Direktlänk till inlägg 30 december 2011

Om man tycker om...

Av AME - 30 december 2011 17:07

en människa så mycket som man säger att man gör, som man säger att man älskar.

Vill man då inte tillbringa en stor del av sin tid med denne? Jag vill det, det är ju en självklarhet att man vill vara nära den man älskar eller ha denne nära sig.

Jag vet att jag har skrivit om detta flera gånger tidigare men det är liksom återkommande alla dessa tankar, funderingar och känslor...i bland är de väldigt påtagliga.


Nu då jag sitter här hemma, ensam, så snurrar allt i gång...tusen tankar och funderingar snurrar runt och i hjärtat och själen är det kaotiskt, eller det börjar bli kaotiskt. Det r ju alltid då jag är ensam som saker kommer över mig...det är också en anledning till att jag inte vill vara ensam. Jag är inte född till ett liv i ensamhet...jag vill ha dem jag älskar nära.


Hur länge ska man då orka med att kämpa för att slippa vara ensam...när man är 2 ska man väl egentligen inte behöva kämpa alls men för mig, i min situation, är det en kamp kan jag tala om...så HUR länge orkar man med att kämpa för att få kärlek tillbaka. HUR länge orkar man med att stå still på samma ställe där ingenting händer? HUR länge orkar man med att bli bortvald, oförstådd, orespekterad och man måste påpeka hur man känner gång efter gång.


Jag tycker verkligen om mitt hjärta och vill av hela hjärtat att det ska vara vi...även fast jag känner saknaden efter barnens far...men frågan är hur länge man orkar.

Han har levt som singel många många år men då man är 2 så kan man bara inte fortsätta leva på som man gjorde då man är själv....vi är liksom FYRA stycken!!


En annan sak som jag reagerar på nu är det faktum att han är sur för att jag inte är hos honom...men jag har ett hus att elda i för att hålla varmt + förhindra att vattnet fryser etc...sedan är det faktiskt som så att han är rökare och röker flera cigaretter varje dag och han gör det inne i sitt vardagsrum. Jag tycker faktiskt inte det är fräscht med cigarettrök och jag har sagt det till honom...då blir han sur! Jag har talat om för honom att passiv rökning är farligare än själva rökningen men han lyssnar inte på det...han tycker bara det är för djävligt att inte jag kommer dit...men vad ska jag göra då? Ska jag åka dit och vara där fastän jag hatar doften av inrökt boende och ska jag sitta där och dra i mig all jävla rök då han sitter och röker. Han säger att han kan röka vid fläkten men vad spelar det för roll då man bott i en lägenhet och rökt inne i nästan 20 års tid? Det är faan inte fräscht!


Mina föräldrar är rökare båda 2 och jag tycker det är jävligt äckligt att kliva in där de få gånger jag åker hem till dom...och då jag åker dit så stannar jag sällan mer än en kvart max. Sedan hem å slänga in kläderna i tvätten...för jag tycker verkligen inte det är fräscht.


Så nu undrar jag...gör jag fel som inte åker till honom när jag känner så här inför cigarettröken? Ska jag åka dit och vara där och tvinga mig vara där och dra i mig en massa skit? Som icke rökare känner man jävligt väl hur det doftar av kläder och annat då man varit där folk har rökt...jag kan inte hjälpa att jag tycker det är äckligt! Och jag är ju bara ärlig som talar om det...han tycker jag kan komma dit med barnen men inte fasen vill jag utsätta dom för passiv rökning heller...


Han frågar då varför jag är tillsammans med en rökare om jag inte kan vara där...men till saken hör att han redan då vi inledde vårt förhållande sa att han skulle sluta...men han har ju inte ens försökt! Han var förkyld och hängig i 1 veckas tid här i höstas och rökte då nästan ingenting...då hade det varit ett ypperligt tillfälle att sluta...han sa att han ville överraska mig med att sluta röka men han röker lika mycket nu som innan det blev vi.


Men visst...jag ska tvinga mig att åka dit och vara där...får väl slänga alla kläder i tvätten då jag kommer hem och "inhalera" för att kunna andas som folk...visst...


Nu tror ni säkert att jag klagar på allt gällande hjärtat men så är det inte...han är en varm och god människa. Barnen älskar honom lika mycket som jag men även dom kan känna detta att vi bara är 3 i bland. När vi gör saker tillsammans så känns det så bra...som då vi var och fiskade i sommras, då vi var på semester tillsammans (även fast det var jag som betalade hela kalaset på 12000) eller då vi bara varit ute och åkt pulka tillsammans...men det är ju det som det handlar om , att vara TILLSAMMANS!!!


Jag HOPPAS att han älskar mig så som han säger och att han inser att han kan förlora 3 stycken som älskar honom om ingenting händer. Efter 1½ år tycker man att man kunnat ta ett litet kliv från ungkarlslivet men då man lever på precis som vanligt fastän man är 4, ja det känns förjävligt rent ut sagt....man känner sig obetydelsefull, osynlig och på grund av en sak känner jag mig även jävligt äcklig.


Men jag kanske ska knipa käft och dra på mig en falsk mask och låtsas som om allt är så bra.....


Om han bara kunde förstå att vi är FYRA stycken...att vi är TRE stycken som älskar honom och att han INTE är ensam längre.


Jag hoppas, önskar och ber....





 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av AME - 7 juni 2017 16:10

tiden rusar iväg alldeles för fort och jag hinner inte riktigt med...vad skrev jag sist nu då? Jo, växthusbygge....det står klart nu och vi har börjat fylla det. I nuläget har vi 1 paprikaplanta, en gurkplanta, dill och 11 sorters olika tomater (ja...

Av AME - 22 maj 2017 15:02

Då var det dags för ännu en vecka då...veckan som varit sprang iväg i ett rasande tempo och helgen som var likaså.I helgen var det bara yngsta dottern som kom till oss eftersom den äldsta skulle hitta på något tillsammans med några kompisar... I lö...

Av AME - 19 maj 2017 10:05


I dag är det 1 vecka sedan ditt liv tog slut och saknaden river än i mitt bröst...mitt fyrfotabarn, min prins.Tårarna som fallit senaste veckan har varit många och än är de inte slut. Tittar ut genom fönstret till altanen och väntar på att du ska s...

Av AME - 16 maj 2017 13:25

I fredagsnatt gick det hål i mitt hjärta...Min prins, min heliga birma Emil finns inte längre kvar hos oss... Strax efter klockan 23 i fredagskväll så knackade det på dörren och min sambo gick och öppnade...tog ett bra tag innan han kom in och jag ...

Av AME - 9 maj 2017 15:05

så ringde min läkare och talade om att det fanns inga avvikelser i mitt blod så då kan en sak uteslutas i alla fall....TACK GODE GUD!!!   #provsvar #lättad #tacksam ...

Fråga mig

6 besvarade frågor

Sponsorer

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10
11
12
13
14
15 16
17
18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< December 2011 >>>

Arkiv

Gästbok


Ovido - Quiz & Flashcards