Känner mig bara så ledsen just nu över hurdant livet blivit och hur det har varit till och från i över 3 års tid nu.

Jag blir ledsen för att jag sjönk så lågt som jag gjorde, jag är ledsen över saker jag gjort, saker som människor runtom gjort och sagt, ledsen för att inte min dåvarande arbetsgivare gav mig chansen att få återvända till det jobb som betydde så mycket för mig, ledsen för svikna löften, ledsen för handlingar jag gjort, ledsen för förluster, ledsen för saker som var så positiva men som blev så negativt, jag är ledsen för att vara ledsen!!!

När ska gråt och tårar ta slut?
Nu är det INTE så att jag sitter och ältar och ältar i allt som varit, det är bara saker som kommer över mig i tid och otid och nu börjar det bli rätt så jobbigt med saker och ting igen. Jag HAR släppt det förgågna men jag påminns gång på gång om det och faller då tillbaka för en stund, i minnen...minnen av både glädje och sorg.

I bland till och med så både ler jag och skrattar åt saker och ting...så allt är inte enbart gråt och smärta...oh  nej!
Det har funnits/finns mycket som varit/är positivt i mitt liv...bara det att sista åren har väl det negativa och onda haft övertaget mesta tiden och det jag delgett mig utav mestadels.

Kanske jag skulle dra ner på att dela med mig utav det som rör sig då jag har mina dåliga dagar och då jag är ledsen och bara dela med mig utav det positiva som händer och är?

Men nääe...det är ju så här livet ÄR och har varit så jag fortsätter nog så som jag gjort hittills, kanske jag borde få in det positiva lite mer och visa det utåt?!

Kan nog kanske uppfattas som en negativ, bitter, ältande, elak, sur och hämdlysten människa men så är inte fallet...tvärtom! Men jag kan förstå om jag uppfattas som så utav de som inte känner mig...men jag ÄR en varm och godhjärtad människa, bara det att jag kanske är lite FÖR känslig och lägger på mig för mycket.

Blir ju även ledsen över hur en del människor uppfattar mig givetvis...

Men så är jag GLAD över att de människor som känner mig inser att saker jag gjort/sagt etc gjordes och sas då jag var sjuk....de som kände mig innan och de som valt att stå kvar vid min sida och som nu ser att jag är frisk. ÄLSKAR er alla så mycket!!!

Sedan är jag GLAD över de människor som kommit in i mitt liv och som finns kvar i mitt liv fastän de fått en inblick i hur allt varit...och de människor jag lärde känna då jag var sjuk, de som själva mådde dåligt men som ändå gav mig kraft, de som jag trots att jag egentligen inte hade energi själv gav min energi till. Att jag i det sjuka ändå fick vara andra till hjälp...för en sådan människa har jag alltid varit och sådan är jag, att jag ger allt jag kan av mig själv till andra om jag bara kan.

Finns människor som jag lärde känna under mina 6 månader då jag låg inlagd som jag fortfarande har kontakt med och som jag bryr mig om....speciellt en människa som jag fann lite utav min tvillingsjäl i.

Finns så  mycket jag är tacksam över men även mycket som jag är ledsen över...

jag har drömt så mycket i  natt så i morse då jag vaknade var jag tvungen att ligga kvar och fundera över saker och ting...om saker hade hänt eller inte, varför i hela världen jag drömt si och så och så vidare.

Natten var med andra ord väldigt händelserik och delvis önskar jag ju då att det hade varit mer än bara drömmar :)

Har vaknat vid ett par tillfällen också under natten och det på grund utav att det har blåst så oerhört, det riktigt tog i i huset och jag säger bara TUR att det inte är något ruckel man bor i för då hade väl taket blåst av.

Blåsten har hållt i sig hela dagen och det har varit rätt kraftiga vindar emellanåt. Mamma ringde förut i dag och frågade om jag kunde skjutsa henne på affären för hon ville inte behöva ge sig ut i denna blåst...och jag förstår henne, så jag startade min lilla "Pugh" och skjutsade henne.

Inte ens min vindtäta jacka var tät i denna blåst! Så frågan är om man ska reklamera den...haha!

