Det blev ingen 80tals kväll för mig nu i kväll för här på eftermiddagen visade det sig att äldsta guldkornet fått feber bara pang bom och då kände jag att jag ville vara hemma i stället...för pappan i fråga gjorde det i och för sig ingenting i fall de kom till han eftersom de också var hängiga och sjuka där hemma så risk för att hon skulle smitta dom fanns ju inte men jag kände ändå att jag ville stanna hemma.

I stället har vi suttit och tittat på teve och haft lite chips & dip nu i kväll...var ju bland annat första delfinalen utav årets melodifestival och jaaa...jag vet inte vad jag ska säga men nog var det bättre förr?

Okej, YOHIO låt var en som satte sig på hjärnan och cookies`n beans är ju några jag lyssnat på tidigare och som jag tycker är helt okej men resten?!?!

Njäe, det var nog ändå bättre förr då man i varje land skulle sjunga på sitt eget språk...då var det schlager, nu vet jag inte vad man ska säga.

Kommer dock hålla tummarna för han YOHIO eftersom han dels är härifrån trakterna och sen vågar han ju verkligen sticka ut och vara den han är....så heja!!

Lördagen började med trötthet och huvudvärk...med största säkehet berodde den på spänningar för jag blev nämnligen rätt uppretad innan det att jag skulle försöka komma till ro och somna i går kväll och jag blev även uppretad i natt.

En del människor förändras aldrig och inte heller verkar de vilja förstå saker och ting...mer än så säger jag inte för detta är inget jag vill ödsla massa onödig energi på eller ens fundera kring...

Kan bara konstatera att jag är tacksam över att jag en gång kom till en punkt där jag såg mitt egna värde och tog ett beslut som gjorde att jag lämnade något som gjort att jag mått än sämre än vad jag egentligen kanske borde ha behövt gjort, något som gjorde att jag föll gång efter gång efter gång...önskar bara att jag hade kunnat kommit fram till det beslutet tidgare än vad jag gjorde men men....det ligger bakom mig nu sedan länge och jag tänker inte försätta mig i en liknande situation igen!

Jag är värd något som är bra, jag är fasen värdefull, värd att bli älskad och omtyckt...inte bortvald och nertryckt!!!

Så, nu lämnar vi det...

I dag har yngsta tösen en kompis här och det är så roligt att höra deras prat, skratt och lek från övervåningen...nyss trodde jag hela taket skulle rasa ner, hahaha! Härligt med lekande barn...

Äldsta tösen ligger på sitt rum och sover, hon känner sig lite halvhängig och har gått an och nyst och hostat här på morgonen så jag anar att hon är på väg att åka på en riktig förkylning nu för det är inte likt henne att ligga och sova på dagen...älskade guldkorn <3

Fick en förfrågan i från en vän att följa med på 80 tals kväll i grannbyn nu i kväll och jag ska villigt erkänna att jag är jättesugen på det eftersom jag älskar 80 tals musik och sen har jag ju fått lite mersmak på detta med att omge mig och umgås med människor igen....men jag vet inte hur det blir.
Har skickat en förfrågan till barnens pappa i fall de kan komma till honom nu i kväll i stället för i morgon men ännu har jag inte fått något svar, antar det slutar med att jag får ringa för han har väl inte ens sett det skulle jag tro.

Skulle vara roligt att "skaka rumpa" till gamla godingar men som sagt...vi får se...

Fick besök utav mamma en stund här förut...det är rätt lustigt, hon går förbi mitt hus varje dag då hon åker på affären men det är sällan hon kommer in och jag har sagt hur många gånger som helst att hon ju kan titta in och få kaffe och så men det händer sällan. Var egentligen meningen att jag skulle fixat fika något här i helgen och att både mamma och pappa skulle komma hit men pappa är inte så pigg nu, ligger väl i någon form utav influensa han också. Får lite ont i magen ska jag villigt erkänna när jag hör att han är dålig...pappa är ju ingen ungdom längre och i bland funderar jag på hur länge jag kommer få ha min pappa kvar i livet. Man märker att han blivit gammal kan man ju säga.... :(