så var det ändå rätt så okej trots att det kändes väldigt tyst, tomt och ensamt sedan barnen åkt till sin pappa men nu känns det allt annat än okej...det sa bara KABANG så befann man sig under ytan.

Så ledsen att tårarna kommer, så ont inombords att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen eller vad jag ska ta mig till mer än att gråta och vråla ur mig allting här jag sitter...jag kan liksom inte sätta fingret riktigt på varför det blev så här nu men det beror väl säkerligen på en rad med saker....dåtid och nutid...

Den mänskliga kroppen är väldigt märklig egentligen...saker bara händer liksom?!

Och att försöka motarbeta...det är lönlöst!

Antar väl att ångesten lär komma som ett brev på posten också nu sedan då detta kaos lugnat ner sig...kanske inte nu i natt men säkerligen under morgondagen. Har börjat lära känna min kropp och dess reaktioner rätt väl nu efter allt helvete som varit. Man vet att "okej, nu är det så här...då kommer det bli si och så"...visst, förväntansångest i bland kanske men oftast blir det rejäl jävla ångest.

"Men ge dig och ryck upp dig!" är det säkert någon som vill säga men OM det vore så enkelt så skulle jag aldrig ens hamnat i detta utan då hade jag gett mig och ryckt upp  mig så jag inte hade fått detta....och säkerligen hade alla andra hundratusentals människor som lider utav ångest/panikångest och depression också gjort det samma...men det är inte så lätt...det är tamejfaan inte lätt.

Alla är vi ju olika...och det är väl en jäkla tur...en del människor påverkas knappt utav saker som händer med dom och runtomkring dom. En del kan bara rycka på axlarna och borsta av sig. Andra suger åt sig utav allt som händer med och runtomkring dem och bär det med sig....vi funkar olika...

Om man skulle ställa upp 5 människor bredvid varandra som varit med om en och samma händelse så skulle det ge 5 olika upplevelser...vi är olika!!

Jag har ända sedan jag var barn varit en sån som sugit åt mig allting och burit saker inom mig...kanske just därför jag hamnade i detta jävla helvete som varit och stundtals är...önskar jag kunde finna svaren på allt. Kanske dags att prova på hypnos igen...och backa...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

tiden rusar iväg alldeles för fort och jag hinner inte riktigt med...vad skrev jag sist nu då? Jo, växthusbygge....det står klart nu och vi har börjat fylla det. I nuläget har vi 1 paprikaplanta, en gurkplanta, dill och 11 sorters olika tomater (ja...

Då var det dags för ännu en vecka då...veckan som varit sprang iväg i ett rasande tempo och helgen som var likaså.I helgen var det bara yngsta dottern som kom till oss eftersom den äldsta skulle hitta på något tillsammans med några kompisar... I lö...

I dag är det 1 vecka sedan ditt liv tog slut och saknaden river än i mitt bröst...mitt fyrfotabarn, min prins.Tårarna som fallit senaste veckan har varit många och än är de inte slut. Tittar ut genom fönstret till altanen och väntar på att du ska s...

I fredagsnatt gick det hål i mitt hjärta...Min prins, min heliga birma Emil finns inte längre kvar hos oss... Strax efter klockan 23 i fredagskväll så knackade det på dörren och min sambo gick och öppnade...tog ett bra tag innan han kom in och jag ...

så ringde min läkare och talade om att det fanns inga avvikelser i mitt blod så då kan en sak uteslutas i alla fall....TACK GODE GUD!!!   #provsvar #lättad #tacksam ...