Ja i går då barnen åkt så kom ju smällen, KABANGET som jag kallar det...

Ställde mig i duschen och stod där en väldigt lång stund...ja så pass länge att varmvattnet tog slut nästintill!

I bland då jag sjunker i måendet så kommer det upp bilder/minnen som får mig att känna mig smutsig och äcklig, så gjorde det i går...

Sedan kom en vän förbi och gjorde mig sällskap och kollade på film. Denne vän blev kvar till ny i morse och det var så skönt att bara få känna närheten från en annan människa. Han låg och kliade mig på ryggen länge länge och det är ju bara så skönt...och då kunde jag slappna av.
Det är rätt skönt med en manlig vän som kan ge närhet och beröring utan att för den skull ha en tanke på sex!!!
Med beröring menar jag ju detta med att klia på ryggen tex...ÄKSKAR ATT BLI KLIAD PÅ RYGGEN!!!

Han åkte hem nu på morgonsidan vid 8 så då klev jag upp och slängde igång en tvätt och drack kaffe.

Känner nu att migrän är i antågande så jag ska ta migränmedicin och sen lägga mig på sängen en stund faktiskt och hoppas på att få slippa ett riktigt migränanfall för det vill jag INTE få i dag.

Guldkornen blev hämtade utav sin pappa vid 19 tiden och de hann bara åka ett par meter då "kabanget" kom...eller vad man ska säga? Då spänningarna släppte...då jag TILLÄT dem släppa.
Nu är klockan 10 i 9 och det har börjat lugna ner sig så det blev ett rätt kort "kabang"...tack och lov!

Har suttit och funderat en hel del om mitt hem, det är så mycket jag vill göra men det finns även sånt som måste göras och ingenting kommer kunna bli gjort...inte som det ser ut nu i alla fall. Måstena som är behöver egentligen göras innan vintern men det kommer inte att kunna ske så jag vet inte alls hur detta kommer att gå. Ska ha en JÄVLA blåtur om det är hållbart över den vinter som kommer och jag kanske kan fixa det till våren men tur och jag är liksom inget som kommer överrens direkt...är nog född med otur i mångt och mycket, fast det förstår, lite tur har jag väl också haft genom åren   

Det jag sedan VILL göra i mitt hem är att skapa ett harmoniskt sådant i ljusa färger och lite lantligt chabby chic stil...har ju varit väldigt mörk utav mig tidigare men nu vill jag få in ljus...både i mitt hem och i mitt liv.
Helst vill man ju göra allt på en gång men det vet jag ju att det inte går...men kanske kan jag börja någonstans, i något litet hörn...tids nog kanske jag finner ro och frid i detta helvetes hus...som det är nu finns varken eller...men det kanske har sin förklaring med tanke på allt som hänt i huset.

Vid 12 tiden ringde "lillsyrran" och frågade om hennes "troll" kunde komma till yngsta guldkornet och leka och självklart kunde hon det så de har lekt och haft sig i 4.5 timmar nu snart men snart är det dags att gå hem för henne för sista timmarna innan guldkornen ska till sin pappa vill jag det bara ska vara vi....klockan 19 ungefär hämtas dom och jag blir ensam :-(

Något som delvis blir välbehövligt eftersom jag då kan släppa på allt jag fått hålla inne nu...den riktiga efter reaktionen efter resan, möten och alla sår som på nytt rivits upp och nu ska återläka.

Känns som jag bland annat behöver avreagera mig och få släppa på en massa spänningar och gråta riktigt rejält...så som jag bara gråter då ingen annan ser eller kan höra.

Men det känns ändå i mammahjärtat var gång barnen åker från mig...

Finns en anledning till att guldkornen åker till sin pappa nu och det är ju detta att jag går ju i väntans tider...min väns hund kommer ju att få sina valpar vilken dag som helst nu och då hon ringer och säger att det är dags så åker jag dit. Och skulle det bli mitt i natten och guldkornen är hos mig skulle det bli svårt så det är av den anledningen de åker till sin pappa...

