M

10 juni 2012 20:51

Med tanke på hur mycket du säger dig älska *hjärtat* blir jag förvånad över all skit du pratar om honom och hänger ut honom här i tid och otid! Du borde fundera på talesättet: Behandla andra som du vill bli behandlad själv.....Och så hänger du ut honom och han har uttryckligen BETT om att få slippa det. Du är respektlös! Och förhållanden tar slut, tänk om man skulle springa till familjerådgivaren så fort det inte funkade med nån..vojne vojne...Och så blandar du in barnen. Ha din hjärtesorg för dig själv och lämna dom små stackarna utanför! Men ÄN en gång har du inte fått din vilja fram och då ska dom runt dig behandlas som skit. Jag vet du inte vill höra men SKÄRP dig!!

AME

11 juni 2012 00:36

Till att börja med lilla M så var det JAG som valde att lämna vårt förhållande på grund av att han gjorde OSS illa!
Så hjärtesorg är det definitivt INTE!
Även om jag tycker om honom men se gränsen mellan kärlek och hat är trådfin i bland...hjärnan säger en sak och hjärtat en annan, i detta fall var det hjärnan som sa LÄMNA HONOM medans hjärtat ville ha honom kvar.

Du...du vet inte hur han har behandlat mig. Hur mycket skit han sagt om och till mig eller hur ILLA han gjort mig och mina barn....psykiskt!
För det är psykiskt då en människa gång efter gång fortsätter med sådant man bett denne om att sluta med....psykisk misshandel tamejfaan!

Alla löften, lögner...ok, jag skiter i dem men när det ljugs för mina barn, då kommer mammainstinkten fram!

Jag behandlar honom så som han behandlar mig nu...

Han bad om att inte skriva om VÅRT privatliv....men se nu har vi inget sådant så då skriver jag vad faan jag vill!!

Och respektlöst....det är vad han är!

För är det inte respektlöst att lämna 2 barn med en massa frågor...är det inte respektlöst att lova barnen att de ska göra saker fastän det är över mellan han och mig...och sedan skita i barnen helt och hållet...är inte DET respektlöst? Som tex att lova komma på matcher men skiter sedan i det helt och hållet....
Som lovar att de ska åka och fiska men sedan inte hör av sig till dem...

Är det inte respektlöst att säga sig älska någon/några men inte finnas där för dom?


Och familjerådgivning...vet du vad en sådan är till för mer än att hjälpa de som lever i ett parförhållande? Nej tydligen inte men ta för faan reda på det!
I detta fall är det liksom för att få honom att fatta vad han gjort och gör mot barnen...inte mig/oss.

Och du...har du barn?
Godtar du att någon sårar dina barn?
DET gör inte jag!

Det är liksom inte JAG som blandar in barnen, de är 11 och 6 år och har egna hjärnor och hjärtan att tänka och känna med...de kommer med sina frågor (speciellt det yngsta) och funderingar och jag kan inte svara på dom...och då jag försöker få hjälp med att ge dem svar så går han inte att få tag i så han själv ska kunna få förklara...när jag slagit nummret åt yngsta guldkornet har hon gång på gång bara hört hans jävla telefonsvarare.

Han ska INTE såra mina barn.....han har funnits i deras liv i 22 månader och ur ett barns liv kliver man inte bara hur som helst!

Och vem är det i det hela som behandlats som skit? Ja inte då han i alla fall....jag gav han ALLT under våra 22 månader, allt och mer därtill!

Han sög ut mig på pengar jag betalade ALLT, han ville inte finnas som ett stöd då jag blev slagen utan var då ute på krogen och drack öl, jag satte in pengar på hans konto för att han lovade han skulle komma och hälsa på mig då jag var på österåsen i höstas men vad gjorde han...jo stannade hemma och söp han valde spriten framför mig vid flertalet tillfällen, han svek barnen och mig på julafton fastän han året innan lovade att det skulle vara VÅR jul, han utnyttjade mig och mina känslor....så VEM blev behandlad som skit?
Han fanns inte där som stöd då jag gjorde abort med vårt barn utan det sket han totalt i...så VEM blev behandlad som skit??

Jag har kunnat lämnat honom för länge länge sedan men om man älskar någon så hoppas man ju in i det längsta...men nu sa hjärnan i från men hjärtat älskar ff.

Du M, är du kanske närstående till honom...isf öppna ögonen och få han att söka hjälp! Ta tag i allt det han bär inom sig....han kan inte älska någon förän han lämnat det gamla. Han staffade mig under alla månader för det en människa gjorde mot honom för över 18 år sedan...då har man problem!

Så kära lilla M....det är inget skitsnack detta då det är hur saker ÄR och har VARIT...skitsnack är det då det ligger osanningar i det man säger....

Du vet ingeting som sagt så HÅLL KÄFT!!

Inga-Maj

11 juni 2012 11:25

Du ska inte vara med människor som suger musten ur dig. Energislukare kallas det.
Jag menar att du borde inte. Lämna honom!
Han gör dig inget gott. Han är inte bra för dig.
Det finns RIKTIGT fina män/killar där ute.
Ge inte upp. Ta ingen skit.

