Så var det en ny vecka åter igen...

Hjärtat kom till mig i lördags och vi åkte ju hem till ett par goda vänner på middag och trevligheter då.

Vi bjöds på en kantarelltoast med en god liten sallad till förrätt, som varmrätt blev vi serverade utskuren rådjursbiff, morotspuré, grönsallad och ugnsrostade rödbetor och till efterrätt en citron/lime cheeskake med färska blåbär...öl och vin dracks till och behöver jag ens säga att det var gott?! Alltså det var så in i helvetes gott så ojojoj....

Vi åt, drack, surrade och lyssnade på  musik och sjöng.

Jag lyckades ordna chaufför både dit och hem och jag måste berätta en sak angående vår chaufför....en chaufför som kanske inte hade varit i livet längre om det inte hade varit för att jag ringde efter henne just den tid som jag gjorde.

Jag ryser bara jag tänker på vad som kanske kunnat hänt om vi väntat ytterligare en stund innan jag ringde efter henne, om vi kanske bestämt oss för att ta ytterligare ett glas vin eller så....

Ringde henne 01.36 och då låg ju hon och sov när jag ringde men hon klädde på sig och kom och hämtade oss 20 minuter senare. När hon sedan hade släppt av oss och kom hem till sig så möttes hon av blåljus och ett övertänt hus!!! Det tog cirka 40 minuter för henne att hämta oss och på den stunden hade det börjat brinna hemma hos henne och jag (och hon) kan inte låta bli att tänka på vad som kunnat hänt om jag inte hade ringt just då när jag ringde....för oftast är det ju som så att om en brand börjar när man ligger och sover så är det ju inte alltid man vaknar och även om man vaknar så är det inte alltid man hittar ut och hittar man inte ut så är det inte alltid elden man dör utav utan brandgaserna.

Jag vågar inte ens tänka tanken om vad som kunnat hända och jag är så jäkla glad att jag ringde efter henne precis då jag gjorde det för det var inte tänkt vi skulle åkt hem riktigt än men jag ringde henne i alla fall eftersom jag visste det skulle ta ett tag innan hon skulle vara där på plats och hämta oss...

Nu står hon utan hem och allt hon äger är det hon hade på sig och med sig då hon hämtade oss men vi är många runtom henne som vill hjälpa henne med allt vad vi  bara kan. Det har ordnat sig med ett boende och många saker har fått lånats ihop. Nu hoppas jag allt löser sig smidigast möjligt med en ev uppbyggnad eller annat utav hennes hem eller att hennes försäkring gör så hon kan bygga upp ett nytt hem med allt vad det innebär.

OTÄCKT, mycket otäckt....allt bara försvann, alla saker, alla minnen, alla foton, allt....men ett hem går att ersätta, minnen kan man bära med sig MEN liv går aldrig att ersätta.

Troligtvis blev det någon form utav soteld eller annat eftersom det stormade hela lördagsnatten. När vi kom hem från festen var det strömlöst hos mig och vi fick ingen ström tillbaka föränn på söndag morgon...

I går var hjärtat och jag väldigt sega och uppskärrade utav vad som hänt....eller snarare vad som kunnat hända. Dagen gick i segehetens tecken och vi låg mest och myste hela dagen...och det kan jag ju säga att jag inte hade någonting emot, blev en riktig mysdag med närhet hela dagen.

Var meningen han skulle åkt hem till sig i går kväll men dels så kände han sig inte så pigg och sen var han trött så han blev kvar här hos mig tills nu i  morse då han styrde hemåt.

Både han och jag verkar vara på väg att bli sjuka nu. Jag har ju varit krasslig i halsen sedan förra veckan men nu hostar jag så jag nästan tror att jag ska hosta ur mig lungorna, tvärslocknade då hjärtat åkt hem och vaknade 2 timmar senare sjöblöt av svett och det visade sig att jag hade feber.  Ont i  kroppen och fryser och svettas om vartannat, hostar och nu har näsan börjat bli tät också...BLÄHRK!!!

Fick ett meddelande utav hjärtat då han kommit hem där han skrev att han valde att stanna hemma från jobb i dag och låg nerbäddad under täcket och hade ont i både kroppen och knoppen....otur säger jag men tur ändå att vi tog oss i väg på middagen.

Får bara hoppas att vi båda är krya till helgen som kommer för då skall det läggas golv här i  mitt vardagsrum...men det är inte hela världen heller om det inte skulle bli av utan vi får skjuta upp det. Viktigast är att vi blir krya och piggelina igen...