Fått undan lite tvätt under dagen och konstaterade att jag behöver rensa ur yngsta tösens garderob IGEN så det får bli morgondagens projekt kanske...sen behövs det inhandlas mer kläder kunde jag konstatera, det är ju inte klokt vad hon har dragit i väg på längden sista månaderna!!!

De är stora mina barn men kommer alltid vara mammas bebisar <3

Nu har jag haft en stunds "bara vara tid" där jag lyssnat på musik och jag lyssnade bland annat på den låt som min nyfunne vän kom förbi härom kvällen för att spela och jaaa, jag vet inte men jag lyssnade på dess text nu och....ja, jösses! Tankarna vandrade i väg till en morgon, morgonen den 18 augusti...och en strof i den sången lyder ...

Jag kan ännu känna hur jag grät här inom mig
för jag har aldrig känt någonting så nära...

och det var så det kändes just där och då...fullständig ro i kropp och själ, ett lugn som bara fyllde mig och närheten, ja en sån närhet hade jag aldrig tidigare känt...inte ens i det förhållande jag levde i tidigare...inte så nära, inte så bra, inte så underbart.

SUCK! Ni tycker väl att jag är knäpp som jag håller på antar jag...men då får ni tycka det!

Detta liksom bara bubblar inom mig...

Jag önskar att jag kunde våga lite mer men jag är rädd för att förlora....

och denna dag blev väl inte riktigt som jag hade tänkt mig precis för då jag började röja ur lite i ena kattvinden uppe i dag så hittade jag på saker som jag inte hade velat hitta på, saker som jag trodde att jag hade kastat men som jag nu fann.

Bilder, texter, foton, dikter, brev, kort etc från min barndom, ungdom & vuxenliv....började kolla igenom sakerna men bröt samman och av ren impuls tog jag med mig lådan med alla saker ner till köket och satte mig framför kökspannan och bara matade in allt i spispannan...jag eldade upp delar av mitt liv!

Efteråt fick jag världens ångest och grät, grät och grät...la mig på soffan och bara bröt samman.

Kanske var det oerhört dumt utav mig att göra så men nu är det som det är...allt är borta och jag får väl behålla saker i mitt minne. Det som grämer mig mest är att jag brände upp så mycket utav sånt jag själv skrivit i form utav dikter, texter och kortare noveller som jag skrev i skolan bland annat...men det är inget att göra...det är borta...en del av mitt liv är borta.

Blev inget av med varken tvätt eller körsång i dag och i kväll utan jag bara sjönk här.

Har till och från under den sista tiden fått höra vissa påpekanden om de gånger jag mått dåligt men jag har även fått höra påpekanden då jag mått bra...så frågan är HUR får och ska jag må?
Ska jag vara och bli totalt känslokall kanske....varken säga bu eller bä och bli den där tysta grå musen igen som varken syns eller hörs?
Blev rätt ledsen över ett påpekande gällande detta med min "glädje" kring "min nyfunna vän" nu i dag....det var en person som tyckte jag skulle lägga ner och ge upp och sluta drömma för det fanns liksom ingen chans till att det skulle bli något mellan oss 2....
Nähä...och?! Han är min vän...jag ser honom som en vän!
Visst, jag tycker om honom oerhört mycket och om möjligheten fanns till att bli ett så skulle jag inte tveka MEN...han är min vän! En vän som får mig att må bra!!!
Är det något fel i det, eller?!

Pratade med denne "nyfunne vän" en stund nu i kväll och det fick mig på andra tankar och fick mig att känna mig något bättre till mod...han är fin och godhjärtad den människan! Han säger att jag inte ska tveka att ringa honom om jag behöver och att han hjälper mig om det är något jag behöver ha hjälp med....och det är inget jag tvivlar över för jag vet att han finns där. Just nu i kväll hade jag varit i störst behov utav en varm famn och en axel att luta mig emot men något sånt är inget man kan be om "hjälp" med...att han finns och är den han är räckte nu i kväll och efter vårt "samtal" kändes det hela lite bättre.

Ska snart ta och försöka lägga mig ner, slappna av och sova...har varit rätt struligt med sömnen sista nätterna. Sovit dåligt, oroligt och drömt bara en massa "tok"...får väl se hurdan natten blir nu i natt.

Måndag i går och det blev faktiskt en bra sådan...

