Ja i natt blev det inte mycket sömn kan jag säga.

Var vaken till halv 5 och pratade med hjärtat i telefon...i 3 timmar och 7 minuter pratade vi! Jag som aldrig brukar prata något länge i telefon annars men det fanns lite att prata om...eller egentligen finns det väl så mycket mer och vi hade säkerligen kunnat prata mycket mycket längre men...

Anledningen till att jag ringde upp var den att han skrev ett meddelande att han hade lovat sin suparkompis att komma upp till honom på nyårsafton...då blev jag smått förbannad och ringde upp.

Han firade inte julen med mig och barnen så vi skulle ju fira nyår tillsammans i alla fall och vi skulle göra det själva eftersom barnen inte är hos mig....att då få läsa att han sagt till sin kompis att det var okej att han kom till honom på nyårsafton blev bara för mycket!
och vilken kompis sedan då...en människa som bara kommer till Ånge för att supa...det är ett drickande från morgon till dess han däckar. VAD är nöjet i det? Fattar liksom inte hur man kan supa och hälla i sig en massa öl/sprit bara för att bli snorfull och dum i huvudet!

Men jag har nu sagt att han får stå för sina val och fundera över hur han väljer. Jag har talat om vad han kan förlora för jag har flera flera gånger påpekat att jag kanske inte orkar med detta så mycket längre eftersom INGEN förändring sker eller har skett...inte ens minsta lilla! Och ändå har det lovats gång efter gång efter gång...men det är ju bara en massa tomma ord och lögner!?!

Jag orkar liksom inte bli besviken och sårad hur många gånger till som helst...det kostar på för mycket psykiskt och stjäl så mycket energi utav mig. Alltså jag tycker om honom så mycket och jag vill ta oss framåt mot framtiden...jag vill inte stå på samma ställe och stampa!

Men väljer man att supa framför umgänge med de som älskar en...ja då kan man ju fundera...
Vad är min kärlek värd egentligen...betyder jag någonting överhuvudtaget...vad är jag till för egentligen?

Han kommer ju bara då jag har barnen hos mig...så har det varit i 1 ½ år...är det ett förhållande? Egentligen...?

Hur mycket ska man kämpa för kärleken? Ska man behöva be om att få kärlek då man är 2? Är det inte så att det handlar om att ge och ta? Är det inte så att diskussioner är ett måste i ett förhållande? Att prata är väl lite utav A & O...eller? Pratar man så behöver det inte bli sådana explosionsartade diskussioner när de väl kommer....det lustiga i det hela är att hjärtat aldrig vill prata, han vill inte dela med sig av sina tankar och känslor och jag har talat om att jag känner det som att jag står helt utanför hans liv.

Han förklarar det som så att han inte kan lita på någon...och att han inte kan göra det pga en sak som skedde typ 20 år tillbaka då han blev sviken utav en människa....och jag blir så förbannad...för jag är inte den människan...det har gått en evighet sedan dess. Vad faan, jag är Anna-Maria och det är mig han påstår sig älska...ska man inte dela sitt liv med den andre då?

Det är iinte hållbart om man går och är tyst och inte säger någonting...

Det lusiga är att jag alltid får höra sådana saker och annat så fort hjärtat har druckit...vilket han hade gjort i går och gjorde nu i natt...fattar heller inte vitsen med att sitta ensam hemma och hälla i sig en massa alkohol...vad får man ut av det? Gör det att man mår bra? Njäe...då lurar man sig själv...

Jag vet att min svärmor läser min blogg och det är bra tycker jag för då kanske de kan få en riktig bild av sin son...undrar bara om de tycker att han behandlar sin lilla familj på ett okej sett. För det är ju så barnen och jag ser det...vi är en liten familj. Barnen älskar honom och ser han som sin "bonuspappa"...jag ser honom som min partner...men VAD är vi i hans liv?

Livet måste ju få en mening...allt som varit har varit...den är NU och den tid vi har framför oss som man kan påverka och bestämma hur den ska se ut. Vad är det för liv om man sitter hemma jämt och knappt umgås med de man säger sig älska. Är det ett liv?

För mig är livet att vara tillsammans med de man älskar, skapa ett gemensamt liv, planera, se framåt. Fundera över vad som kan berika ens liv och rikta in sig på det...våga!!

Ja nu har jag skrivit hur mycket som helst om hjärtat men det finns massor att skriva men det vore väl att tråka ut antar jag...

Det blev ju inte så mycket sömn nu i natt som var som sagt eftersom vi pratade i telefon så länge. Tog en halv halva utav min sömntablett då vi slutat prata så jag fick i alla fall 3½ timmes sömn. Vaknade med samma huvudvärk som jag haft föregående dagar och den är inte skön kan jag säga.

I dag blir det inte mycket gjort, ska skjutsa mamma på affären om en liten stund men sedan blir det nog soffläge resten av dagen till dess det är dags att lägga sig...känner mig halvdö.

Känner mig så ensam just nu och då är det bara sova som gäller. Sova bort och bedöva känslan utav ensamhet...den känslan gör nämnligen väldigt, väldigt ont...hjärtesmärta :-(

Jag vill leva ett lyckligt liv...med hjärtat...men just nu finns inte mycket lycka...men jag HOPPAS han kan vakna till snart för jag vill inte förlora honom men detta är inte hållbart i längden. Det har gått 1½ år......

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

tiden rusar iväg alldeles för fort och jag hinner inte riktigt med...vad skrev jag sist nu då? Jo, växthusbygge....det står klart nu och vi har börjat fylla det. I nuläget har vi 1 paprikaplanta, en gurkplanta, dill och 11 sorters olika tomater (ja...

Då var det dags för ännu en vecka då...veckan som varit sprang iväg i ett rasande tempo och helgen som var likaså.I helgen var det bara yngsta dottern som kom till oss eftersom den äldsta skulle hitta på något tillsammans med några kompisar... I lö...

I dag är det 1 vecka sedan ditt liv tog slut och saknaden river än i mitt bröst...mitt fyrfotabarn, min prins.Tårarna som fallit senaste veckan har varit många och än är de inte slut. Tittar ut genom fönstret till altanen och väntar på att du ska s...

I fredagsnatt gick det hål i mitt hjärta...Min prins, min heliga birma Emil finns inte längre kvar hos oss... Strax efter klockan 23 i fredagskväll så knackade det på dörren och min sambo gick och öppnade...tog ett bra tag innan han kom in och jag ...

så ringde min läkare och talade om att det fanns inga avvikelser i mitt blod så då kan en sak uteslutas i alla fall....TACK GODE GUD!!!   #provsvar #lättad #tacksam ...