Skulle vart på arbetsförmedlingen i dag och träffat han som ska hjälpa mig med att komma ut i någon form utav arbetsträning men fick ju omboka den tiden då jag är kraxig så nu ska jag dit tisdag den 26e i stället...jäkla skit säger jag men det hade inte varit någon bra idé att åkt någonstans alls i dag då det är som det är.

Är hemma och kurar under täcket i stället, knaprar medikamenter och dricker te i massor...i hopp om att denna hosta, snorigheter, feber och värk i kroppen ska ge med sig. Som om det onda i nacken och så inte var nog, nu är liksom hela kroppen en enda ömmande knöl...

Men jag ska inte klaga...bara lite ;)

Usch sånt väglag vi har ute nu.....for fram på affären förut i dag och trodde fasen inte jag skulle ta mig dit nästan! Och då har jag BRA dubbdäck skall sägas...

Isgata hela vägen, isgata överallt, isgata på gräsmattan, isgata på trappan....USCH!!!

Och här sitter jag nu och oroar ihjäl mig eftersom hjärtat och ett av hans band är ute på spelning nu i kväll i Bispgården så nu kommer jag inte kunna slappna av föränn jag vet att han kommit hem helskinnad efteråt....älskade <3

Swosch också har det plötsligt gått 8 dagar sen jag skrev någonting sist...öhhh, å vart har DOM dagarna tagit vägen då?!?! Och vad har hänt....

Tjaa, i fredags då hjärtat slutat jobba så styrde vi kosan mot Kramfors eftersom han och vår väl Marie skulle stå för underhållningen där på ett uteställe...en rätt okej spelning men det var väl inte så där supermycket folk kan man påstå och jag ska villigt erkänna att det var skönt  att åka hem då vi gjorde det. Eller hem...ja vi åkte hem till hjärtat, fast jag kan nog kalla det för hem förresten...det är ju mitt andra hem kan man säga...mitt hem hos hjärtat :)

Klockan 4 klev vi i alla fall innanför dörren där hos honom och då stupade vi i säng och slocknade nog ganska så snabbt både han och jag.

På lördagen åkte jag hemåt och passade på att hälsa på en kompis i Stöde då jag åkte förbi där. Hon hade en 120cm säng som hon skulle göra sig av med så den har numera äldsta tösen fått...dock har jag inte kunnat burit upp den på hennes rum ännu eftersom jag hela veckan har haft skitont i nacken och ryggen...värre än vanligt...så sängen står ute i kallfarstun men ska väl förhoppningsvis komma upp på hennes rum snart.

Yngsta guldkornet kom till mig då på lördagen då jag kommit hem men det äldsta kom inte till mig föränn i söndags eftersom hon åkte till Ånge tillsammans med ett par kompisar och sov hos sin pappa då de kom hem men på söndag kom hon efter frukost och då åkte vi en sväng till Birsta för att införskaffa skor till dem.

Jag under  veckan som har varit så har jag haft väldigt väldigt ont i nacken, axlarna och bröstryggen. Har ju knaprat ipren under en tid i hopp om att det skulle bli bättre men så illa som det varit denna vecka så ont har jag nog ite haft tidigare...tror nog jag måste beställa en tid hos någon läkare så det får kollas upp. Har ju även börjat få ont i lederna och börjat tappa en massa saker då och då så jag vill ju gärna kolla upp så det inte rör sig om något reumatiskt eller så....ringde VC i tisdags och bad om en tid men fick rådet att fortsätta äta antiinflammatoriskt och smörja med sådant också också kanske jag kunde få en tid om några veckor!?

Till saken hör att som magsäcksopererad är man väldigt känslig för mediciner som innehåller ibumetin och det påpekade jag, ändå fock jag rådet att fortsätta med dessa...gissa vems mage som håller på att korka ihop?! Joo...min!!!

Men men, jag knaprar på och inväntar en läkartid och jag hoppas det inte dröjer allt för länge innan jag får en sådan för jag har faan ONT!!!

Tror att jag håller på att ska bli sjuk också...känner mig krasslig i halsen och hostar och har mig. I dag känner jag mig dessutom febrig och fryser invärtes som tusan.....så i dag är jag ynklig!

Men barnen och jag ska ha fredagsmys med tacos och något gott i skålarna framför teven i kväll för i morgon åker de till sin pappa så då ska vi mysa och gotta oss i kväll....sen i morgon är jag och hjärtat hembjudna till ett par goda vänner på mat med musik så jag måste hålla mig uppe på benen och vägrar bli sjuk nu! På söndagkväll möjligtvis kan det få bryta ut  men banne mig inte innan dess....

