Ja så brukar just onsdagar kallas för...varför vet jag inte, någon som vet?!

När jag var yngre var det ett väldigt festande och partajande...fredag, lördag, söndag och just onsdag.

Fattar inte hur man orkade! Fasen nu är man helt däckad om man går ut och har kul EN kväll...då var man ut på något FYRA dagar i veckan...ja inte varje vecka men ofta i alla fall.

Nu är det länge sedan jag var ut på något...sist var i början av november då jag och en kompis var ut på disco.

Hmmmm...tror nog det får vara dags för lite disco snart igen...ÄLSKAR att dansa...dricka kan jag vara utan men just disco...KUUUUUUL!!!

I går var det ju fettisdag och som sig bör  åts det en semla här i huset...köpte och gjorde egna eftersom ingen utav barnen gillar de med mandelmassa i och köpa färdiga med vanilj i kostar ju hur mycket som helst...så det blev egna semlor med vaniljkrämsfyllning...och vi var inte snåla på fyllningen om man säger så...GOOOOTT !!!

I dag har äldsta guldkornet varit i väg och spelat med musikskolans orkester. Lokalen där de håller till ligger 4 mil härifrån så hon åker buss dit och hem men när hon åker dit så måste vi skjutsa henne 1 mil till den hållplats där bussen utgår i från. Lite tokigt  men vad gör man inte för sina barn?! Lite synd att lektionen inte är lagd på en tid som passar de bussar eller tåg som går härifrån...men som sagt, som förälder gör man allt för sina barn och hon vill ju få vara med i orkestern så.....bussen hem går dock hela vägen förbi här så då kliver hon av på plats.

2 nätter i rad har jag sovit väldigt oroligt och drömt en massa ledsamma och tråkiga saker. I morse vaknade jag och var jätteledsen...minns inte i detalj vad jag drömde men jag minns att det handlade om att jag födde barn....anledningen till min ledsamhet vet jag inte men kanske berodde den på att jag ju längtar så efter att få bli gravid och skapa liv än en gång. Min kropp är inte färdig på den biten ännu och i bland bara skriker det utav längtan efter ett till barn....och det gör stundtals väldigt, väldigt ont. Den längtan är ENORM.....och har funnits hos mig i stort sett ända sedan yngsta guldkornet föddes för snart 6 år sedan...längtan kan få mig att falla sönder i bland!!!

Extra ont gör det ju förstås nu då mitt ex ska uppleva den biten snart...han och jag som hade pratat om ett tredje barn men så avslutar han det vi hade bara pang bom....så det gör jävligt ont!!! Och jag är allvarligt rädd för mina reaktioner då den dagen kommer....jävligt rädd för det kommer kännas i hjärtat, mer än vad det redan gör...

Nu blir det natti natt här i huset...guldkornen sover så sött i sina sängar och jag hoppas mamman kan få göra det samma utan en massa drömmar och oro...GOD NATT ALLA !!!