Klockan är nu halv 1 på natten... Har precis varit in till barnens rum här intill och pussat dem på deras pannor och talat om för dem att jag älskar dem...detta är något jag brukar göra varje kväll innan jag släcker min lampa och har så gjort ända sedan de var små...mina dyrbara guldkorn...mammas älsklingar.

Nu är det väl tänkt att man ska försöka sova men konstigt nog så känner jag mig inte ett dugg trött.

Kör i gång lite wordfeud på telefonen innan jag somnar...japp, det gör jag...älskar det spelet...för er som inte vet  vad det är så kan jag tala om att svenska liknelsen är alfapet....

Natti natt!!

Den 30 september 2009 rämnade marken under mina fötter och jag föll, föll och föll...
Föll ner i en djup depression med självskadebeteende och annat.

Föll så hårt och djupt att det tog nästan 11 månader innan det vände...11 månader med mängder av tårar, självskadetillfällen och en massa annat dumt riktat mot mig själv.

Det var så många saker som avlöste varrandra och jag föll allt djupare och djupare...hade det inte blivit så att saker avlöste varrandra och att saker inte blev som jag bad om så hade jag faktiskt inte behövt falla så hårt och djupt och min sjukdomstid hade kunnat förkortat avsevärt...det är något mina kontakter inom psykiatrin sagt och något jag själv tror på...jag VET att det är så!!!

Jag hade inte behövt falla så hårt, jag hade inte behövt vara så där riktigt sjuk under så lång tid...så mycket hade kunnat hjälpt mig tillbaka mycket snabbare!! Så små saker som kunnat underlättat mitt tillfrisknande...saker jag bad för och om men som jag bara motarbetades i...

Mitt i allt det som fick mig att falla så genomgick jag en gastric by pass operation vilket innebar att jag fullkomligt rasade i vikt och i den viktnedgången + mitt sjuka tillstånd så tappade jag bort mig själv...

En annan sak som skedde då jag blev sjuk var att jag då fick uppleva svek från en del som jag trott varit mina allra bästa vänner. Och jaa...i mina ögon var det svek...jag hade verkligen behövt ha dem där vid  min sida...jag hade behövt fått fortsatt ha deras förstående och stöd som jag hade i början då jag blev sjuk...men ju sjukare jag blev, ju mer försvann dom...ju mer skit fick jag höra som de sa om mig...ju mer sårade dom mig...i nöden prövas vännen finns det något som säger...när jag befann mig i den allra värsta delen utav min tid i ett psykiskt dåligt mående...ja då fanns de inte där....och sedan dess har jag inte velat ha dem i  mitt liv...dock har jag fått tillbaka de jag saknat som allra allra mest och vi har pratat ut om allt som hände under den tid då jag var sjuk...jag har förlåtit och blivit förlåten.

Dock finns det dom som jag inte återupptagit kontakt med...eller kanska jag ska säga att det finns dom som inte vill ha tillbaka kontakten med mig igen för jag skickade ut ett sms till alla de som jag innan jag blev sjuk såg som mina bästa vänner...ett sms där jag skrev att det fanns stunder då jag saknade dom men att jag inte tänker be om ursäkt för att jag blev sjuk...3 utav dom svarade på  mitt sms och det är dom jag har tillbaka i mitt liv igen...de övriga...ja, de antar jag att jag kan fortsätta vara utan.

De jag återfått kontakten med vet om hur sårad jag blev, hur jag kände och hur jag tänkte...de vet att jag var sjuk, mycket sjuk och de såg mig som sjuk DÅ men ser mig som frisk NU.

Anledningen till att jag föll var en helt oväntad separation från barnens pappa...en människa som jag älskade över allt annat...som jag fortfarande älskar i mitt hjärta, som jag alltid kommer att älska. Han var, och ÄR min största kärlek och det är en stor jävla SORG allting...jag saknar den människan så enormt fortfarande...jag gav honom mitt hjärtats nyckel och den innehas fortfarande utav honom.

Visst, jag tycker om honom jag har ett förhållande med nu men jag tror ingen kan ta barnens pappas plats i från mig...

Nu då jag fått distans till den tid då jag var som sjukast så finns det saker jag kan få sådan ångest över...saker jag gjorde mot mig själv som kunnat förstöra så för andra som jag älskar.

Men saker går inte att ha ogjorda, saker går inte att ha osagda...MEN jag önskar man kunde vrida tillbaka tiden...önskar så!!!

Det finns stunder fortfarande då jag faller...men jag faller inte så djupt. Jag lever resandes på en berg och dalbana och den verkar inte vilja stanna...kanske kommer den att stanna en dag eller så kommer jag att få åka längs efter den livet ut.