Var hem till min kompis Carina och bubblade ur mig lite utav allt som rör sig inombords just nu, ja vi surrade ju givetvis om en massa annat också så jag surrade ju inte i hjäl henne...nä vi pratade om lite ideer kring inredning och annat.

Efter att ha varit där så åkte jag till min kusin Lise-Lotte och fick bubbla av mig även där, tittade på lite gamla kort, kaffade och pratade en massa...

När jag kom hem så kände jag bara att vilja vara själv, tända ljus och bara vara...och det gott folk är något jag inte känt förut, att vilja vara själv! Men i går kändes det bra att få vara det eftersom det flög mycket tankar genom mitt huvud. Tände ljus, kokade kaffe, lyssnade på musik, la mig ner på soffan med katterna liggandes runtom och bara var...jag lyssnade på en väldig variation utav musik, sånt som gjorde mig glad, fick mig att minnas glada och roliga stunder, musik som gjorde mig ledsen och fick mig känna saknad och sorg, musik som påminde mig om det helvete som blev då jag blev sjuk men även musik som fick mig att vilja dansa och sjunga allt vad jag bara kunde...vilket jag också gjorde! Det är nog tur att man bor i hus kan jag säga och att jag var själv hemma för jag fick världens jäkla dans och sång tokryck!!! Katterna flydde vardagsrummet för en stund men återvände sedan.....

Innan jag la mig så låg jag en stund på spikmattan som jag fick då jag fyllde år, är rätt oskönt att ligga på den men efteråt blir det ju så skönt...hade lite svårt att varva ner så det tog lång tid innan jag somnade. Är ju oftast då när man ska lägga sig som det poppar upp en massa funderingar...men jag lyckades väl somna där strax efter 2 någon gång.

Vaknade 20 över sex utav världes jävla panikångestattack, fick inte åt mig någon luft och hjärtat skenade...drar mig dock till minnes utav att jag drömde något väldigt otäckt i samma stund som jag vaknade så det kan ju ha berott på det...oavsett så var detta ingen bra start på dagen MEN jag ska försöka att inte påverkas negativt av detta nu då känslan inombords är så "god"...utan jag HOPPAS jag kan känna av detta positiva ett tag nu i stället.

Så snälla, låt mig få ha kvar detta!!!

I dag kommer jag få lite ved hemlevererad och i samband med det får jag trevligt besök :)

Vet dock inte när under dagen han dyker upp så det blir till att hålla sig hemmavid hela dagen...

I kväll är det gospelövning men jag vet ärligt inte om jag ska åka, får se hur det blir med den saken...

Nu ta tag i dagen, har massa tvätt att sortera upp, vika och ta reda på...sedan kanske jag tvättar undan lite sängkläder också...något jag inte gör så ofta utan tvättar typ då jag nästan inte har några rena bäddset kvar...och nu är det dags. Alltså är det en hel del sängkläder att tvätta....blöh!

I fredags fyllde jag så 40 år och dagen blev faktiskt väldigt bra, bortsett från en liten sak som gjorde mig ledsen tillfälligt men det ordnade till sig efter ett tag...

Mamma & pappa var hit, min kusin med sin familj var hit, en annan kusin kom, min "lillasyster"  med familj kom och jag hade barnen runtom mig så dagen var bra. Mina kusiner hade satt i hop ett kollage med bilder utav mig och en massa tok/roliga texter och annat...skrattade gott åt detta och det är ett minne jag alltid kommer att ha kvar :)
De hade även hittat igen födelseannonsen på mig från det att jag föddes och jag fick den inramad...det värmde mig extra mycket att få den eftersom jag inte äger något/några foton på  mig själv som barn. Denna annons har under alla år legat hos min faster (mina kusiners mamma) i en låda och hade inte ett enda veck på sig...jaa, den presenten värmde så!!!