I dag har jag slängt ihop en rabarberpaj också så det blev paj till fika i dag för mig, barnen, lillsyrran, hennes troll...en kompis kom förbi också men han var storbjuden och tog bara kaffe!

När lillsyrran var här så kom vi in på detta med arbetet och min uppsägning och även hon tycker det hela är väldigt fel. Hon har arbetat med mig, gått utbildning med mig och känner mig utan och innan kan man säga och det är jäkligt skönt att prata med henne om detta...även hon vet om detta med en person som år ut och år in får arbeta kvar trots sitt "missbruk" och fel hon begått inom jobbet...som inte heller har någon utbildning...hon får minsann jobba kvar hon!

Nä, jag blir bara så jävla förbannad...kanske borde jag göra som barnens pappa tycker jag ska göra, gå vidare med detta....jag har ju tid på mig än som sagt. Kanske ska ringa han jag pratade med på AD igen? Ja vi får se....

Har ju glömt att skriva att det finns människor som visat intresse för mig på sistone men jag vet inte vad jag ska säga eller tycka om det...det vore ju väldigt lätt att försöka inleda något "bara för att" men det funkar inte.
Jag HATAR att vara ensam och saknar verkligen att ha någon intill men det måste ju kännas rätt också, på alla plan...och det gör det inte med någon utav dessa människor, tyvärr kanske man får säga.

Den ene säger att hans förhållande är över, att de ff umgås men bara är så kallade "kk" nu och inget mer...men det tror jag inte på.
Den andre är fin på många sätt men då stör jag mig på en sak/egenskap hos denne så det känns fel...men bilden kan ju ändras?
Den tredje är rätt nyseparerad och har det lite trassligt runtom sig och mår stundtals rätt taskigt vilket jag inte kan ta nu då jag har det trassligt själv och inte mår så bra jämt.
En fjärde finns också men denne bor för långt bort så det är inte ens att tänka på.

Men jag kan ju säga att det känns rätt ok detta med att folk visar sitt intresse för en sån som mig...någon gång hoppas jag det blir och känns rätt igen och att jag kan känna lycka fullt ut igen.

Japp, knappt 2 timmars sömn blev det denna natt och jag känner mig kräkfärdig utav denna brist på sömn snart!
Jag har ju som sagt förvisso sömntabletter att ta vb men som sagt...inte läge precis.

I dag skiner solen i alla fall så dagen kanske kan få kännas lite lättare nu i alla fall. Många människor blir ju oerhört påverkade utav hurdant vädret är och jag är en utav dessa människor, så i dag kanske det kan kännas lite lättare...

En del tycker att jag är snäsig i mina svar på kommentarer har jag sett men det kanske finns en anledning till det. Är någon snäsig/otrevlig mot mig då kan man räkna med detsamma tillbaka för jag har slutat ta skit, tiga och suga åt mig allt...så gjorde jag tidigare men nu kan jag svara för mig, något jag för övrigt lärt mig genom bla KBT:n.

Får väl se i september då jag träffar de på affektiva igen vad de har att säga om mitt skrivande, hittills har de inte haft något att anmärka på iaf och lär väl så ej heller ha då. Men jag antar väl att det finns de bland er som inte tror att min blogg läses och gås igenom vid mina samtal? Att detta faktiskt är ett sätt att bearbeta och få ur mig saker och ting.

Sen kan jag berätta att det är många som även ger mig cred för allt detta...för bland alla otrevliga mail jag fått finns även tacksamma människor och det värmer! Det finns de som känner igen sig i saker och ting och det känns skönt att veta att man inte är ensam om att må skit och dras med saker och ting...även om jag ogillar att det finns fler som har ett helvete stundtals.

Kram till er, ni vet vilka ni är....stå på er och var ärliga mot er själva och er omgivning.

För min del verkar det dock som att jag ska sluta vara ärlig och öppen om hur livet är...kanske man ska återgå till att bli den där tysta och grå musen igen?

NO WAY!!! Glöm det....den musen är död!!!

Låt mig vara så som jag är.
Älska mig för den jag är sjunger ainbusk singers....jag vet att jag duger och är lika värdefull som alla andra. Sluta nedvärdera mig för att jag mår skit emellanåt...ni är inte jag!
Jag försöker så gott jag kan, tro inget annat!!!

i vanlig ordning...så som de senaste veckorna...ni tror inte detta med sömnen tär på en?!