Längtar just nu väldigt mycket efter Hans-Erik...det är 6 dagar sedan jag åkte i från honom men i morgon kommer han till mig och jag lääääääängtar! Längtan är faktiskt en rätt skön känsla men den kan bli väldigt väldigt påtaglig i bland....älskar, saknar och längtar <3

Är kvar hos hjärtat i paradiset...

Vände på mig och somnade om i morse då han åkte till jobbet och vaknade strax före 9 med världens jäkla migrän, klev upp och försökte peta i mig lite frukost men det blev klent.
Tog 2 Alvedon och kröp ihop på soffan, blev tvärfrusen och drog filten över mig och där somnade jag och sov fram till klockan var nästan 12...kände mig väldigt kymig då jag vaknade och migränen höll fortfrande i sig, dock mer likt vanlig huvudvärk.

Klädde i alla fall på mig och tog bilen och åkte in till bergsjö för att kolla i den secondhandbutik som finns där men då jag kom dit så satt en lapp på dörren att öppettiderna för denna vecka var måndag, onsdag och fredag...så resan dit kan man säga var onödig.

På vägen hem stannade jag till hos hjärtats mor och frågade i fall hon och hennes särbo ville äta resterna från gårdagens middag med oss (ugnssill, grädde, lök och potatis) eftersom det blev så mycket kvar...och det kunde de tänka sig göra så jag ska fixa iordning det och gå dit med dom vid 18 tiden också kommer hjärtat in dit då han kommer hem från jobbet därikring också äter vi då...blir trevligt!

Nu när jag tittar ut genom fönstret så inser jag varför jag har ont i både kroppen och knoppen i dag och varför jag känner mig så "nere"...snö yr i luften...och eftersom man är som en gammal "gnålakärring" så känner man av väderomslag i varenda en utav de 168 centimetrarna som man är.
Och i dag har inte varit någon bra dag om man säger så och det känns fortfarande som jag helst av allt bara vill lägga mig under täcket och stanna där under men det går ju inte :(

Gnååååål och gnäääääll !!!!

Jag HOPPAS morgondagen inte känns i kropp och knopp för jag blir helt väck dagar som dessa och det går ju inte eftersom jag ska med hjärtat och Marie på spelning i morgonkväll...

Sitter i hjärtats soffa och lyssnar på när han och 2 av hans vänner (i GRADVIS) har rep...underbart, sitter bara å njuter :) proppmätt i magen efter dagens middag som jag gjort vilket var ugnsstekt sill med lök och grädde + kokt potatis.

I dag då hjärtat jobbade tog jag bilen in till Hudiksvall och kollade runt lite och var in på ett fik där en kompis jobbar och tog en fika. Något som är typiskt mig då jag är och kollar i butiker och letar efter något speciellt är att jag kan hitta något som passar men jag köper det oftast inte eftersom jag tycker det är för dyrt.

Jag skulle verkligen behöva en riktig vinterjacka tillexempel, vilket var det jag kollade efter i dag, och jag hittade faktiskt 3 olika som jag skulle kunnat tänkt mig men köpte jag någon?! Näe.....
Ångrar jag mig?! Jaaaa...
Så nu blir det ev ev sväng till in till den butiken (Albert & Herbert) igen...var många år sedan jag köpte en sprillans ny jacka till mig själv. Erikshjälpen och Myrorna är ställen där jag inhandlat vinterkläder till mig själv tidigare....så kanske jag skulle kunna unna mig en ny vinterjacka för 400:- i år?
(ordinarie pris 1100:-)

Hmmmm.....vela och fundera är så typiskt mig!!!

På fredag ska hjärtat spela med en gemensam bekant vid namn Marie i Kramfors så då ska jag följa med dit, det ska bli kul! Sen på lördag kommer de älskade guldkornen till mig för en mammavecka och helgen nu blir bara vår eftersom hjärtat även ska spela på lördag (med de han repar med nu i kväll)....så på lördag då jag åker hem härifrån dröjer det 1 vecka innan vi ses igen och OJ så lång tid det är!!! En hel vecka....hua!!!

En vecka med saknad och längtan....men jag har ju mina älskade guld hos mig i alla fall :)

Julen har vi börjat prata så smått om och som det ser ut nu så kommer jag och barnen vara här i paradiset med hjärtat och hans släkt sedan ska jag och hjärtat rymma i väg ett par dagar mellan fredagen 27e till måndag den 30e och sen på nyårsafton bär det eventuellt av på spelning i Vemdalen...hjärtat och Marie ska eventuellt spela där då och det kan ju bli kul!!