Mina vänner hade samlat i hop pengar så de har köpt ved till mig för dessa. Veden kommer hem hit så småningom och jag måste säga att det faktiskt är allt jag önskade eftersom min ekonomi inte har tillåtit att köpa ved ännu utan jag har kört med elen påslagen vilket har gett enorma elräkningar men snart har jag ved ute i vedboden...älskar mina vänner är allt jag kan säga!!!
Den presenten värmde i DUBBEL bemärkelse :-)

Sedan på kvällen så åkte äldsta dottern på bio tillsammans med ett par kompisar och yngsta dottern hämtades utav sin pappa (hans vecka nu) så jag blev ensam och solokvist...knöade ner mig i soffan och slog på teven och bara var. Fick ytterligare ett besök då på kvällen utav en kompis som kikade in en stund, hon hade med sig 2 paket med älgfärs som jag bara älskar så nu ska det bli älgfärsbiffar här framöver...älskar allt som har med älg och vilt att göra...nästan så jag föredrar sånt framför nötkött men man är ju tyvärr inte bortskämd med att ha älgkött i frysen direkt eftersom man för sällan får tag i något så de gånger man får eller får möjlighet att köpa så blir man ju så glad!

I lördags hade jag en soft dag där jag bara var i stort sett. Äldsta dottern kom hit för att hämta lite saker och stannade ett tag hos mig, vi fikade och tittade lite på teven. Då hon hade gått så kände jag en begynnande huvudvärk så då blev det en alvedon och en halvtimmes vila och tack och lov så hjälpte det för huvudvärken försvann. 

Duschade och fixade till mig och vid 19 tiden så fick jag skjuts upp till Ånge och vi satt hos ett par vänner och förpartajade lite innan vi sedan gick ut på det lokala nöjesstället.

Hade en riktigt trevlig och rolig kväll där det dansades i stort sett hela kvällen...älskar ju att dansa och skaka loss men är väl lite missnöjd över discjockeyns musikval, är ju så att jag gillar lite mer 80 och 90 tal men det spelades mycket nytt och det är väl si så där....men det var kul i alla fall.

Dock kunde jag under kvällens lopp konstatera att en del människor faan inte borde dricka alkohol och att när spriten går in hos somliga så går vettet ut! Gläh vad jag kan avsky vissa personer då...och jag kände att vissa val jag gjort tidigare i mitt liv har varit helt rätta.

Kom hem strax före 3 och hade väldigt svårt att varva ner så klockan var närmare halv 6 innan jag somnade.

Dagen i dag har väl varit lite halvseg och jag fick en "käftsmäll" i form utav världens panikångestattack på dagen men jag tog mig som alltid igenom det hela men blev lite väl nedstämd efteråt...kändes som att det var bakslaget på grund av att jag mått rätt okej och har haft kul.

Kände mig rätt ledsen på eftermiddagen men så dök min "nyfunne vän" in till mig och vi satte oss ner och lyssnade på musik , pratade och fikade så nu känns det bara så bra...nu i kväll kände jag hur starkt jag egentligen känner för denne person men jag väljer som sagt att hålla det lågt. Hade bara velat fortsatt krama om honom och inte alls släppt taget då när han for men vänskapen oss emellan är jag så otroligt rädd om att jag inte skulle våga chansa ens att ta ett steg närmre och verkligen VISA....han VET ju vad och hur jag känner och jag säger som så, skulle han visa minsta lilla till att han skulle vilja ha mer än vänskap så skulle jag inte tveka men det finns ju som sagt vissa "omständigheter"...

Denne person har rört vid mitt innersta rum och har påverkat mig så som inte ens barnens pappa har gjort...

Jag vet att jag skrivit väldigt mycket om många här i bloggen och det finns de som ifrågasatt detta med mina känslor etc men i detta fall är det total kärlek jag känner...att jag har lätt att fastna för människor det kan jag erkänna MEN detta är något väldigt väldigt speciellt...HAN är väldigt speciell!

Är jag tjatig om detta tro?
Njäe, det är nog rätt normalt att prata om och fundera kring människor man tycker om...eller?

Nu sjunker jag ner i soffan och kollar på Beck...och sedan tror jag att jag sätter mig vid datorn och spelar lite utav den musik som jag och min vän suttit och lyssnat på i kväll. Han hade med sig en skiva med en grupp som heter "Mõra Per" och det fanns låtar där som jag gillade skarpt...gillar denna form utav musik, eller jag gillar väl egentligen all typ av musik på ett eller annat sätt men detta är inget jag lyssnat på tidigare men nu skall det lyssnas...är ju lite utav en textnörd då jag lyssnar på musik, texterna betyder mycket.