Jag har varit sjuk...men i dag är jag frisk...trots att det går upp och ner emellanåt. Trots att jag fortfarande gråter dagligen över allting som hänt...men jag är frisk...och jag tänker aldrig be om ursäkt för att jag blev sjuk...

Ja efter det att vi fått i oss en SEN frukost och fixat till oss så begav vi oss mot Ånge för att hälsa på ett par vänner...kom i väg mycket senare än vad som var tänkt eftersom vi sov så pass länge och det var ju tvunget att eldas lite också för att få varmvatten till dusch.

Men vid 12-12.30 tiden så kom vi i alla fall i väg.

Många träd låg nedblåsta vid vägen vi åkte efter...många hade legat över vägen för man såg att de blivit kapade.

Otroliga krafter i detta blåsväder!! Kändes i ratten då man körde och det blåste till...TURman inte var ute och körde då i går natt då den verkliga stormen drog förbi. Då hade man nog inte kunnat hålla emot ratten skulle jag tro...i alla fall inte på den bil som jag har...den är så lätt styrd så det hade nog dragit i ratten väldigt.

Halt är det ute efter all denna blåst...så man får gå försiktigt och köra försiktigt...

Var hos bästa A & K en bra stund...fikade, surrade, gosade med voffsingarna. De har skaffat en ny staffe valp för inte så länge sedan och hon var ju bara SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ bedårande!!! Önskar jag kunde ha hund också men det är ju en viss skillnad mellan att ha hund och att ha katt...hundar kräver så mycket mer än vad en katt gör och det ska nog vara väl planerat om man ska ha hund, i alla fall om man tar en hundvalp som man skall fostra...men någon gång i framtiden kanske det kan komma en hund i familjen, det får man se...om inte annat den dag då man är pensionär kanske man skaffar sig en liten knähund...hahaha!

K & A hade en kaffemaskin som gjorde sånt gott kaffe så OM jag någon gång får råd så ska jag nog införskaffa en sådan...jättegott var det!

Efter att ha varit där någon timme så styrde vi kosan hemåt men vi gjorde ett till stopp efter vägen hos en bekant som har en dotter som yngsta guldkornet är kompis med. Guldkornet har pratat om sin kompis så många dagar nu så vi passade på att stanna till där en stund också.

Dagens middag blev potatisgratäng och fläskfilé + bea sås.

Är ju VÄLDIGT trött på allt vad julmat heter nu så det smakade bra med annat...dock blev det inte så mycket ätet eftersom man åkt runt och fikat halva dagen....men det lilla man åt var gott!

Nu blir det en stunds tv tittande...just nu visas "trolltyg i tomteskogen" på teven så det blir att slötitta på den tills den är slut och sedan kanske det blir tidig kväll i kväll också. Barnen ska kanske kolla på någon film även i kväll så egentligen kanske det inte blir så tidigt ändå...

Det blåser lite ute fortfarande men man får hoppas att det inte ökar i styrkan...men det tror jag inte...det är nog bara de så kallade "efterblåsten"...

Vaknade till vid halv 5 tiden och märkte att det blåste på rätt så bra lite till och från...antar att det är den så kallade "efterstormen" som kommer blåsandes. TUR är väl att den inte alls kommer upp i samma styrkor som den riktiga stormen.

Här sussade vi på rätt så länge nu til morgon...hörde inte barnen vakna till föränn vid halv 10 och själv vaknade jag vid halv 9 men låg kvar i sängen till dess jag hörde barnen i rummet intill.

I dag står det bilåkande och besök hos en massa människor i agendan...skall bara ätas en sen frukost här nu först + att vi skall duscha.

Köpte mig en ny billig mobil (900:-) till mig själv i julklapp...om nu någon klagar över det så behöver ni inte klaga för jag fick en stor del av den kostanden utav mina föräldrar...MEN tyvärr köpte jag fel sorts mobil så nu skall den säljas och en annan införskaffas...den nya är redan beställd och där behöver ni inte heller klaga eller anmärka på något för den kommer kosta mig 73 kronor i månaden och det anser jag mig ha råd med...

Nu frukost & dusch...sen bye bye på några timmar!!

Strax efter klockan 01 i natt som var började det blåsa ute. Blåsten tilltog allt mer och övergick till storm...stormen pågick i ordentlig styrka fram till i morse vid halv 7 tiden. Barnen stördes inte ett dugg utav stormen och hjärtat reagerade inte på den föränn vid halv 6 i morse...de sov sig genom det mesta utav stormen alltså....och det kan inte jag fatta för fönsterrutor förstördes på den yttre balkongdörren då blåsten slet upp denna och det knakade och small i huset...bara väntade på att taket skulle lyfta nästan.

