men det var en väldigt orolig natt i natt också.

Dessutom hade jag sådana myrkrypningar så jag höll på bli tokig och som om inte krypningarna vore nog så har jag även haft lätt sendrag till och från i vänstra baksidan av låret.

Drömt har jag gjort också de kosta stunder jag sovit, konstiga drömmar...drömmar som gjort att jag vaknat både skrikande och gråtande...fattar inte varför det ska vara så här  

Lyckades i alla fall somna till någon timme på morgonkvisten så det kändes rätt okej ändå när jag vaknade där vid 11-11.30 då jag klev upp.

Ångesten har lyst med sin frånvaro i dag tack och lov...men jag har i vanlig ordning gråtit en hel del, borde fasen vara uttorkad vid det här laget!!

Pratade med affektiva i dag också...hade ju en tid med min läkare där i går men eftersom han var sjuk så ska jag få en ny tid och det var därför jag ringde ner till dom, för att berätta om hur läget är. Har även mailat min läkare också om hur det varit och är så att han är medveten om det då vi träffs. Känns rätt bra att kunna ha den kontakten mellan de gånger jag är dit på samtal.

Ja vad har jag sysselsatt mig med i dag då? Ja i vanlig ordning så har jag kört en tvätt och tagit reda på en...jag har lagt in lite texter och dikter på datrn i från det jag har liggande som jag har skrivit...vill ju försöka samla i hop allting på ett och samma ställe så nu lägger jag in allt på ett usb minne. Förhoppningen är ju att jag en dag ska kunna tonsätta de texter jag skrivit och kanske göra något med alla de dikter jag skrivit under åren...det är en hel del kan jag säga.

Vidare har jag funderat lite om livet i allmänhet...och det var väl där gråten kom...minnen & känslor i vanlig ordning som framkallar dessa tårar och gråt...och får mig känna en förtvivlad känsla utav sorg.

Jag vill göra så mycket  men det finns inga resurser till det jag vill göra...men med TIDEN ska jag göra så mycket jag bara kan utav det jag vill. Sedan allt det jag hoppas på...ja det fortsätter jag hoppas på, ännu ett tag...hoppet sägs ju vara det sista som överger människan och än lever jag!

Minnen ja...jag har ett kroppsligt minne som jag ser varje dag. Ett minne som i sig gör ont, spänner, kliar, svider och värker som f-n... ett minne av saker som hänt och varit.

Smärta jag både känner OCH ser varje dag....inget jag åsamkat mig frivilligt om nu någon tror det...