Kvart i 11 och jag kommer på mig med att ligga och le nu då jag lagt mig...det har varit en MYCKET bra dag i dag!!

Vaknade förvisso tidigt och har sovit som en kratta under natten men det har liksom inte  bekommit mig för 5 öre.
Klev upp strax före 7 och började fundera hur jag skulle läggaupp dagen och vad jag skulle hinna med att göra.
Barnen sov länge så jag fick en stund för mig själv med en kopp kanelthe framför nyhetsmorgon...när barnen sedan vaknade och vi hade ätit frukost så hämtade jag mamma och skjutsade henne på affären + handlade det sista som behövs inför morgondagen. Sen hem och satte vetedeg....

Precis då vi börjat med degen så ringde "lillsyrran" och frågade i fall det yngsta guldkornet ville komma ner till hennes tös och leka så det blev till att hjälpa på med kläder och skicka i väg henne dit ett par timmar. Äldsta guldkornet gick dit också en stund för att få topparna på håret klippta så jag blev ensam med bullbakandet....150 bullar blev det innan det var klart och köket vart som en bastu med ugnen på så lång tid som den var.

Precis då jag stökat undan det sista så ringde telefonen och det var denne "min nyfunne vän" som ringde och frågade vart exakt jag bodde för han ville kika in en stund...gissa om det var ett glatt telefonsamtal och ett besök som gjorde mig väldigt, väldigt glad?

Drack kaffe och surrade på ett bra tag...
Yngsta tösen kom hem från "lillsyrran" vid halv 5 och blev så där urgulligt tvärblyg och skulle inte alls hälsa på honom utan hon pep i väg in till storasyster i vardagsrummet och vägrade komma in i köket...först då han skulle till att åka hem så vågade hon sig fram och fick ur sig ett hejdå i alla fall.

Sedan kom det så härligt underbara funderingar och kommentarer från denna tös så ojojoj...

Jag gick upp på övervåningen för att stöka undan lite på badrumet och hon kom upp efter en stund och säger:

"T***** var söt, det var därför jag inte våga titta på han"

följt utav

"Är du kär mamma?"

Innan jag hann svara på hennes fråga så sa hon, med händerna i sidorna och huvudet på snedden...

"För jag kramas bara då jag är kär och du kramade ju han faktiskt"

också fnittrade hon.

Förklarade att man kan kramas utan att vara kär, då man är kompisar eller tycker om någon annan människa...ett svar som hon nöjde sig med...

Vi åt sen middag (rester) och efter middagen kom följande...

"Men mamma, du kramar ju bara Hannah och mig nästan, har inte du några kompisar som du tycker om?"

Öhhh....jooo....

Tror mitt lilla barn tycker jag borde kramas mer med fler än dom...och jag kan säga att kramarna i dag utav "min nyfunne vän" värmde in i hjärtat och själen...men känslomässigt motarbetar jag som sagt på den biten, allt för att inget skall bli fel mellan oss för det är en rädsla, fast det är ju för visso det som han väckte i mig en morgon för några månader sedan också...hmmm!

Han är fin...oh ja!

Han är varm...oh ja!

Han har ett enormt hjärta...oh ja!

Han har en själ som bara OJ...oh ja!

Han berör och rör om...oh ja!

Jaa...ojojoj!

A-M!!! Du får inte......nej då, jag ska inte....hrm!

Nåväl, vidare i kväll har jag städat undan det sista och sedan har vi haft lite soffmys...som alltid om kvällarna.

Känner mig rätt så trött nu ska jag villigt erkänna och det är väl snart dags att slå igen mina ärligt blå och försöka sova...i morgonhar jag födelsedag och det är jämna år jag fyller. Har inte på något sätt förväntat mig just något utav dagen men har ändå bullat upp med massa gofika åt både stora och små....

Klockan är strax efter 23 och jag är helt slut i knoppen...sov lite halvtaskigt i  natt som var, lyckades inte slå igen de blå föränn klockan var efter 03 och sen var det morgon strax efter halv 7...dock en lugn mysmorgon men med så få timmars sömn så har jag gått som i ett töcken halva dagen men ändå lyckats få lite gjort.