Klockan halv 2 gick strömmen och jag fick bege mig nerför en kolsvart trapp ner till köket för att hämta ficklamporna och en massa ljus...tittade ut genom fönstret i ett enda mörker. På andra sidan älven, runt centrum av byn) så lyste det dock men överallt annars var det kolsvart. Tände ett par ljus nere så att katterna skulle ha något som lyste och sedan gick jag upp och tände ett ljus på barnens rum, på toaletten och i mitt sovrum. Tur sådana här gånger att man har hemma ljus med extra lång brinntid. Brukar köpa hem ljus från ikea som brinner i ungefär 80 timmar. Nere i köket och vardagsrummet tände jag värmeljus med extra lång brinntid...givetvis var jag noga med att placera dem där det inte fanns risk att det skulle bli för hett eller att katterna kunde nå dem. Har ju tavelhyllor uppsatta både i kök och vardagsrum och där placerade jag ett par...bara så pass de hade lite ljus.

Strömmen var sedan helt borta i 13 timmar och sedan kom den tillbaka...försvann...kom tillbaka...försvann...kom tillbaka...sista gången den försvann var vid halv sju...då bara en snabbis...men sedan dess har den hållt sig kvar.

Delar utav den by jag bor i är dock fortfarande utan ström...bland annat där barnens pappa bor...1 kilometer härifrån.

Det var egentligen meningen att jag skulle gå ut på en hemvändarkväll med nostalgi disco men i och med att barnens pappa inte hade någon ström hemma så valde jag till sist att stanna hemma och ha dem hos mig. Men jag velade fram och tillbaka väldigt länge...annandagen brukar annars vara den dag  man kan gå ut och träffa på de man inte träffar annars...hemvändare som varit hemma över julen...men nu känner jag att jag tog rätt beslut att stanna hemma och strunta i utgång för dels så är jag jättetrött och sedan hade jag nog inte orkat med en fest just nu...inte på humör och ska jag gå ut så måste jag vara på humör för det. Förvisso så älskar jag att dansa disco numera sedan jag tappat alla dessa 97 kilon men näe...det är skönt att vara hemma.

Har gjort en tidig kväll i kväll...barnen var trötta redan vid 21 tiden så de ligger i sina sängar inne på sitt rum här bredvid och kollar på en film. Själv ligger jag i min säng och bloggar samt kollar runt lite på nätet...nere vid fotändan utan sängen ligger familjens nya tillskott Selma och kurrar som den värsta skogsmaskinen nästan...rogivande med en katt som spinner och kurrar!!

I morgon ska vi åka och hälsa på lite folk...äldsta tösen vill bland annat hälsa på sin pojkvän...det var ett bra tag sedan de träffades nu...också ska vi hälsa på hos en vän till mig, de som hade Selma...vi har inte haft någon kontakt på ett par månader men nu pratar vi igen och det är så skönt...hon och hennes familj har nämnligen fattats mig under den här tiden vi ej haft kontakt. Det är en underbar familj och otroligt varma människor...

På vägen hem ska vi kolla om yngsta tösens kompis är hemma så då åker vi i så fall in till dom en stund också.

Julhelgen har nu gått och jag måste säga att jag till och från saknat de jular jag haft de tidigare åren...har gjort lite extra ont i hjärtat i jul...det gör ju fortfarande ont allting som hänt men nu i jul har det kännts extra mycket och varit väldigt påtagligt. Har burit på mig min falska mask och låtsats som ingenting...men bakom den har en sorgsen Anna-Maria funnits...och hon finns där bakom till och från fortfarande.

I bland tvivlar jag på om det någonsin kommer att gå över...det känns inte så...även fast jag har hjärtat nu så har mitt ex ändå kvar sin plats i mitt hjärta och någonstans bär jag fortfarande på ett hopp om ett oss igen...det gör så ont...och det är så svårt!!!

Den som varit riktigt riktigt kär och förälskad i någon vet nog vad jag pratar om...

Nä, nu ska jag försöka koppla bort alla känslor, tankar och funderingar och försöka få lite mer sömn nu i natt än vad som blev under stormnatten som var. Jag var ju vaken praktiskt taget hela natten...inte kude jag sova då stormen ven utanför och det dundrade och small. När den yttre balkongdörren for upp och glasrutor krossades fullkomligt FLÖG jag ur sängen kan jag tala om.

Nu...