Måste nu bara prata med barnens pappa och hans sambo om hur de tänkt allt....julhelgen är ju iaf min i år men jag måste kolla upp om det är okej att de kommer till dom redan den 27e.
Jag hoppas att det inte ska vara några problem så det ska strula till sig med hjärtats och min planerade tripp till södra delen av landet och ett par goda bekanta där...men det ska nog gå bra.

Nä nu ska jag servera lite kaffe och nygjord päron och persikopaj...

Sitter just nu i soffan och insuper härlig musik då hjärtat håller rep med ett av de band som han är med i...Tobias Larsson Band...och som alltid då det gäller musik så njuter jag för fulla muggar.
Hela kroppen fylls med ro, frid och man bara är ett med musiken...

Livet är rätt härligt just nu :-D

Fick veta nu i kväll då jag kom hit till hjärtat att han börjar senare i morgon vilket innebär att det blir sovmorgon för oss och jag funderar på om jag ska ta och göra mig en sväng in till Hudiksvall under de timmar som hjärtat jobbar för att försöka hitta mig en tjockare jacka och eventuellt även ett par skor, typ kängor...och i stället för att åka in någon dag till Sundsvall då jag är hemma så kan jag ju åka in till Hudiksvall då jag är här, kanske jag ev kan ta hjärtats bil de timmarna han jobbar och åka med han då han far.

Vi får se...

12 dagar sen senaste inlägget?! Kanske dags att skriva liiiite...men  vad ska jag skriva? Vad har hänt och hur har det varit sen sist?

Jo barnen har ju haft höstlov hela förra veckan och det har de tillbringat hemma hos mig...i onsdags var jag, barnen, Hans-Erik och hans dotter i väg till Sundsvall på himlabadet och tillbringade ett par timmar där med bad, vattenrutch åkning, fika och mat. Blev så varm inombords då när Hans-Eriks dotter följde med honom hit och sov över + tillbringade den dagen med oss för det betydde så mkt för mig...att vi gjorde något tillsammans, ja, hjärtat, mina barn och hans dotter....pricken över i:et hade ju varit att hans son också varit med men dels så bor ju han på annan ort och dels så var det betydligt viktigare att hans dotter och mina döttrar fick lite tid tillsammans...

Det har tillbringats mycket tid tillsammans med kärleken sedan sist jag skrev och på den biten känns allt bara så bra, tror känslorna till honom bara fördjupas allt mer för varje gång vi är varandra nära och jag tror mina barn kommer honom allt närmre också för var gång...att se hur de busade och hade sig med honom då vi var och badade var underbart!! :)

I lördags fyllde jag år och barnen fixade med tårta åt mig och de köpte en blomma, skrev ett kort och sjöng för mig....mammaögonen tårades och mammahjärtat blev varmt...älskade barn <3
Av hjärtat fick jag ett par jättefina silverörhängen och det var inte för iintet ögonen tårades då jag fick dom...älskade Hans-Erik <3

Vid 16 tiden hämtade barnens pappa dem för en "pappavecka" och hjärtat och jag gjorde oss i ordning för fest.
Klockan 18 åkte vi upp till min kusin och satt där hos henne och hade lite förfest innan det var dags att bege sig ner till en lokal i grannbyn där det var fest/disco...och nu ska ni få höra gott folk, speciellt ni som anser att jag är bitter över sånt som varit...jag gick ut med hjärtat, min kuisn, ett kusinbarn, en kompis OCH mina barns fars nya....DET NI!!! Och vet ni vad....hon är en underbar människa, rolig, trevlig och jaaa...toppen helt enkelt!

Jag GLÄDS verkligen med mina barns pappa....men det tog lång tid innan jag kom till denna punkten....men nu då jag väl gjort det så känns det bara så bra!!! Önskar jag kunnat slutit fred tidigare men jag antar jag var tvungen att få läka helt först och finns ro själv innan jag var redo....det känns så bra och jag tror nog någonstans även att mina barn tycker det är skönt. Att de kan se att jag umgås med henne, har roligt med henne, att vi kan fika tillsammamns och umgås tillsammans med mina vänner (som ju också blivit hennes)...

Visst, jag är jätteledsen över att situationen blev som den blev men det ligger bakom nu och nu ser jag bara framåt...hon är en viktig del i mina barns liv och eftersom jag tycker om mina barns far och vill honom enbart gott så känns det nu som så att jag faktiskt fått frid på något sätt :)

Det var jättekul att gå ut på det viset och jag hoppas det kan ske fler gånger, att hon vill följa med oss ut...

