I dag har man verkligen kunnat ana att sommaren verkligen är här snart....på bara ett par dagar har det grönskat till sig rejält och det är bara så ÅHHHH!!!

Solen har lyst och det har varit varmt...och bäst av allt, detta väder skall fortsätta!!!

Flugsnapparna och svalorna har flugit kors och tvärs över min tomt och herr och fru sädesärla har varit och vippat omkring också, humlorna har surrat och både citronfjärilar och blivingar har synts till.

Sådana här dagar mår jag rätt okej...i alla fall har det varit en sådan dag nästan hela dagen i dag, hade dock en liten dipp mitt på dagen men...

Den dippen har att göra med den vår soaré som är på skolan i morgon...som jag troligtvis inte kommer att kunna gå på eftersom barnens pappa och "lyckliga familjen" ska dit och jag fixar det inte....jo visst, skulle jag trycka i mig ett par lugnande så kanske jag skulle klara en stund men nu har jag inga sådana hemma ens.

Jag är verkligen inte stark när det gäller detta att se DEM....att se exxet gör mig inte så mycket men att se DEM får mig att färdas tillbaka dit då jag var som sjukast, samma känslor, samma förtvivlan, samma smärta....hur i helsike jag ska fixa skolasvlutningen vette tusan....

Men det är väl bara att låtsas om som ingenting säger många...men snälla, det är inte så lätt...önskar att jag kunde men bara jag tänkte på detta att försöka gå på soarén i morgon gav mig ångest x 100 med hjärtklappning, tryck över bröstet, bortdomnade armar, pulserande i huvudet och svimnings + kräk känsla  ...så det är inte lätt!!!

Det gör ont....och det gör ont att jag som mamma inte fixar detta...jag är en usel jävla morsa!!! 

Ja de på vårdcentralen kunde varken bekräfta eller utesluta att det kunde vara sorkfeber/pest men eftersom det bara var 5 dagar sedan jag stod mitt uppe i allt damm och rått skit så trodde de att det nog inte är vad jag har....sänkan påvisade dock att jag bär på något och efter lussnande på lungor och luftvägar så kan det vara luftrörskatarr/bronkit jag råkat ut för eftersom jag bara hade denna djävulskt jobbiga hosta och höjd temp...

Fick hostmedecin, lepheton, också ska jag ta febernedsättande Vb.

Lephetonet är ju ingen rolig sak kan jag säga...har haft den tidigare och inte reagerat men nu reagerar jag med hjärtklappning och sk sk sk skakningar så det står härliga till 10-15 min efter det att jag tagit den....olustigt....men den dämpar ju hostan i alla fall...fick dock tipset om att köpa en receptfri medecin som heter terracough i stället som ska vara väldigt bra så jag ska nog prova den i stället om inte denna hjärtklappning och skakningar ger med sig.

I dag kom i alla fall guldkornen till mig...åh som jag längtat...men det känns i kroppen att mamman inte är riktigt riktigt pigg men det behöver man ju inte alltid vara heller som förälder. Hoppas nu bara inte barnen åker på samma skit som mig och drar med sig någon smitta till sin pappa då de åker dit på söndag.

Har varit och grattat mitt kusinbarn som fyllt 12 år i dag...fasen inte klokt vad tiden går...hon var ju också  bara en liten fisa nyss då hon och mitt äldsta guldkorn träffades första gången då hon var 8½ månad och min H var 3 veckor...HERREGUUUUD vart tar åren vägen?!?!?!?!

När vi kom hem från "grattandet" så skulle yngsta guldet åka i väg på "tisdagspyssel" och dit skjutsade hennes pappa henne eftersom mitt utbytes dotter också skulle dit. Under tiden hon var på pysslet så var jag och äldsta guldkornet ute och hon skulle promt hjälpa mamma med att klippa gräset...så då kunde jag plocka fram trädgårdsmöblerna och planetera lite blommor. Hon fixa tom starta klipparen själv och den brukar kunna vara trögstartad i bland men hon hade inga problem alls.....hmmm, kanske gräsklipparn bara brukar jäklas med mig!?!

Vädret har varit härligt i dag och det skulle visst fortsätta hela veckan så barnen och jag ska nog se till att mysa för fulla muggar ända tills på söndag för sedan åker jag ju bort och blir borta 1 vecka (må-fr)...åker på min sista vecka på Österåsens hälsohem och det ska bli rätt skönt att få komma dit och bara koppla av och få allt dukat och serverat + få en skjuts på med träning igen....