Och jooo, jag har sömntabletter att ta vid behov men dels så har jag inte kunnat löst ut dom eftersom försäkringskasshelvetet inte gjorde någon utbetalning i juni månad (och det fick en ju att sjunka)...och sedan är det ärligt inte läge att ha sömntabletter hemma just nu heller om man säger så...kaoset inombords måste lägga sig först.

Så pass kontroll har jag över mig själv i dag...det hade jag inte då jag var riktigt sjuk i själen.

För jag vet att OM jag skulle göra något utav det jag gjorde då nu...ja då skulle det nog leda dit jag ville då...för så pass förstörd och skör är jag invärtes...men även där finns det de som misstror mig.

Jag blir faan ifrågasatt om allting...inte klokt att man ska behöva försvara sig eller svara för sig i allting...inte bara IRL utan även här. Ifrågasätt inte mitt mående har jag skrivit upprepade gånger men likt förbannat så ifrågasätts jag och får skit och nervärderas.

MEN TACK FÖR FAAN !!!

Om nu det finns någon som tror att jag vill må så här så kan jag säga DRA ÅT HELVETE på en gång!
Ingen vill väl må dåligt i varken kropp eller själ? Alla vill väl må så bra de bara kan, eller?!
Så även jag, kan ni tänka er!?!

Och till er som tror att jag sitter och tänker på mig själv och tycker synd om mig sjlv så kan jag upplysa er om att jag enbart vid ETT tillfälle har tyckt synd om mig själv sedan 31 september 2009 och det var en dag i mars månad 2010 då jag låg inlagd och ångestattackerna avlöste varandra oavbrutet i stort sett ett helt dygn och jag hade sekundvak på mig....det var jävligt jobbigt och det är ENDA GÅNGEN jag sagt att jag tyckt synd om mig själv.
SITUATIONER däremot har varit synd....olika situationer och händelser...de har varit synd.

Jag har även sagt åt de personen som sagt att de tyckt synd om mig att det inte alls varit det...så varför ni tror att jag tycker så, ja det fattar jag inte. Tror till och med att jag skrivit det vid upprepade tillfällen här i bloggen...men saker kanske är trögt att få in?!?

Och det här om att jag skulle tänka på mig själv...HAHA...jaa någon sådan människa har jag aldrig varit och kommer ej heller aldrig att bli...fråga det som känner mig vem som alltid var den som fanns till för andra i tid och otid, som klev upp mitt i nätterna och åkte hem till någon av vännerna då de ringde och bad om hjälp/stöd då de mådde dåligt eller utav andra anledningar.

Ja inte var det jag som ringde till dom i alla fall.....för jag bad sällan om hjälp då utan var tyst och höll saker inom mig...och det är väl kanske så jag ska vara nu också...för att slippa få skit?! För tydligen är det fel att jag numera är en öppen människa som kan ta plats?! Som vill synas, som vill vara ärlig mot både mig själv och andra......

ALLT jag gör är uppenbarligen fel...

Kanske skulle jag lyssnat på vad en fd vän sa till mig en gång då jag mådde som sämst?

Kanske skulle jag lyssnat på vad barnens pappa sa till mig bara för ett par veckor sedan?
Skulle ni då fatta hur pass dåligt jag mår i bland?
Och det är som sagt inte enbart i själen jag mår dåligt i bland...min kropp har tagit skada och det känns av emellanåt...och även det gör jävligt ont!

Men du har väl ett toppen bra liv ett hus,snart en hund,körkort,bil,vänner,föräldrar,barn m.m m.m
Men dra på dig masken du för du mår ju så jävla "dåligt".Kamma luggen å skaffa dig ett jobb å träffa lite folk så du slipper sitta hemma å tänka på dig sjäv
Soliga hälsningar från en som inte kan se el förstå din misstro på dit liv

Har du läs svårigheter undrar jag?
Har man ett bra liv om man mår dåligt?

