Ja det kan gott konstateras att jag har verkliga sömnproblem för nätterna funkar inte snart för min del....sista omgången var det 14 nätter med sönderhackad och minimalt med sömn innan jag däckade utav och sov bra några nätter, nu är jag på natt 4 med taskig sömn...undra hur många nätter det blir denna gång och hur många sådana klarar ens kropp egentligen av innan den brakar samman?! För det vet jag att den gör...förr eller senare.

Ja i natt då jag inte kunde sova så tog jag i alla fall bilen och bagav mig ut och åkte en sväng för att skingra tankarna i hjärnkontoret och för att spela musik på hög volym....ett sätt som får tankarna att skingras....åkte förbi den hemska olycksplatsen och tänder där ett ljus för de 2 omkomna och deras alla anhöriga. Många ljus brann där på plats, många var de brev & kort som låg där, många gosedjur, foton och blommor...det är hårt att riktigt ta till sig en sådan här sak, på en sådan här "liten" by med närliggande orter blir det ju som så att alla vet vilka alla är och lite utav att alla känner alla...att tända ljus känns lite fjuttigt men är ändå ett sätt att visa sin delaktighet i sorgen och saknaden.

Efter nattens åktur var det ju inte direkt lättare att somna men lyckades väl få i hop åtminstonde 1½ timmes sammanhängande sömn...vet att det är för lite men vad ska man göra? Alternativet att börja ta sömntabletter igen känns inte så frestande kan jag säga...har liksom fått nog utav sådant och får kräk känningar bara jag tänker på att stoppa i mig en sådan...men jag kanske måste gå och lösa ut dem? Har ju insomningstabletter att ta också och dem har jag tagit vid ett par tillfällen då sömnen strulat men de hjälper inte och jag vill inte öka på dosen känns det som innan jag rådgjort med min läkare. Har fått en ny tid på affektiva nu den 26e så jag får ta upp detta med honom då...

I dag ska äldsta guldkornet till frissan för klippning och färg. Hon kommer få bestämma helt själv vilken färg hon vill ha och jag får väl bara hoppas att hon inte väljer typ turkost hår eller något sådant...har man lovat hon ska få bestämma själv så har man ju och pappan är utav samma åsikt så vi får se hur resultatet blir...

I morgonkväll är det ju skolavslutning och jag måste säga att klumpen i magen är ENORM....jag vill gå men vet inte om jag klarar utav det, om det är en så god idé. Så jävla svårt detta....risken finns ju att jag kommer störta ut ur kyrkan och bryta i hop eller något annat....så känsligt är det liksom...

I dag har de sommarfest på förskolan också och sedan har det yngsta guldkornet bara morgondagen kvar där för i höst börjar hon skolan...fy vad tiden går....

 

Inga-Maj

12 juni 2012 09:21

Om man är blyg eller liknande & ska göra saker som man är blyg för kan det hjälpa att man inom sig låtsas att man är ngn annan person.
Kanske det skulle kunna hjälpa dig på skolavslutningen.

Jag vet att jag kommer med lätta lösningar på dina svåra problem men jag försöker bara hjälpa det lilla jag kan. :-)

AME

12 juni 2012 09:24

Är väl mest RÄDD...

 

Inga-Maj

12 juni 2012 11:17

Tänk dig då att du är en person som inte är rädd.
Tänk dig att du är värd jättemkt. Dina barn & dina vänner älskar dig.
Du har mest rätt av alla att vara i kyrkan för att se dina barn.
Bry dig inte om nåt annat runtomkring.
Låtsas för den stunden att du verkligen inte bryr dig.
Var stark för dina barn.
Du kommer fixa det & du kommer känna dig som supermamman efteråt! :-)

AME

12 juni 2012 11:51

Tack :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

tiden rusar iväg alldeles för fort och jag hinner inte riktigt med...vad skrev jag sist nu då? Jo, växthusbygge....det står klart nu och vi har börjat fylla det. I nuläget har vi 1 paprikaplanta, en gurkplanta, dill och 11 sorters olika tomater (ja...

Då var det dags för ännu en vecka då...veckan som varit sprang iväg i ett rasande tempo och helgen som var likaså.I helgen var det bara yngsta dottern som kom till oss eftersom den äldsta skulle hitta på något tillsammans med några kompisar... I lö...

I dag är det 1 vecka sedan ditt liv tog slut och saknaden river än i mitt bröst...mitt fyrfotabarn, min prins.Tårarna som fallit senaste veckan har varit många och än är de inte slut. Tittar ut genom fönstret till altanen och väntar på att du ska s...

I fredagsnatt gick det hål i mitt hjärta...Min prins, min heliga birma Emil finns inte längre kvar hos oss... Strax efter klockan 23 i fredagskväll så knackade det på dörren och min sambo gick och öppnade...tog ett bra tag innan han kom in och jag ...

så ringde min läkare och talade om att det fanns inga avvikelser i mitt blod så då kan en sak uteslutas i alla fall....TACK GODE GUD!!!   #provsvar #lättad #tacksam ...