Nu hör jag guldkornens snarkande från rummet intill och en frid sprider sig i mammahjärtat   

Hostan har hållt mig vaken till och från mest hela natten, blev ett tag så pass intensiv att det  började "skumma" i lungorna/halsen..och då hostar man ska ni veta!

Tror jag hostat till mig bårde framfall och ryggskott + då att mitt navelbråck numera inte ligger lika mkt invändigt som det brukat göra...

Har en tid på vårdcentralen i dag klockan 14 för nu vill jag främst utesluta detta med sorkpest men också får något som hjälper till att dämpa denna hosta...jag orkar inte med den längre, speciellt inte nu då hela bröstkorgen, magen och ryggen gör ont vid minsta lilla host.....brukar inte klaga över en sketen förkylning precis men nu klagar jag!!!

YNK, YNK och YNK !!!

Kollade kontot i dag men inga pengar har inkommit från mitt EX så nu har jag en tid inbokad på kronofogden på torsdag...man må kunna lura mig på mycket men man utnyttjar faan inte mig när det gäller pengar! Jäkla tur att jag sparat alla kvitton (bortsett från 2) från då jag lagt ut pengar till honom och tur att det fins flera som vet om vad han lovat etc...så jag oroar mig inte direkt, jag ska ha igen det som är mitt...och det kommer jag få också. Han kanske tror han skulle undslippa detta med att betala igen nu då jag lämnade honom men NO WAY...man lurar helt enkelt inte folk och det är inget man ska komma undan med. Detta spelar liksom ingen roll vem det än må ha varit som varit skyldig mig så hade jag gjort detsamma....faktsikt.

Men man är väl och har varit allt för naiv, snäll och blåögd...får kanske vara slut med snällhet och godhet nu?

Eller åtminstonde att jag lär mig sätta gränser....SUCK!

Nu vårdcentralen....

Har ju hostat som en tok i ett par dagar nu och nu verkar det ha brutit ut någonting för dels har jag blivit snorig + att jag har fått feber också uppe i hela skiten. Hostan är rätt jobbig stundvis och andingen blir också tung emellanåt...vet inte om detta är något man skall kolla upp eftersom det ju faktiskt finns en risk att det skulle kunna vara sork/råttpest eftersom jag stått uppe i både damm och råttskit och sopat i 2 dagar då jag städade bodarna.

Kände mig varm här nu på eftermiddagen och då jag kollade tempen så visade den på 39.1 så det blir väl till att knapra alvedon, dricka massor och vila, vila, vila...också får man väl se hur länge detta skall hålla i sig.

I går så var jag chaufför åt mina kusiner till en fest i Sundsvall i går och det blev en lyckad fest tror jag nog för klockan var 02 då vi åkte därifrån och vi var de sista därifrån...detta är FÖRSTA gången jag är chaufför till en fest och jag ska villigt erkänna att jag hade det rätt kul jag också. Mina kuinser är ju så goa och jag vet inte hur mycket jag skrattade under kvällen och natten...herrejösses, de är ju tokigt roligt galna!

Nåväl, då jag kom hem i natt så tog det ett tag innan jag lyckades somna, hostade så jag trodde jag skulle hosta ur mig lungorna...det bara pep i luftrörena och ögonen rann som strida strömmar...så redan där insåg jag att det höll på bryta ut någonting och att det skulle bli mer än bara denna jävla hosta.

Ska åka på apoteket i morgon och införskaffa något hostdämpande för nu har jag hostat så pass att jag har träningsvärk i hela magen, lungorna gör ont och jag tror tamejtusan jag hostat fram ett bråck vid naveln också (har ett där men det har legat invändigt)....jävla skit detta!!!

I kväll kommer guldkornen hem från Stockholm, är väl tänkt att de ska komma till mig på tisdag men om jag nu mår så här så är nog inte det någon god idé skulle jag tro...dels så behöver jag krya på mig till nästa söndag eftersom jag sen ska till Österåsens hälsohem i 5 dagar för sista uppföljningsveckan också är det kanske inte så jättebra om barnen skulle komma hit och sedan dra med sig något hem till sin lillasyster där hos pappa...det vore inte bra! Så vi får se....ska ringa och prata med guldkornen i kväll så får vi se...måste väl prata med deras pappa också så att han får höra hur det är också.

