Kröp ju in under täcket en stund efter mitt senaste inlägg eftersom jag började få migrän...lyckades slumra till i 1 timme och när jag klev upp kändes det bättre, migränen var borta men tyngden över bröstet kändes fortfarande av.

Tog mig i alla fall in i duschen och begav mig sedan hem till min lilla mamma för att ta en kopp kaffe och prata lite, skjutsade henne till affären också innan jag styrde kosan hemåt igen...hon vågar (orkar) ju inte gå den lilla sträckan som hon har till affären så jag får alltid skjutsa henne dit någon gång i veckan.

När jag kom hem så klädde jag på mig och tog skotern och körde ut på isen till ett ställe där solen värmde extra mycket...la mig på skotern och bara njöt utav solens värme, underbart nu då man börjar känna dess strålar som värmer.

När man ligger så där och känner sig alldeles avslappnad så dyker det ju så klart alltid upp en massa funderingar och det slutade med att jag låg där på skotern och tårarna rann nerför mina kinder.

Tänkte på hur det varit genom livet, på saker som hänt. Tänkte på min pappa och hur det var under hans sista tid i livet. Tänkte på mina barn...tänkte på kärleken i mitt liv...tänkte på hur saker och ting är...jag blev ledsen...

Nu har jag ialla fall kommit hem och har prcis ätit litegrann. Väntar på att hjärtat ska komma hem från sin arbetsdag i skolan och då han kommer så ska jag följa med honom dit där de ska spela in lite musik tillsammans med det "band" som han spelar i...blir alltså ett avbrott från hur våra kvällar annars jämt brukar se ut.

I morgon ska jag åka runt och presentera mig för de olika enhetscheferna på kommunens övriga boenden och verksamheter. Har ju hittills haft turen att få varit på ett och samma ställe då jag gått på rad men från i morgon ska jag in till bemanningen där jag har min ursprungliga tjänst så nu måste jag boka in introduktionspass på alla andra ställen och platser för att kunna ligga tillgänglig för arbete överallt...har ju visst många timmar som jag måste få ihop varje månad och ju fler ställen jag kan jobba på desto större är chanserna för mig att få ihop dessa timmar.
Hade tänkt ringt till var och en men känner det är bättre att besöka dem och få presentera mig personligen...så det är vad min morgondag kommer innehålla..på med ett leende och hej på er, här är jag!

Lite orolig är jag dock att behöva börja hoppa runt på flera olika ställen och lite ont i magen får jag över att behöva jaga mina timmar varje månad...har ju inte varit i denna situation sen jag började jobba för typ 25 år sedan...

#kännsbättrenu #känslor #tårar #solsken #skoter #presentation #nyajobb #oroimagen #musikikväll #ontimagen #bemanningen #uska

Ännu en sån där morgon då jag vaknar med en tyngd över bröstet och en förlamningskänsla i kroppen...en sån där morgon där nattens drömmar får en att gråta och det gör så ont inuti så man tror det ska brista.

Ingen vidare bra morgon med andra ord...

Lyckades i alla fall få den där känslan av förlamning att försvinna så jag tog mig ur sängen men tyngden över bröstet sitter kvar och varje andetag känns tungt.

Dammsugit huset fastän jag gjorde det igår, allt för att försöka få nåt annat att tänka på än nattens jävla drömmar...lyckades så där!
Otroligt hur drömmar kan ta ner en...

Känner mig ledsen, känt mig ledsen en längre tid...ledsen över hur det är med en del saker just nu.
Visst, jag har mycket som jag är glad för och över också men den här ledsenheten har liksom fått övertaget och glädjen har kommit i skymundan.

Sen är jag trött, trött i både huvudet och kroppen...ibland vill varken hjärnan eller kroppen funka och samspelet däremellan skedar emellanåt.

Känslan av ensamhet är något som känns av emellanåt och det är ingen rolig känsla.
Sen jag flyttade så är de besök vi haft väldigt lätträknade och de flesta har väl varit planerade besök som vi vetat av...spontanbesöken går nog att räkna på händernas fingrar.

Har inte lyckats kommit mig in i nån bekantskapskrets häromkring utan de enda jag hälsar på här är min mamma, min svärmor och en bekant. Har liksom inte lyckats få några att umgås med...och det saknar jag ibland. Ingen man kan åka och fika och surra av sig hos...
När jag bodde i thr kom det besök var och varannan dag och om ingen kom så åkte jag å hälsade på någon.

Men det är väl som det är...med allt.

Vad ska det nu blir av denna dag då? Ja den lär väl se ur som alla andra dagar fram till dess man lägger sig antar jag...ska tippa omkull mig och dra täcket över mig en stund nu iallafall och hoppas den migränhuvudvärk som börjar kännas vid inte blossar ut.

Ingen bra morgon som sagt...

#tungt #förlamad #ledsen #ensam #deppig #migrän #dummadrömmar #trött #blirvälbättre