AME

11 juni 2012 16:44

Jag HAR lämnat honom, gjorde det för 3 veckor sedan...MEN jag godtar inte hans sätt gentemot barnen.
När man går ur ett förhållande bör ändå barnen få ha kvar en människa de älskat till viss del...han lovade dem vid mitt avslut att ta med dom och fiska och att han skulle ha fortsatt kontakt med dom...men då det inte går att nå honom så skiter han ju blankt i dessa 2.

Jag vet att det finns de som är värda min kärlek och har så fått sagt till mig från många sedan jag avslutade detta, främst från flertalet människor som känner oss BÅDA, som har SETT och VET...har fått mer komplimanger nu efteråt utav män än vad han någonsin gav mig och det suger jag åt mig :-)

Inga-Maj

11 juni 2012 17:50

Det låter som han inte håller vad han lovar vad det än gäller.
Du får berätta den hårda sanningen för barnen helt enkelt.
kram

AME

11 juni 2012 22:55

Ja egentligen borde jag väl det men det är hårt att se in i ett barns besvikna och ledsna ögon....
Det är MYCKET han lovat och ej hållt...ett löfte tog över 1 år innan det blev av...

x

12 juni 2012 08:33

Detta är min åsikt, så inget du behöver leva efter. Men jag har rätt att uttrycka den åtminstone...

Är det inte slut mellan dig och honom? Då är det dags att tala om för barnen, att han inte är värd deras tid och att han inte är att lita på alls! Och att dom har tur att ha sin pappa som bryr sig om dom. För rent krasst nu då, så är ju inte detta ex tvungen att stanna kvar i dina barns liv? Varför ska han måsta göra det? Och ja, det är tragiskt att han lovar en massa o inte håller det..men det är livets hårda skola, o du finns där för dina barn, även i svåra stunder. Alltså är det nu din uppgift att tala om för barnen att han inte är att räkna med längre..sitt inte o göd dom i deras besvikelse o håll den levande! Det är ju inte snällt mot dom från din sida heller! Och jag kan inte förstå, att en mor vill ha en sådan människa kvar i barnes liv! Han har ju uppenbarligen svikit gång på gång på gång..är det något att sträva efter , att behålla honom i dina barns liv? Nej nej, är du ute efter att skydda dina barn från besvikelser, så drar du ju inte in honom i deras liv igen!

Och hur skulle det se ut, om man nu skulle h några ex som fått träffa sina barn? Ska man då kräva av dom att alltid vara en del av våra barns liv?! Så funkar det väl inte ändå? Dom träffar väl nya partners nån gång. o då skulle nog inte den nya gilla att mannen i fråga har ett helt gäng ungar, som inte ens är hans, på släptåg?

Och för övrigt så skulle då aldrig JAG följa med ett ex på någon rådgivning! Bara om det gällde barnens egen pappa, o man inte kan komma överens om barnen..men inte ett ex, som egentligen inte har några skyldiheter till dina barn! Visst, en idiot lovar ett barn saker o sen inte håller det...men nu är det ju så, o då är det din uppgift som mamma att få dom att komma över det sveket..inte göda det, så det ska sitta kcvar ordentligt! Tragiskt är det, om du nu utnyttjar barnen, för att du själv vill ha honom kvar i ditt liv...för du kan ju inte med gott samvete hävda, att du vill att barnens ska ha honom i deras liv, när han t o m har misshandlat er alla psykiskt..det säger du själv att han gjort!

Tycker du att han ska få chansen att göra det igen då eller?
Nä, det finns inga ursäkter till att du vill ha honom kvar i dina barns liv! Va en mor utan förbehåll, sätt dom före dej själv..det är då det blir riktigt! Barn kommer väl alltid stöta på människor som kommer att svika...tyvärr..då är vi föräldrar där för att hjälpa dom bli stakare o komma över det...inte se till att det riktigt ordentligt gnuggas in, så dom fortsätter att vara ledsen!

Och det här måste jag bara säga för att förtydliga...på vilket sätt skulle han vara skyldig att följa med på någon rådgivning efter ett avslut?! Ni har inga band alls mellan er..inga barn! För dina barn är dina..inte hans!

AME

12 juni 2012 09:02

Nej han behöver inte stanna kvar i deras liv men det var HAN SJÄLV som sa att han ville ha kvar barnen i sitt liv...det var HAN SJÄLV som sa att han ville vi skulle fortsätta göra saker tillsammans...det var HAN SJÄLV som ville vi skulle åka och fiska med barnen...så det är inte jag som vill, utan det var HAN!!

Och då är det väl väldigt märkligt att han håller sig undan dom tycker jag...eftersom löften är löften och speciellt kanske löften till 2 stycken barn?

Så KOM FÖR FAAN inte och påstå att det är JAG som blandar in barnen i allt detta...och detta med rådgivning kan jag tala om vad det är kanske?!? Kopierar från deras hemsida:

Till rådgivningen kan ni vända er om:
Ni är vuxna och har svårt att prata med varandra.
Om ni undrar vart känslorna tog vägen.
Om det sexuella samlivet inte fungerar bra.
Om en av er har hittat en annan.
Om ni grälar alldeles för mycket.
Om ni funderar på att skiljas.
Om du/ni är styvförälder och skiljs.
Om ni har bildat ny familj och det är svårt att vara styvförälder.
Om ni gått ur ett förhållande men har svårt att samtala efteråt.