Nu blir det alvedon, filten och sedan soffan en stund...sängen blir det nog tidigt i kväll känns det som...host, host...ynk, ynk   

men det har ju sina förklareliga skäl just nu om man säger så. Låg nog vaken till klockan var närmare 5 nu i morse och sov sedan fram till halv 9...hade behövt mer sömn eftersom jag ska vara chaufför åt 2 av mina kusiner nu i kväll men jag löste den biten genom att jag la mig och vilade (sov) 1½ timme nu mitt på dagen.

Har nog gråtit ur mig det mesta gällande detta med Magnus nu men visst faan känns det...jag hade ju han som en del i min framtidbild men nu finns inte den bilden längre. Nu är det jag och barnen...frågade äldsta guldkornet om hon blev ledsen nu då jag lämnat honom och hon svarade "lite"...då gjorde det ju givetvis ont i mammahjärtat men jag kan ju inte stanna kvar i något bara för barnens skull...för som sagt, när han gjort mig ont har han även gjort det samma mot dem.

Nej, nu är det jag och barnen...någon ny man kommer nog inte in i min bild än på ett tag nu känns det som.

Jag behöver bygga upp mig själv och få igen all den energi Magnus sugit ur mig, sen får vi se...men visst, skulle han med stort H dyka upp så vem vet?

Ska nu bara se till att få igen alla de pengar Magnus lånat utav mig under denna tid...11300 är det totalt men han tänker inte ge mig mer än hälften...men jag SKA ha igen dom! Man lånar inte pengar för att sen strunta i att betala tillbaka dom!! Det finns ju en annan väg att gå för att få igen dom och jag är nog villig att gå så långt bara för att...

Hade det varit 500-1000 kronor har jag väl kanske inte varit så på att ha igen dom...men 11300 är mycket pengar för en som inte har några.

Jag hade väl egentligen inga pengar just då han lånade dom heller men jag är ju en sån som försöker i den mån det går också har jag själv fått dra in på något. Bara semestern för hans del kostade 3500 spänn...sen är det 1500 vid ett tillfälle...1000 vid ett annat....400 en gång...250 en annan...jag har köpt cigg åt han...öl...mat... etc etc...det blir jävligt mycket pengar + att han LOVADE mig 5000 för över 1 år sedan, pengar jag skulle få för att kunna unna mig något...jo TJENA!!

Löften, lögner!!!

Nej usch och fy faan...måtte han sitta och mögla i sin inrökta lägenhet....

Låter kanske starkt sagt men så känns det just nu...för det är ju det han föredragit framför OSS!

I dessa 22 månader så har vi kanske varit tillsammans typ 6-7 månader TOTALT om man räknar i hop tillfällena.

VA...är det riktigt det?!

Är ganska säker på att allt detta kanske kommer att sjunka in hos honom om ett tag och kanske ångern kommer för honom då men se då är det för sent...jag har gett honom så många chanser, FÖR många chanser och det i nästan 1 års tid...

När han inte fanns som stöd och tröst då jag hade fått en smäll för 2 helger sedan...det var nog där jag bestämde mig för att bryta...för bryr man sig inte ens när ens partner blir slagen...ja då är det något som står fel till i skallen på en!

Nog om honom...

Nu ska jag ta och packa i hop lite kläder och strax åka och hämta min ena kusin för vidare avfärd till hennes syster (min andra kusin) där de ska sitta och "ta sig nån jävel" innan vi sedan styr vidare till Sundsvall och 40 års fest...
Jag ska låna duschen och fixa till mig där medans de börjar sin lilla förfest...på så vis slapp man elda i dag också ;-) 

Har nu tagit steget och lämnat Magnus nu...(ja och nu skriver jag hans namn också).

Det gör ont i hjärtat att lämna någon som man älskar och tycker om men det går bara inte längre...för varje gång han sårar, ger falska löften, håller sig undan etc etc så går jag sönder allt mer och mer.

Sist han var här bröt jag i hop och grät men inte ens då brydde han sig...

Han har dödat allt och sårat...inte bara mig utan även mina barn och därför har jag valt att avsluta detta nu.

För när man känner att man blir mer och mer nedtryckt...då går det inte.

