men jag ställer mig nu upp och vrålar....JAG MÅR SKIT!!!

Jag är ledsen, har "ont", jag gråter, ångesten gör sig påmind men än så länge har jag den biten under kontroll...det är inte så mycket på grund utav det som varit utan snarare det som är just här och nu.

Känns som om min kropp är på väg att ge upp eller vad man ska säga...känner inte igen det som känns :-(

Kan det vara en efterkommande biverkan utav vad allt skit ställt till med vad gäller mitt inre?

Är delar av min kropp på väg att slås ut igen? Kan det vara så?! Kan det bli så att dialys blir aktuellt igen...eller har detta också ett samband med min vitamin och mineralbrist.

Så JAG MÅR SKIT !!!

En sak är dock skönt....jag är hemma igen och på söndag kommer guldkornen     hoppas jag.