Om ens hälsa inte är bra, har man ett bra liv då?
Är livet bra då man är en trasig människa på olika sätt?

Ja visst, jag har ett hus....men det är ett hus där jag inte vill bo men måste eftersom jag inte har andra alternativ att välja på på grund utav olika anledningar. Ett hus där fönstren måste bytas ut innan det blir vinter + att en del annat måste åtgärdas innan vintern och det är ju lätt fixat va då man går på en sjuklön som ligger 10000 lägre än då man jobbade ?

Ja ev har vi snart en hund i familjen men mitt mående sitter väl inte i hunden...lika lite som det sitter i mina katter, mina vänner, mina föräldrar eller mina barn...måendet sitter i mig och måendet beror på saker och ting!

Sedan behöver du inte vara sarkastisk och nervärderande emot mig...för det är vad du är då du skriver

"Men dra på dig masken du för du mår ju så jävla "dåligt".Kamma luggen å skaffa dig ett jobb å träffa lite folk så du slipper sitta hemma å tänka på dig själv"

Du är också en sån jävel som ser ner på mig för att jag mår dåligt...men du kanske inte tror jag gör det? Du kanske skulle ta och komma hit och SE och HÖRA hur jag mår i bland...?! Och jag önskar du (och andra) kunde få KÄNNA också...

Kamma luggen gör jag varje dag lilla du och söka jobb...jaa hörru du, jag har nog sökt närmare 45 jobb nu sedan kommunhelvete sa upp mig men inte fått något så kom faan inte och tro att jag går hemma" bara för att"....en uppsägning som jag för övrigt skulle kunna ge både kommun och fack faan för om man bara orkade ta upp det som mål i AD....för både DO och representant från AD ser stora fel i uppsägningen...

Och sedan lilla "Linda", en sak till.....när jag sitter hemma så är jag själv det SISTA jag tänker på och har så alltid varit!

Men du är varmt välkommen hit så får du se och höra hur jag mår emellanåt...då kanske även du skulle kunna förstå.
Man kan ha ALLT, men om ens hälsa inte är bra....kan man ha ett riktigt toppenbra liv då?
jag kan tillägga att det finns saker som tagit skada hos mig från den tid då jag mådde som sämst...och det saker i min kropp...så mitt dåliga mående sitter inte enbart i "själen"...så betänk när ni...och DU...nu dömer mig...det är saker ni inte vet, ändå kan ni ge mig skit?!

Yngsta guldet kom till mig igen i dag.
Talade dock om för pappan i fråga i morse att jag mådde skit, både pga migränen och efterreaktionen utav resan som påverkade mig väldigt känslomässigt...men i vanlig ordning lyssnas det inte på mig och i vanlig ordning blev man nervärderad då man talar om hur man mår så från nu ska jag låtsas om som om allting är så bra och jag ska aldrig tala om då jag mår dåligt igen...blir bäst så men risken då är att det blir ett värre KABANG när det så sker.

Ska kanske börja stänga in mig igen och dra mig undan när jag mår skit ?...precis som jag gjorde då i början när jag började må skit...det blir ju SÅÅÅÅÅ bra det!?

Tror ni detta är kul eller? Alla ni som påpekar, pikar, pekar era fingrar, snackar skit etc etc....ni kanske skulle behöva känna på hur jag mår emellanåt....ni skulle få ha ett hjärta som skenar i väg i bland, era kroppar skulle domna bort, ni skulle få svårt att andas, ha ett tryck över bröstet, ni kanske skulle gråta så förtvivlat att hela ert inre bara skriker utav smärta?
Ni kanske tror jag vill må så här? Ni tror kanske att jag inte försöker göra något åt allt detta? VA!?! Nä, det är väl just därför jag fortfarande går till affektiva...för det är ju dit man går om man vill må dåligt va? Det är dit man går då man inte vill ta sig framåt? Va?! 

Jaa, jag är förbannad!
Jaa, jag är sårad!
Jaa, jag är frustrerad!
Jaa, jag är besviken!

Men jag drar på mig min mask av falskhet igen...allt i mitt liv är så bra, jag har ett riktigt roligt toppenliv!!