ibland är dessa mil alldeles för många men som det är just nu så får vi lösa våra stunder tillsammans så gott det går...i framtiden hoppas jag ju att vi kommer ha ett gemensamt hem och fram till dess så får vi ha våra 2 hem och pendla mellan...det finns ju mkt att ta hänsyn till och problem att lösa, men någon gång har vi nog något gemensamt <3

Ja nu har dagarna som gått sedan sist jag skrev (21/12) bara sprungit i väg och det har hunnit vara både jul och nyår...vi har lämnat det gamla 2013 bakom oss och har nu 2014 framför oss.

Julen och nyåret har varit helt underbart.

Jag och barnen åkte ju till H-E på söndagen före julafton och firade jul med honom, hans barn, hans mamma, hans syskon och deras familjer...tror vi var ungefär 20 personer och vi åt gott, drack gott och klappar öppnades och det har bjudits på skratt, närhet, värme och underbar gemenskap.

På annandagjul (torsdagen) åkte vi alla hem hit till Gim och var här hos mig fram till på lördag eftermiddag då vi åter styrde kosan till paradiset för att sedan tidigt på söndagmorgon packa in oss i bilen och styra mot Rosersberg där vi lämnde av mina barn hos sin farmor och farfar för att fira nyårsjul med dom och sin resterande del av familjen på deras pappas sida.

Hjärtat och jag "tågade" oss ner till Falköping för att där fira nyåret hos ett par goda vänner.

Nyåret firades dels med värdparet (Peter & Susanne), Susannes syster och ytterligare ett par.
Vi åt gott, drack gott, skålade in tolvslaget i champagne och hade det riktigt trevligt...fram tills jag upptäckte hur hjärtat, som satt bredvid mig i soffan, började smeka en annan tjej längs hennes ben och skrev...där tog allt roligt slut för min del och jag blev rent ut sagt vansinnig!

Men det är väl så det är...går spriten in så går vettet ut?

Skrek och svor och förbannade och berättade hur det kändes men då var han snabb att påminna mig om en viss händelse och sen sa han orden "du får vänja dig"....de orden ekar till och från fortfarande i min skalle fastän vi nu efteråt har rett ut allt kring nyårsaftonen.

Vad är det jag ska vänja mig med? Vad menar han....
Är han en sån som ska tafsa på andra så fort han dricker lite för mycket?...och tro att det är okej?!

Tvivlar inte över att han älskar mig och jag tvivlar inte heller om att han verkligen menar allvar han och mig emellan. Fick en mkt vacker kärleksförklaring kvällen efter och när en man gråter och verkligen visar sina känslor när han berättar vad han känner och tycker så måste man ju bara tro att han är ärlig...

Älskar honom så enormt mycket och kanske reagerade jag lite för mycket men bättre att reagera och markera när saker händer istället för att tiga och hålla tyst...dock är ju min hjärna så jäkla dum så nu snurrar det ju runt tankar kring när något liknande ska hända igen och vad som kanske händer då han är ute och spelar och dricker.

Jag VET att han inte skulle såra mig, jag VET att han älskar mig och jag VET att vi  båda är rädda om varandra och vill gå framtiden till mötes men.....jaja.....ska göra allt för att få bort dessa tankar!

Åkte iaf hem från Falköping i torsdags och hämtade upp mina barn i Rosersberg där de haft ett fint nyår...styrde kosan mot paradiset och kom "hem" dit strax efter 1 på natten och då var det bara till att krypa ner och sova.

I går åkte jag och barnen hem i från paradiset och i dag åkte de till sin pappa.

Måste ju berätta en sak som skedde på nyårsafton också...barnens pappas sambo friade till honom genom att be han förlova sig med henne så få se nu då om han ska gå och bli en gift man så småningom, bär ju  med mig i minnet att han sagt att något sådant aldrig skulle komma att ske...men vem vet?
Är iaf glada för deras skull och det som de har....så ett brölopp skulle vara kul, tror ju dock inte man kommer stå som bjuden gäst den dagen men man vet ju aldrig.

Undrar om en annan kommer få bära ring någon gång....jao, drömmen finns ju...men jag kommer isf inte vara den som friar för jag är på tok för rädd för att få ett nej :P

Nu är huset tyst och tomt som sagt men i morgon blir det lite livat för då kommer dels hjärtat hit och sen kommer min kusin hit + ev några till och sen så ska vi fram på byns restaurang på en "rock roll night/pubafton"...och det ska bli kul!