så jag tänkte jag kunde flika in ett inlägg kring denna och berätta hur det gått hittills...

Den dag som jag gick till min vårdcentral och bad att få en remiss till att genomgå en gastric by pass operation visade vågen 169 kilo, detta är det jag vägt som allra allra mest dessutom.

Hade inte jag tagit detta steg att be om operation så hade jag nog gått under på grund utav min tyngd tror jag.

Kvällen innan jag gick till min vårdcentral dammsög jag hemma och det slutade med att jag kröp på alla fyra då jag dammsög det sista rummet på grund utav att mina fötter gjorde så ont...det var den kvällen som jag bestämde mig för att söka hjälp med mina viktproblem en gång för alla....eller egentligen var det väl ett par kvällar tidgare då jag tröstätit tills jag nästan spydde som tanken på att göra en magsäcksoperation föddes men det var den kvällen som jag bestämde mig...

En gastric by pass operation är ju inte lösningen till ens viktproblem utan det är en hjälp till självhjälp skulle jag vilja kalla det eftersom det krävs att man själv får arbeta med det livet ut...det krävs att man ändrar det matbeteende man haft eftersom man faktiskt kan äta upp sig till samma storlek igen och då är ju operationen helt bortkastad.

Det krävs livslångt arbete för den som genomgår denna operation om man vill ha ett livslångt resultat.

Man behöver ta tillskott i form utav vitaminer och mineraler livet ut och operationen kan medföra komplikationer precis som alla operationer kan. Och man måste livet ut tänka på vad man äter och hur man äter....så operationen är alltså inte lösningen för ens viktproblematik, det är bara en hjälp till självhjälp.

Operationen har gjort att jag hittills har tappat 97 kilo och livet har blivit ett helt annat nu än då jag var stor. Jag har mer ork, jag orkar i dag leka med mina barn, tidgare såg jag ALLA aktiviteter som jobbiga. Nu åker jag med glädje pulka med mina barn, jag går med glädje till badhus och till badstränder med mina barn...jag orkar utföra hushållssysslor utan att krypa på alla fyra på grund utav värkande fötter...jag kan gå på promenad med lättare steg och för att jag vill. Tidigare ville jag inte...tidigare var minsta lilla jättejobbigt.

Jag har gått från storlek 58/60 till storlek 40/42...från storlek XXXXXL till M ( i vissa fall funkar tom S)

Livet har blivit lättare på så många sätt MEN jag önskar att jag hade vågat ta steget mot en magsäcksoperation tidigare...det kanske hade kunnat besparat mig en hel del smärta och det hade kunnat gett mina barn en aktiv mamma mycket tidigare.

Jag valde att genomgå denna operation fastän jag var deprimerad och mådde dåligt pga separationen från mitt livs kärlek och mina barns far och den påverkade mig rätt negativt just då för eftersom kilona försvann från min kropp, desto mer tappade jag bort mig själv...jag försvann någonstans däri min depression, på mer än ett sätt...kanske skulle jag skjutit på operationen tills jag kommit på fötter med saker och ting? Kanske hade jag inte behövt bli så sjuk som jag blev.....men jag är ändock glad att jag tog steget och gjorde denna operation.

Jag har tappat 97 kilo...i från att ha vägt 169 kilo för 2½ år sedan så väger jag i dag 72 kilo.

Viktnedgången har ju medfört att tyngdlagen gjort sitt på vissa ställen på min kropp...det är inget som stör mig direkt men visst, hade jag möjlighet så kanske jag skulle fixa vissa delar MEN jag får väl lära mig acceptera mina "vingar" och annat...hellre det än att bli så som jag var.

Ska väl försöka träna upp min kropp så sakteliga, i och med att jag tappat vikt så mycket och så snabbt så har ju även musklerna i kroppen förtvinat. Att gå och köra styrketräning pang bom är helt uteslutet, det fick jag tillsagt utav sjukgymnast. Det som krävs nu är att jag börjar bygga upp mina kropp och mina muskler från grunden...en sjukgymnast presenterade något som kallas för "funktionell grundträning" för mig och det är väl där jag skall börja....har bara inte kommit mig för ännu på grund utav diverse anledningar.

Tja, det är väl vad som kan sägas om min magsäcksoperation....kom gärna med fler frågor och undringar :-)

Fotot ovan är ansiktsbilder på mig, det skiljer ganska exakt 97 kilo mellan bild 1 och bild 3...cirka 45-47 kilo mellan bild 2 och 4.

Bild 1...72 kilo.

Bild 2...75 kilo.

Bild 3...169 kilo.

Bild 4...ca 122 kilo.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

tiden rusar iväg alldeles för fort och jag hinner inte riktigt med...vad skrev jag sist nu då? Jo, växthusbygge....det står klart nu och vi har börjat fylla det. I nuläget har vi 1 paprikaplanta, en gurkplanta, dill och 11 sorters olika tomater (ja...

Då var det dags för ännu en vecka då...veckan som varit sprang iväg i ett rasande tempo och helgen som var likaså.I helgen var det bara yngsta dottern som kom till oss eftersom den äldsta skulle hitta på något tillsammans med några kompisar... I lö...

I dag är det 1 vecka sedan ditt liv tog slut och saknaden river än i mitt bröst...mitt fyrfotabarn, min prins.Tårarna som fallit senaste veckan har varit många och än är de inte slut. Tittar ut genom fönstret till altanen och väntar på att du ska s...

I fredagsnatt gick det hål i mitt hjärta...Min prins, min heliga birma Emil finns inte längre kvar hos oss... Strax efter klockan 23 i fredagskväll så knackade det på dörren och min sambo gick och öppnade...tog ett bra tag innan han kom in och jag ...

så ringde min läkare och talade om att det fanns inga avvikelser i mitt blod så då kan en sak uteslutas i alla fall....TACK GODE GUD!!!   #provsvar #lättad #tacksam ...