Dagen började redan kvart i 5 i morse då klockan ringde...skall villigt erkänna att sömnen höll sig fast i mina ögon ett bra tag efter det att jag klivit upp men jag gjorde mitt bästa för att tvätta ur den.

Strax före halv 6 väckte jag hjärtat och barnen och strax därpå blev jag upphämtade utav en körkamrat för avfärd mot Stöde och årets julotta...på vägen ned körde vi förbi ett av slädekipagen som var på väg ned dit dom också.

Så mysigt att få åka häst och släda i den tidiga morgonen...med bjällror och facklor.

250 personer besökte årets julotta och vi i kören gjorde nog ganska bra i från oss tror jag...det kändes som så i alla fall.

Efter julottan följde vi efter min kusin hem till henne och familjen. Fikade och åt lite julfrunch hos dem och sedan styrde vi kosan hemåt. Mitt kusin barn, barnens tremänning, följde med oss hem ett par timmar. Varit ute och åkt pulka, spelat wii och ätit...julmat, kan ni tänka er!

Nu i eftermiddag har även familjen fått en ny familjemedlem...en vacker 6-tåad svanslös kattfröken vid  namn Selma. Röd, vit och svart i färgerna och halvt långhårig. Hon välkomnades bra utav våra 2 andra katter...lite morrande har det blivit men inte så mycket som jag hade trott...foto kommer så småningom.

Vi är ganska så trötta här i huset nu i kväll...inte så konstigt kanske då man varit vaken sedan tidig morgon. Kan tro att det blir en ganska så tidig kväll i kväll...

I morgon är det annandagen och eventuellt ska jag gå ut på en så kallad "hemvändarkväll" med nostalgidisco...är inte helt säker ännu på att jag verkligen ska gå men det lutar åt det. Får se hur det känns i morgon då man vaknat till och kännt efter hur måendet ligger till...om man är på utgångshumör eller inte. Blir det att jag ska gå ut så kommer barnen åka till sin pappa...äldsta tösen tyckte det skulle bli tråkigt så jag tvekar ju lite därför också...kanske jag stannar hemma med mina guldkorn i stället...och myspyser med dom.

* GOD FORTSÄTTNING *

Så var klockan 8 på julaftonskväll och här sitter vi 3 stycken och väntar på att hjärtat ska komma...det ryktades om 7 tiden men nu är klockan 8 och inget hjärta har dykt upp...kan säga att jag blir innerligt FÖRBANNAD om han inte dyker upp!

Barnen väntar, väntar och väntar...frågar var och varannan minut om han inte kommer snart så nu hoppas jag verkligen att han kommer snart innan vi ska lägga oss.

Blir ju inget umgänge alls att tala om nu i kväll i alla fall för här ska vi lägga oss ganska så tidigt eftersom vi ska upp tidigt i morgon bitti...jag ska upp strax efter 5 och fixa mig i ordning till julottan på Bethel i Stöde där vi i gospelkören ska medverka i vanlig ordning och barnen + hjärtat ska ju också upp för de skall vara på plats då julottan börjar klockan 7.

Barnens tremänning, mitt kusinbarn, ska rida häst till kapellet så min kusin och hennes familj kommer också vara på plats. Julotta är ganska så mysigt egentligen...till julottan i Stöde kommer det hästar med slädar och man ser ljusfacklor på avstånd också hör man bjällrorna då de är på ingång. Under själva julottan står hästarna och mumsar i sig lite hö...

Efter julottan kommer man hem och fixar i ordning en riktigt god julfrukost och sedan är det fullt tillåtet att bara vara en stund i soffan framför teven...

Är det okej väder i morgon så ska vi ut och åka pulka har jag tänkt, annars kanske vi åker och våldsgästar lite folk....hehehehe!!!

Nä, nu väntar vi en stund till....sedan nattar vi här i huset...god fortsättning på julen allihop!!

Men det bör jag ju vara väldigt van med efter de senaste 2 åren...

Nu fick jag en kommentar som lyder....

Men hur är det ställt egentligen? Gnäll inte över lite pengar när du köpt så dyra julklappar, skyll sig själv.

Hmmm...om denne person hade läst min blogg så torde den fattat att jag själv inte har någon möjlighet att ge mina barn de klappar som de fått eftersom man inte blir rik på att ligga på lägsta nivån på sjukskrivning....men denne person har inte fattat att man kan vara FLERA som bidrar till julklappar...helt ensam när det gäller klapparna är jag inte!!!

Sedan behöver man inte lägga ut alla pengar på en enda gång utan det finns sånt som heter av/delbetalning....men så långt kunde inte denne person tänka?! HUH?!!