Så var det en ny vecka åter igen...

Hjärtat kom till mig i lördags och vi åkte ju hem till ett par goda vänner på middag och trevligheter då.

Vi bjöds på en kantarelltoast med en god liten sallad till förrätt, som varmrätt blev vi serverade utskuren rådjursbiff, morotspuré, grönsallad och ugnsrostade rödbetor och till efterrätt en citron/lime cheeskake med färska blåbär...öl och vin dracks till och behöver jag ens säga att det var gott?! Alltså det var så in i helvetes gott så ojojoj....

Vi åt, drack, surrade och lyssnade på  musik och sjöng.

Jag lyckades ordna chaufför både dit och hem och jag måste berätta en sak angående vår chaufför....en chaufför som kanske inte hade varit i livet längre om det inte hade varit för att jag ringde efter henne just den tid som jag gjorde.

Jag ryser bara jag tänker på vad som kanske kunnat hänt om vi väntat ytterligare en stund innan jag ringde efter henne, om vi kanske bestämt oss för att ta ytterligare ett glas vin eller så....

Ringde henne 01.36 och då låg ju hon och sov när jag ringde men hon klädde på sig och kom och hämtade oss 20 minuter senare. När hon sedan hade släppt av oss och kom hem till sig så möttes hon av blåljus och ett övertänt hus!!! Det tog cirka 40 minuter för henne att hämta oss och på den stunden hade det börjat brinna hemma hos henne och jag (och hon) kan inte låta bli att tänka på vad som kunnat hänt om jag inte hade ringt just då när jag ringde....för oftast är det ju som så att om en brand börjar när man ligger och sover så är det ju inte alltid man vaknar och även om man vaknar så är det inte alltid man hittar ut och hittar man inte ut så är det inte alltid elden man dör utav utan brandgaserna.

Jag vågar inte ens tänka tanken om vad som kunnat hända och jag är så jäkla glad att jag ringde efter henne precis då jag gjorde det för det var inte tänkt vi skulle åkt hem riktigt än men jag ringde henne i alla fall eftersom jag visste det skulle ta ett tag innan hon skulle vara där på plats och hämta oss...

Nu står hon utan hem och allt hon äger är det hon hade på sig och med sig då hon hämtade oss men vi är många runtom henne som vill hjälpa henne med allt vad vi  bara kan. Det har ordnat sig med ett boende och många saker har fått lånats ihop. Nu hoppas jag allt löser sig smidigast möjligt med en ev uppbyggnad eller annat utav hennes hem eller att hennes försäkring gör så hon kan bygga upp ett nytt hem med allt vad det innebär.

OTÄCKT, mycket otäckt....allt bara försvann, alla saker, alla minnen, alla foton, allt....men ett hem går att ersätta, minnen kan man bära med sig MEN liv går aldrig att ersätta.

Troligtvis blev det någon form utav soteld eller annat eftersom det stormade hela lördagsnatten. När vi kom hem från festen var det strömlöst hos mig och vi fick ingen ström tillbaka föränn på söndag morgon...

I går var hjärtat och jag väldigt sega och uppskärrade utav vad som hänt....eller snarare vad som kunnat hända. Dagen gick i segehetens tecken och vi låg mest och myste hela dagen...och det kan jag ju säga att jag inte hade någonting emot, blev en riktig mysdag med närhet hela dagen.

Var meningen han skulle åkt hem till sig i går kväll men dels så kände han sig inte så pigg och sen var han trött så han blev kvar här hos mig tills nu i  morse då han styrde hemåt.

Både han och jag verkar vara på väg att bli sjuka nu. Jag har ju varit krasslig i halsen sedan förra veckan men nu hostar jag så jag nästan tror att jag ska hosta ur mig lungorna, tvärslocknade då hjärtat åkt hem och vaknade 2 timmar senare sjöblöt av svett och det visade sig att jag hade feber.  Ont i  kroppen och fryser och svettas om vartannat, hostar och nu har näsan börjat bli tät också...BLÄHRK!!!

Fick ett meddelande utav hjärtat då han kommit hem där han skrev att han valde att stanna hemma från jobb i dag och låg nerbäddad under täcket och hade ont i både kroppen och knoppen....otur säger jag men tur ändå att vi tog oss i väg på middagen.

Får bara hoppas att vi båda är krya till helgen som kommer för då skall det läggas golv här i  mitt vardagsrum...men det är inte hela världen heller om det inte skulle bli av utan vi får skjuta upp det. Viktigast är att vi blir krya och piggelina igen...

Skulle vart på arbetsförmedlingen i dag och träffat han som ska hjälpa mig med att komma ut i någon form utav arbetsträning men fick ju omboka den tiden då jag är kraxig så nu ska jag dit tisdag den 26e i stället...jäkla skit säger jag men det hade inte varit någon bra idé att åkt någonstans alls i dag då det är som det är.

Är hemma och kurar under täcket i stället, knaprar medikamenter och dricker te i massor...i hopp om att denna hosta, snorigheter, feber och värk i kroppen ska ge med sig. Som om det onda i nacken och så inte var nog, nu är liksom hela kroppen en enda ömmande knöl...

Men jag ska inte klaga...bara lite ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

tiden rusar iväg alldeles för fort och jag hinner inte riktigt med...vad skrev jag sist nu då? Jo, växthusbygge....det står klart nu och vi har börjat fylla det. I nuläget har vi 1 paprikaplanta, en gurkplanta, dill och 11 sorters olika tomater (ja...

Då var det dags för ännu en vecka då...veckan som varit sprang iväg i ett rasande tempo och helgen som var likaså.I helgen var det bara yngsta dottern som kom till oss eftersom den äldsta skulle hitta på något tillsammans med några kompisar... I lö...

I dag är det 1 vecka sedan ditt liv tog slut och saknaden river än i mitt bröst...mitt fyrfotabarn, min prins.Tårarna som fallit senaste veckan har varit många och än är de inte slut. Tittar ut genom fönstret till altanen och väntar på att du ska s...

I fredagsnatt gick det hål i mitt hjärta...Min prins, min heliga birma Emil finns inte längre kvar hos oss... Strax efter klockan 23 i fredagskväll så knackade det på dörren och min sambo gick och öppnade...tog ett bra tag innan han kom in och jag ...

så ringde min läkare och talade om att det fanns inga avvikelser i mitt blod så då kan en sak uteslutas i alla fall....TACK GODE GUD!!!   #provsvar #lättad #tacksam ...