Jag har en dröm som jag burit på ända sedan jag var barn och det handlar om att få sjunga...gör en skiva, framträda, göra egen musik osv..

På torsdag kan det vara så att det tas ett stort steg mot denna dröm...kanske denna dröm snart är en uppfylld dröm!! I alla fall en del av den...

Ska hem till en person jag känner sedan länge som ska göra en cd med egen musik, ett pop projekt med poplåtar, ballader och annat, låtar som kommer skickas in till diverse tävlingar och annat och jag kan komma vara en av de medverkande på detta!!!

Så på torsdag ska jag hem till honom, lyssna på materialet också får vi se hur det utvecklas. Jag HOPPAS dock det kan kännas som detta är något för mig och min röst och i så fall hoppas jag givetvis att han kan känna det samma och att vi kan köra på!

Alltså faan vad kul om detta kunde bli av och klaffa...HOPPAS !!!

OM detta blir av ska jag banne mig ta tag i resten av drömmen också...nämnligen att tonsätta mina egna texter och lära mig spela gitarr så jag kan använda mig av den då jag tonsätter. Men kanske jag behöver viss hjälp gällande tonsättning...och då får jag väl försöka hitta någon som kan hjälpa mig att komma i gång på den biten.

Så har mina älskade guldkorn åkt till sin pappa.

I samma sekund som jag såg bilen åka bort från mig med dom i så brast mammahjärtat i tusen och åter tusen bitar.

Efter att ha längtat så oerhört efter dem i nästan 3 veckors tid så är 2 dygn ingen tid alls att få vara med dem...

I natt då de hade somnat inne i min säng satt jag och tittade på dem en lång lång stund. Översköljdes av kärlek till dessa 2...mina barn som jag älskat från den stund jag fick veta att de fanns i min mage och som jag kommer älska till min sista dag här på jorden.

Önskar bara deras pappa kunde låta mig ha dem hos mig på veckorna...att de fick bo hos mig nu och vara hos honom på helgerna. Jag BER varje kväll att det ska bli så...jag behöver det och jag tror nog barnen behöver få vara med och hos mig mer också.

Jag vill inte behöva blanda in familjerätten i detta för jag anser att man som 2 föräldrar ska kunna lyssna på varrandra och inte vara så egoistisk...det handlar ju om barnen, inte oss som föräldrar...men om deras pappa ska fortsätta motarbeta mig så ser jag snart inget annat val än att ta kontakt med en advokat om detta. Jag tänker inte finna mig i hans diktatorstyre längre....han bestämde allt då jag var sjuk men att jag är frisk nu verkar inte spela någon roll.

Och om de nu ska ha en unge till...hur lite tid kommer han då ha över till våra barn? Han säger ju nu att jag har mer tid med dom på helgen än vad han har på veckorna...och det är väl för faan helt jävla snett? I mina öron låter det som om barnen skjutsas till skolan tidigt på morgon och tvingas vara på fritids och dagis till sent på eftermiddagen....FASTÄN HAN ÄR HEMMA!!!

Jag tror faktiskt inte äldsta tösen ens vill vara på fritids efter skolan...jag menar hon är ju så pass stor nu att hon mycket väl skulle kunna få gå hem efter skolan då hon slutar men tydligen måste hon vara på fritids. Hos mig skulle hon inte behöva vara på fritids...för jag anser att det nog är viktigare för ett barn att få gå hem efter skolan och få vara med sin förälder...och att få ta lite eget ansvar som barn är bara nyttigt och stärker barnets självkänsla...fins liksom ingen anledning till att ens barn ska behöva vara på fritids/skola och dagis mer än vad de behöver...för är man som förälder hemma så är det rätt fel att barnen inte "får vara det"...

Nej, jag kommer fortsätta böna och be om detta och jag önskar barnen själva kunde tala om för sin pappa om de vill vara hos mig mer...för det känns som om de kanske vill det men inte vågar?

Jag ÄLSKAR mina barn...jag vill kunna hålla deras händer då de behöver mig!