men i dag är ingen bra dag och natten har ej heller varit bra.

Tvärdök i går kväll då jag kom och ångesten greppade sitt tag om mig och våldsförde sig på mig i flera timmar.

I dag vill jag bara dra täcket över huvudet och ligga där men vädret ute är för underbart för att kastas bort.

Skulle vilja åka till stranden och lägga mig där och sola hela dagen men med vem då?

Tror säkerligen att barnen med sin stora familj är där i dag så jag skulle ju kunna åka dit och lägga mig där och på så vis få lite extratid med barnen men just i dag fixar jag nog inte det...känner mig på gränsen till att börja gråta hela tiden men vet inte varför.

Varför blir det så här då jag ju faktiskt mår så bra och har kommit så pass långt att jag slutit fred med "det som varit"?

Varför kommer då ångesten? Varför kan jag inte sova? Varför är jag så nära till tårarna? Varför känns det stundvis som jag inte kan andas? Som allt ska brista och jag ska gå sönder?

Jag är ju för faaan tillfreds med livet!
Jag är ju för faaan lycklig inombords!

HELVETE :´(