Bytet av gardiner i köket är gjort, 2 långpannekakor är gjorda...kanelbullar blev inte gjorda i dag utan det står att göra i morgon. Haft besök en sväng utav mamma och sedan även en snabbvistit utav en god vän här på förmiddagen och sedan kom "lillsyrran" med tös och make på så det har blivit mycket kaffe i dag, nästan snudd på för mycket.

(magkatarren bränner som eld, men medikamenter är intagna!)

Middagen blev pytt i panna och stekt ägg, inte det alla godaste kanske men det gjorde oss mätta och det är väl det som är meningen då man äter...att det gick snabbt att fixa var ett + i dag då vi alla 3 var hungriga och mamman i huset (jag) började känna hur blodsockret sjönk rejält och jag förvandlades till "surmamma" så sakteliga....men med mat i magen så blev allt bra igen ;)

Färgat håret på äldsta guldkornet i kväll och i  morgon ska vi se om "lillsyrran" har tid till att klippa hennes toppar. Tror dock att hon blev lite missnöjd över kulören på håret men det lustiga är att det är exakt samma nyans som då vi färgade håret sist MEN sistaveckorna har hon använt "färgbomb" till och från då hon tvättat sitt hår så det har väl upplevts som väldigt rött jämnfört med det mahognyröda som hon har nu. Med erfarenhet av många års colorering av det egna håret i alla de olika nyanser så vet jag ju att  man ofatst uppelevr den nya färgningen som annorlunda.....men hon blev så fin gumman min och det är en nyans som passar henne jättebra, hoppas bara hon kommer se det själv också...fast som sagt det var sammavisa då vi färgade håret från ljust till det hon har nu så om2 dagar så är det nog invant. Kanske jag skulle ha sparat den förpackningen vi använde förra gången så har hon kunnat se att det är samma kulör, bara det att det då var ett annat märke.

I kväll då alltvar undanstökat och gjort så hade vi lite soffmys framför teven. Kikade på "bonde söker fru" och efter det tittade vi på en film. Barnen har ju höstlov denna vecka så det blir lite sena kvällar och lite extra mystid tillsammans. Filat fötterna och smort dem har vi också roat oss med under kvällen...

I morgon ska vi baka kanelbullar också skall det sista städas och fixas till...tårtbottnarna skall fyllas men garnering sker först på fredag morgon. På fredag tänker jag inte anstränga mig något värst har jag tänkt utan bara kunna flyta med under hela dagen och så...hade ju så mycket planer för min 40 års dag tidigare i höst men det blev inget av med vad jag hade tänkt och det är ju så klart ekonomin som styrde, så nu blir det fika med tårta och annat för de som dyker förbi också får man se om man kan fixa något "kul" frampå vårkanten i stället...kan hända det går att ordna så som jag hade tänkt nu :)

I dag och nu sänder jag varma tankar dels till min kusin och hennes dotter som befinner sig på sjukhuset. Tösen klämde tummen väldigt illa i bildörren i går och i dag blev de skickade till akuten efter det att de varit på vårdcentralen och visat upp den...min kusin skickade en bild på hur det såg ut och det  var ingen vacker syn så troligtvis kommer det bli operation. Har följt statusuppdateringar via nätet hela eftermiddagen och kvällen och viss frustration har uppstått iom att väntetiden ser ut som den gör dels då man komemr intill akuten och det inte är så där superakut och sedan väntetiden som är för att få komma till röntgen och sedan ytterligare väntetid innan läkare kollat på plåtarna och det beslutats vad som skall göras.

Efter att själv ha arbetat inom vården så pass länge och tillbringat tid med både vårdtagare och själv på akutmottagningen så VET jag att personalen där gör sitt bästa och att problemet till att det ser ut så som det gör är alla dessa jäkla besparingar, nedskärningar och omorganisationer som ställer till det. Det pratas ju så vitt och brett i diverse ledningar etc att det ska effektiviseras, förbättras och annat men för vem kan då jag undra?!

Ja inte för vare sig patienter eller personal!

Personalen arbetar arselet utav sig och patienterna får vänta och stå ut med mer än vad de behöver...och vilka är det som oftast får ta emot klagomålen från patienterna? Joo, det stackars personalen....

