men det har ju sina förklareliga skäl just nu om man säger så. Låg nog vaken till klockan var närmare 5 nu i morse och sov sedan fram till halv 9...hade behövt mer sömn eftersom jag ska vara chaufför åt 2 av mina kusiner nu i kväll men jag löste den biten genom att jag la mig och vilade (sov) 1½ timme nu mitt på dagen.

Har nog gråtit ur mig det mesta gällande detta med Magnus nu men visst faan känns det...jag hade ju han som en del i min framtidbild men nu finns inte den bilden längre. Nu är det jag och barnen...frågade äldsta guldkornet om hon blev ledsen nu då jag lämnat honom och hon svarade "lite"...då gjorde det ju givetvis ont i mammahjärtat men jag kan ju inte stanna kvar i något bara för barnens skull...för som sagt, när han gjort mig ont har han även gjort det samma mot dem.

Nej, nu är det jag och barnen...någon ny man kommer nog inte in i min bild än på ett tag nu känns det som.

Jag behöver bygga upp mig själv och få igen all den energi Magnus sugit ur mig, sen får vi se...men visst, skulle han med stort H dyka upp så vem vet?

Ska nu bara se till att få igen alla de pengar Magnus lånat utav mig under denna tid...11300 är det totalt men han tänker inte ge mig mer än hälften...men jag SKA ha igen dom! Man lånar inte pengar för att sen strunta i att betala tillbaka dom!! Det finns ju en annan väg att gå för att få igen dom och jag är nog villig att gå så långt bara för att...

Hade det varit 500-1000 kronor har jag väl kanske inte varit så på att ha igen dom...men 11300 är mycket pengar för en som inte har några.

Jag hade väl egentligen inga pengar just då han lånade dom heller men jag är ju en sån som försöker i den mån det går också har jag själv fått dra in på något. Bara semestern för hans del kostade 3500 spänn...sen är det 1500 vid ett tillfälle...1000 vid ett annat....400 en gång...250 en annan...jag har köpt cigg åt han...öl...mat... etc etc...det blir jävligt mycket pengar + att han LOVADE mig 5000 för över 1 år sedan, pengar jag skulle få för att kunna unna mig något...jo TJENA!!

Löften, lögner!!!

Nej usch och fy faan...måtte han sitta och mögla i sin inrökta lägenhet....

Låter kanske starkt sagt men så känns det just nu...för det är ju det han föredragit framför OSS!

I dessa 22 månader så har vi kanske varit tillsammans typ 6-7 månader TOTALT om man räknar i hop tillfällena.

VA...är det riktigt det?!

Är ganska säker på att allt detta kanske kommer att sjunka in hos honom om ett tag och kanske ångern kommer för honom då men se då är det för sent...jag har gett honom så många chanser, FÖR många chanser och det i nästan 1 års tid...

När han inte fanns som stöd och tröst då jag hade fått en smäll för 2 helger sedan...det var nog där jag bestämde mig för att bryta...för bryr man sig inte ens när ens partner blir slagen...ja då är det något som står fel till i skallen på en!

Nog om honom...

Nu ska jag ta och packa i hop lite kläder och strax åka och hämta min ena kusin för vidare avfärd till hennes syster (min andra kusin) där de ska sitta och "ta sig nån jävel" innan vi sedan styr vidare till Sundsvall och 40 års fest...
Jag ska låna duschen och fixa till mig där medans de börjar sin lilla förfest...på så vis slapp man elda i dag också ;-)