Ja vi åkte ju hemåt från ex svärföräldrarna i går då efter att ha haft riktigt bra dagar där...bra MEN med  massor utav tankar, känslor och minnen. Många sår revs upp och många minnen och känslor har gjort väldigt ont MEN jag behövde verkligen göra denna resa...den var ju ett steg framåt för mig, även om det var jobbigt tidvis.

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om dessa 3 underbara personer....innan vi for därifrån så kramade min ex svärfar om mig och sa "vad skönt att vi kan vara vänner och umgås igen och att inga oenigheter finns mellan oss längre"...de orden gick rakt in i hjärtat på mig. Berättade att jag hade haft en stor klump i magen då när jag åkte ner till dom och att jag var rädd för att de skulle sett ner på mig för att jag hade blivit så sjuk som jag blev och allt vad det innebar men fick då höra "du är våra barnbarns mor och kommer alltid vara en del av oss oavsett"...OJ vad det värmde.

Här har jag gått över 2 år och trott att de hatade mig....både min ex svärfar, min ex svärmor och min ex svåger.
Men jag förstår nu att det har de aldrig gjort...*gråååååt*...underbara ni!!!

När vi kommit hem så packade vi ur bilen och sedan så åkte guldkornen till sin pappa och jag styrde kosan upp till Ånge till mina vänner Kari och Anita. Deras tik Iris ska få valpar och de trodde det var dags....jag ska ju få ta en utav valparna på foder så jag ska få äran att vara med då den lilla/lille korven ska födas MEN det visade sig vara falsklarm....Iris dag 63 trodde de var nu på lördag men då jag satt där och vi räknade efter så var inte dag 63 föränn nästa lördag och en hund valpar inte 10 dagar före beräknat datum så jag får nog vänta otåligt några dagar till...hahaha!

På vägen hem från Ånge var jag in och hälsade på en person och drack lite kaffe och surrade (halv 12 på natten!!)...en fin och lättsam människa som jag gärna fikar och surrar med fler gånger. Vi känner ju varandra ytligt bara sedan några år tillbaka och har en del gemensamt runtom oss och jag tror vi skulle kunna bygga upp en bra relation oss emellan...och jaaa, det är en manlig sådan...en lättsam människa som jag kan vara mig själv med känns det som...tja, vi får väl se...mer kaffesurrande kan det nog kanske bli...

I dag har jag varit hem till min kusin i Stöde och surrat utav en stund men sedan då jag kom hem så kom smällen efter Stockholmstrippen...världens jävla panikångestattack som höll greppet om mig hårt under en lång tid. I vanliga fall släpper ju en sådan oftast inom 30 minuter men denna höll sig i nästan 1½ timme innan den började avta och fortfarande känns den utav i form utav enn halvt skenande hjärta och domningar i aniskte och händer.

Fy faan alltså....ändå har jag ju denna bit med panikångest under rätt bra kontroll men när den kommer i en sån här kraft och är så ihållande är det fasen inte roligt!!!

Ska tippa omkull mig på soffan en stund nu faktiskt och sedan kanske jag åker i väg på bilbingo nu i kväll...en stunds avkoppling för mig själv. Har egentligen inte råd men jag tänkte bara köpa 1 bricka av varje...var fram och pantade en del pant som jag haft liggande + växlat in massa småpengar så jag ska unna mig detta....har jag turen på min sida kan det ju bli ett PLUS i kassan...