Jag FÖRSTÅR patienter och anhörigas reaktioner och jag har själv suttit och irriterat upp mig över detta (senast då min äldsta tös klev igenom en spik i foten och fick ligga och ha ont i flera timmar utan smärtlindring MED spiken och brädan hängande i foten!!) men vill man få förändring krävs det att detta når upp till "högsta hönsen" och att man gör en anmälan eller skickar ett klagomål till patientnämnden...för jag tycker faktiskt synd om personalen många gånger som får ta mer än vad de behöver.

Sen kan jag irritera upp mig på alla dessa jäklar som åker in till akuten för mista lilla...det är också något som gör att det blir väntetider för de som kanske verkligen behöver vård och/eller hjälp...

Njäe, nu ska jag ta och stänga ner här innan jag sitter och hetsar upp mig över hur saker och ting ser ut...blir bara så ledsen över allt det som nedskärningar och besparingar ställer till med :(

Jag hoppas allt går bra med älskade kusindottern... <3

Nu i skrivande stund har jag ett stycke snarkande och snusandes yngre guldkorn intill mig här i sängen.

Stora syster sover över hos en kompis nu i natt och då ville inte lilla syster ligga uppe på sitt rum på övervåningen själv när inte syrran var hemma och sov på sitt rum så hon tog med sig sitt gosedjur och kröp ner i min säng i stället så nu väntar en natt där man får vara vaksam på att få en arm, en hand eller ett ben slängt emot sig....haha...hon brukar kunna snurra på rätt så bra i sängen emellanåt och kan trängas som tusan, men det gör inte mamman någonting.
I natt kommer ju inte sängen att kännas lika stor och tom som den annars brukar göra <3

På förmiddagen var jag och barnen ute och stökade på lite. Jag plockade undan trädgårdsmöbeln och det var ju på tiden eftersom vi ju faktiskt har fått ettvitt snötäcke här hos oss...men bättre sent än aldrig, i dag åkte den in!
Barnen passade på att bygga sig varsin snögubbe under tiden jag höll på och de blev så fina så...

Sedan var jag och yngsta tösen till Fränsta och uträttade lite ärenden, banken bland annat och betala skulder...så nu är det tom peng pung :(

Äldsta tösen gick till en kompis då när vi for för hon ville inte följa med...

När vi kom hem så började jag "projekt röjning utav kallfarstun" och det gick i ett svinlande huj för det hann bli klart innan kvällen...vilket jag inte hade trott men det blev det. Har fortfarande 2 säckar jag ska bära ut till boden men det orkade jag inte göra nu i kväll så det blir i morgon.I morgon blir det även fortsatt röjande och stökande då hallen och köket + vardagsrummet skall städas + att det ska bytas gardiner i köket.

Hade planer på att slänga i hop en vetebullsdeg också i morgon men troligtvis så får det dröja tills på torsdag...däremot tänkte jag försöka hinna med att göra en plåt med kärleksmums.

Antar mina barn kommer tycka jag är en tråkig mamma i morgon men detta är saker jag vill fixa med nu eftersom jag fyller 40 på fredag och då vill jag kunna ta det LUGNT och dels ha fått undan här hemma + att jag vill kunna bjuda på något i fall det kommer förbi någon på fika. Guldkornen kommer givetvis vara med då det ska bakas men jag tror inte dom tycker det är så kul att byta gardiner och städa...haha! Men jag har underbara guld som så gärna roar sig själva och så har de varit ända sedan de var små.

Äldsta tösen fick man inte ens sitta och leka med då hon var liten, nä för hon skulle minsann leka själv!
Förhoppningsvis så är det goväder ute i morgon och då kan de vara ute medans jag stökar på....fast vem vet, det kasnke slutar med att de hjälper till! Hmmmm....deras rum skulle också behöva städas...kan ju få bli deras uppgift. Är ju inte fel om de håller ordning på sina rum...?

Innan jag avslutar här och kryper ner intill det yngsta guldet så måste jag ju bara få berätta att jag pratade med den människan som jag tycker så oerhört mycket om på telefon i går...och det kändes gott! Nog för att vi bara pratade rent allmänt + lite runtikring men ändock...underbara människa! Så glad att han finns i mitt liv, så lättsam, så varm och så....jaa....så....