Vi kan:
Hjälpa er att lyssna och tala med varandra på ett mera tillfredsställande sätt.
Hjälpa er att lättare förstå och acceptera er själva och varandra.
Tillsammans komma fram till vad som hindrar er från att lösa era problem och konflikter.
Uppmuntra och stödja er i arbetet med att komma tillrätta med svårigheterna.
Få en fungerande relation er emellan efter en separation.

Så DET är vad rådgivningen är till för...

Och ÅTER igen...jag påverkar inte mina barn ett dugg i detta...de har egna hjärnor och hjärtan...jag är bara deras mamma och som mamma vill man inte se dem ledsna och besvikna.

Har du barn? Då torde du fatta....
Mina barn ÄLSKAR honom...finns väl inget fel att vara vänner ellöer ha en vänskapsrelation? När det var HAN som ville det dessutom.....

Och du...barnen har varit nummer ETT från första stund de föddes, våga faan inte påstå annat!

Inga-Maj

12 juni 2012 09:16

Signaturen x har faktiskt rätt tycker jag. Även om han nu VILL ha kontakt med dina barn så borde du säga nej.
Dina barn blir inte besvikna länge. Ta ut som själv på en fisketur.
Visa att du kan själv.
Tala om för barnen att vissa personer är inget att lita på & att ni nu gått vidare utan honom.

AME

12 juni 2012 09:24

Men det ÄR svårt då barnen älskar honom så mycket...

x

12 juni 2012 09:29

Ja ja, det var han själv som ville, men nu håller han ju inte det! Därav är det väl din uppgift att se till att barnen inte blir sviken av honom igen!

Och ja, jag har barn själv...därför säger jag det jag säger! Jag skulle aldrig låta en sådan människa komma nära mina barn igen, o få chansen att såra dom igen! DET är ganska lätt att fatta tycker jag! Inte jaga någon som uppenbarligen skiter i vad han lovat!

O jag vet mycket väl vad rådgivning är, men bara för att du kopierade o ska försöka överbevisa folk, så betyder väl inte det att HAN vill gå bara för att DU vill gå?!

Och nej, man vill ionte se sina barn ledsna som mamma, självklart! Så varför inte se till att den mannen inte kan såra dom igen då?! DET är inte heller svårt att fatta!

Har ju sett på din blogg vad du tycker om dina barns pappas nya...men om det tar slut mellan dom nån gång, så har hon då rätten att fortsätta sin relation med dina barn då...om dom vill det, o du egentligen inte vill det? Ja, så måste du ju tänka i den situationen också då!

Och jag hävdar inte på något sätt att DU lägger in tankar i dina barns huvud om detta ex...MEN när dom tankarna kommer, så ska väl inte du hjälpa dom att jaga honom..du ska hjälpa dom att inse att han inte är värd deras tårar!

Och är nu vbarnen nummer ett..så gå på skolavslutningen!
Du är inte sjuk säger du...du har ingen diagnos, som till exempel social fobi eller dylikt...så då torde du klara av att gå på den, o sätta dina egna känslor åt sidan för en enda timme!

Det tycker jag...o låt mig tycka det! Du hugger så fort man inte skriver att man helt o håller håller med dig? Men nu vill att folk ska respektera DINA känslor? Du skriver flertal gånger att man ska behandla andra som man vill bli behandlad själv..Jaa?

Gäller inte det dig?

AME

12 juni 2012 12:21

Nu är det ju inte enbart för att jag önskar detta med rådgivningen utan återigen för att barnen ju vill ha honom kvar i sitt liv...och på frågan om det med mitt ex nya. Skulle det ta slut mellan dem och BARNEN vill behålla kontakt så visst ska de det...

Och beträffande skolavslutningen så är det inte bara att...vet du att man kan återinsjukna i en depression, att den kan väckas upp...tycker du det är något att riskera? Ja, barnen är mitt allt och kan du tänka dig att det är just därför som jag kanske kommer välja att inte gå...för rasar jag kommer deras lov inte bli så kul...så det är inte bara att...

Sedan har mina barn förståelse över att jag kanske inte kommer
så...

Du får tycka vad du vill, jag bara svarar utifrån mig och mitt...och jag behandlar dig som du behandlar mig...
Detta är ju trots allt mina tankar, känslor och funderingar...mitt sätt att få ur mig det som tynger.

mig

12 juni 2012 10:47

Kämpa för att hålla barnen borta från han, som hela tiden sviker och misshandlar er psykiskt. Om barnen mår dåligt av separationen så kanske det finns någon sim du kan ta dom till...som kan förklara.

AME

12 juni 2012 11:55

Jag förklarar ju det jag kan men på vissa saker finns det inga svar att ge...må dåligt så gör de ju inte utan är besvikna och ledsna mest.
Pratar gör vi...mycket...