Ingen vinst blev det på bilbingon heller men som vanligt var det nära, nära....är väl egentligen bara att konstatera att det inte är meningen att man ska ha någon tur i någonting   men men, detta var ju FÖRSTA bilbingon för i år så.

När jag var på väg hem från bilbingon var jag tvungen att stanna bilen för allt bara satte i gång och snurra och världens jävla ångest greppade sitt tag om mig...HATAR då det blir så och som vanligt är både känslan och tanken att man bara vill...*POFF*...men det löser ju inget så man får bita i hop och låtsas som allt är bra...fast det är ju fel det också för lurar jag andra så lurar jag mig själv.

Blir bara så jävla trött på dessa ångest dalar...när faan ska livet återvända till det BÄTTRE?!?! 

på en torsdag, kristi himmelfärdsdag tror jag visst...håller inte reda på alla dessa helgdagar hit och helgdagar dit.

Tog lång tid innan jag fick upp värmen i går kväll, att frysa invärtes är fasen mycket värre än att frysa som "vanligt"...men när jag väl fått upp värmen så somnade jag nog rätt så snabbt och toksov ända fram till klockan var halv 8 i morse med kortare avbrott med hostattacker där jag hostade som en galning...fattar inte, antingen ska jag bli sjuk eller så kan hostan bero på allt jävla damm och råttskit som jag sopat upp ute i bodarna...skulle väl bara fattas att jag åker på råttpest eller något sånt för både damm och råttskit har yrt runt då jag sopat.

Nåväl, efter frukost och dusch så var jag ner till "lillasyster" och hennes man en stund och drack kaffe och pratade. De var till vetrinären med sin hund i går och lät honom somna in så det var FRUKTANSVÄRT tomt då man knackade på och gick in...ingen glad och sprallig Leo kom och mötte en, ingen som pussades och ylade av glädje...tomt!

Leo var en MYCKET speciell hund för dem och jag förstår så väl smärtan...kramade om "lillasyster" och när hennes ögon tårades så tårades även mina. Hennes mans ögon blev våta dem också men vanligt med män är att de går undan...hade velat krama om honom också för jag vet att han delar "lillasysters" smärta lika mycket...

Sorgen efter ett älskat husdjur bär man med sig livet igenom, det kommer stunder då man kan ana att man ser sitt älskade husdjur i ögonvrån eller hör ljudet av det...man bär det med sig hela tiden.

Sov så gott nu älskade "kompiiiis" Leo  

Efter att ha varit där och fikat och pratat så åkte jag upp på återvinningen med en massa glasflaskor och burkar, plastdunkar och papp...mycket sånt stod ute i bodarna!

När jag kom hem kände jag mig frusen och tog och eldade lite. Tog filten över mig och satte mig i soffan med katterna intill...tog och somnade och sov i nästan 2 timmar.

Ska väl snart ta och fixa någonting att äta och sedan vid 18 så åker jag i väg på årets första bilbingo...och när bilbingon börjar, ja då kan man ana sommaren i antågande...bilbingo är en form utav avkoppling för mig och något jag gärna åker i väg på ensamen för då kan man sitta och fundera och grubbla medans man spelar...men visst är det trevligt även då man har sällskap med sig.

Och fundera är just vad jag tänker ägna kvällen åt nu då jag kommer att åka själv...funderar mycket över detta med hjärtat och står nu nära valet att eventuellt avsluta detta nu då jag inte mår bra utav att saker är som de är. Det gör ont att nu kanske avsluta något med en människa som man faktiskt ville ha sin framtid med MEN det funkar inte att vara ensam i en tvåsamhet. Detta stjäl energi utav mig och jag blir bara mer och mer ledsen varje gång han lovar och sedan sviker...jag går sönder gång efter gång och känner mig mindre värd än katternas skit som han spolar ner i toaletten gång på gång.

Jag vill VERKLIGEN INTE detta men jag måste se till mitt och barnens bästa....det går inte att ha ett förhållande med någon som inte kan prata, som stänger en ute, som lovar och sviker...jag har stannat kvar i detta länge just pga att jag älskar honom...och det gör jag nu också...att lämna den man älskar gör ont...men det gör än ondare att behöva be om att bli älskad, att få känna sig älskad...för allt verkar  bara vara tomma ord.

VARFÖR hjärtat...varför?!!