Onsdag och guldkornen är nu åter hos mig för ett par dagar framöver...men OJ så rädd och orolig jag blev då när yngsta guldkornet skulle komma med bussen från skolan och jag ser att inget guldkorn kliver av!!!

Ringer pappan i fråga och frågade vad han hade skrivit i hennes skolbok, hade han skrivit fritids eller att hon skulle åka buss till mig? Han hade skrivit att hon skulle åka buss till mig...ännu mer orolig blev jag då!

Ringde till fritids för att fråga om hon möjligtvis ändå råkat bli kvar på skolan men näää, inget guldkorn på skolan.

Ännu mer orolig.....slängde mig i bilen och åkte till skolan, träffade på hennes fröken som ju också blev orolig för hon hade ju följt med alla barnen till bussarna och hon hade varit med i busskön.

2 oroliga människor...

Lyckades få fram numret till bussbolaget som kör bussarna och de i sin tur fick efter mycket om och med tag på busschauffören till den buss som hon skulle åka med...och där sitter hon kvar på busses lillskruttan!

ÅHHHH, andas ut och gråta!!!

Åkte hem igen och inväntade att busses skulle komma tillbaka förbi här då han lämnat av alla andra barn och då när jag såg hon klev av bussen så släppte allt...och mamman grät av lättnad. Alltså HERREGUD sån oro man känner....en oro som nog bara en förälder kan förstå.

Frågade vad som hade hänt och hon svarade att busschauffören inte hade sett henne vid bakdörren utan bara åkt då han släppt av de andra barnen som bor häromkring vid framdörren!? Hon hade inte "hunnit"...och sen hade hon väl inte riktigt vågat gå fram på en gång eller sagt stopp utan halvvägs hade ett av de andra barnen gått till chauffören och sagt till....LILLA SKRUTTAN!!!

Så nu vet hon i alla fall att hon ska säga stop OM detta skulle hända igen eller inte sitta längst bak i bussen om de andra barnen som kliver av här sitter längst fram....ujujuj!!!

Dagens middag bidde ungsfalukorn och hemgjord pärstampa = gottigt!!! Och jag vet inte jag men jag tror nog antingen att jag skulle jobba i ett storhushåll eller så ha en större familj för då jag lagar man så blir det för ett helt kompani...men det är ju bra för då kan vi ha en "rest dag" längre fram :)

I dag har jag fått hem min ved också, äntligen, så nu är elpatronen avslagen och nu eldas det i stället...sprakar riktigt gott i spispannan just nu då jag sitter och skriver detta. Dock kanske jag gör så att jag slår på elpatron så den går igång vid 20 grader eftersom pannan inte håller värmen hela natten så det inte är utkylt på morgon då man vaknar....kommer iaf bli betydligt billigare el ett tag framöver nu. Sista räkningen var allt annat än kul kan jag säga...fy farao vad elen är dyr!!!

I kväll har jag varit med barnen på luciaövning i en grannby här där de ska ha luciafirande på lördag.

I morgon är det luciafirande på skolan och det är just äldsta tösens klass och yngsta tösens klass som är de klasser som kommer ha luciatåget i år så jag kommer ha både en tärna och en liten pepparkaksgumma i årets luciatåg.

Och blödig som man är så lär man väl ska fälla en liten tår under framförandet....ett par tjejer ur äldsta tösens klass ska göra en låt som garanterat kommer få läppen att darra "himlen i min famn" och den berör mig djupt pga en speciell anledning som ligger många många år tillbaka i tiden så vi får väl se hur många tårar som fälls, vem vet kanske det inte blir någon. Luciatåg berör mig i det stora hela för att se barnens ögon tindra och de framför dessa underbara sånger...jaa, det är rörande!

Har varit en dag med en hel del funderingar i dag och nu då barnen lagt sig så snurrade det på rätt rejält kan jag säga men jag kanske får lite klarhet i en del funderingar så småningom. Sedan har det vart både lite ilska och annat i luften även i dag och den som visste vad det hela handlar om skulle örstå mig men jag tänker inte ens förklara...jag har skrivit vad det handlar om i föregående inlägg, resten får vara osagt än så länge...det är känsligt nog i alla fall.

Ska väl försöka börja varva ner nu och komma till ro, har ju varit många nätter med massa sömnstrul och det börjar kännas av kan jag säga. Önskar bara jag kunde få finna ro och frid och att det blev ordning med saker och ting så småningom....sömnen går ju som sagt att få till med hjälp av mediciner och kanske är det läga att lösa ut de jag ju faktiskt har på recept för det går nog inte hur länge som helst att sova så sönderhackat och dåligt som jag gör och har gjort ett tag nu...man håller inte....