Hjärtat åkte hem till sig i går och saknaden kändes vid nästan diret då han åkt...speciellt i går då jag kröp ner under täcket...nu har vi ju varit nära varandra så mycket sista veckorna så man nästan har blivit van vid värmen och närheten då man lagt sig om kvällarna men i går var det tomt.....men i morgon är det jag som styr kosan till paradiset och tillbringar ett par dygn där hos honom...i  morgonkväll + onsdagkväll kommer jag dessutom få äran att lyssna till sång och musik eftersom 2 av hans band ska ha rep hemma hos honom :)

I dag har jag varit på arbetsförmedlingen i Ånge och träffat han som kommer vara min handläggare nu då jag ska till att börja komma ut i arbetsträning...ska tillbaka dit den 18e igen och då ska jag skrivas in på arbetsförmedlingen och diskutera kring en ev lämplig plats för arbetsträning. En del av mig vill ju tillbaka till vården igen men en annan del av mig vill prova på något helt nytt....så nu skall det funderas till dess jag ska dit igen.

Sitter vid bordet hemma hos hjärtat och dricker en kopp kaffe, lyssnar på musik och har precis kört igång en maskin tvätt och strax ska jag göra mig en sväng in till Hassela på konsum och införskaffa lite till som fattas till middagen samt åka in på macken och pumpa mina däck...

I går höll det på gå riktigt illa då jag skulle åka hit till hjärtat...valde att åka kortaste vägen genom skogarna och det skulle jag inte gjort och hade nog så heller inte gjort om jag bara hade tänkt till...i måndags då jag åkte hem låg det ju snö på vägen på höjderna och i går då det regnade och blåste sa,t var + grader så kan ni ju kanske tänka er hurdant väglaget var...på grusväg dessutom! Och jag har odubbade vinterdäck...
Det var som att åka på en såpad presenning och det stiger ju rätt bra på ett par ställen så jag blev stående på ett ställe mellan hjältanstorp och saxen och tog mig varken framåt eller bakåt och bilen ställde sig rätt illa med bakänden en bit ut i vägen...i backspegeln såg jag en bil längre ner i backarna som också blev stående och sen kom ytterligare en men denne tog sig förbi mig och stannade...visade sig vara min vän Tobias pappa som komoch han kopplade på bogserlinan och med hjälp av hans fyrhjulsdrivna så lyckades vi sega oss så sakteliga uppför alla backar som var fram dit där dom bor....

Därefter rullade jag vidare på egen hand...sakta...
Fick ligga på 40-50 och stundvis så lite som 30 och tyckte bilen åkte som en snorloska längs vägen.hade ratten varit gjord i glas hade jag nog krossat den så hårt höll jag i den.
Bilen gled på ett ställe då jag bara rullade och var på väg in i ett broräcke men det gick väl...vid kölsjön däremot blev jag stående igen.
Ringde hjärtat som kom och han lyckades backa bilen och tog sen sig uppför backen, han körde sen min bil och jag tog hans hem till honom. Älskade <3

När jag klev ur var hela jag som en spänd fjäder och hela kroppen gjorde ont...behöver jag säga att det är än värre i dag?!

En resa som normalt tar 1 timme tog 2.5 timmar...och när jag åker hem härifrån så tänker jag INTE åka över skogen i alla fall. Spelar ingen roll om det tinat undan eller att det blir längre att åka någon av de andra vägarna...känner mig väldigt osäker i och med den bil jag har och det gjorde jag förra vintern också men bara det blir riktigt vinterväglag och jag får på mina dubbade vinterdäck + får lite tyngd i bagaget så kanske bilen känns tryggare att köra. I går önskar jag att jag hade haft min förra bil kvar....den kände jag mig trygg och rätt säker med och i. Funderar ju på att byta bil men...

Ja hur som helst så sitter jag ju i alla fall hos hjärtat nu, käns ovant att vara här då han jobbar men samtidigt känns det väldigt skönt på något vis också...bara tvätten är klar och jag har varit in till Hassela så tänkte jag ge mig ut på en liten promenad. Finns en fin grusväg en bit härifrån i skogen men jag vet inte om man törs gå där nu då de jagar....kanske får hålla mig till den rätta vägen? Vi får se...har ju reflexväst på mig så ingen torde väl ta mig för en älg iaf, förhoppningsvis?!

Vädret i dag...mulet och grått men +13 grader så en promenad ska det bli.